De flesta hästägare är amatörer som vill träna lite dressyr, skutta över lite hinder ibland och vill ha en häst med stadigt temperament att rida ut på och pyssla om. Jag är fascinerad av vissa dressyrryttare även på lite högre nivå som inte vågar rida ut på sin dressyrhäst eftersom den blir i sån affekt.
Det sägs så ofta att det ska vara roligt att rida och ha häst men hur roligt är det egentligen när man inte kan rida den i alla moment, särskilt den som man antagligen ägnar sig mest åt. Kanske bidrar den bristfällande kunskapen på när det blev billigt nog för flera människor att skaffa häst.
Som jag har förstått det, calling
@tuaphua så är det en del som rutinmässigt åker till klinik med sina hästar och sprutar dem. Jag vet inte vilka raser det handlar om men gissar att majoriteten är swb. Ett tecken på de hästar som har mest hälsoproblem är försäkringspremien. Trots att den absolut största försäkringsgruppen är swb, dvs trots att flera får hälsoproblem så borde premien inte påverkas och snarare vara lägre än hos andra raser (precis som hos katter så har huskatter lägre premie eftersom det är så många jämfört med raskatter).
Kanske måste aveln därför även fokusera på hälsa och robusthet. Även om det inte påverkar priset på 250,000 hästen med bra stamtavla.
Edit: för att tillägga vad jag menar är att sporthästen idag kanske är så känslig att den kräver en 'bättre' ryttare för att inte gå sönder och påverkas negativt vis a vi hästar om är mindre höga i blod. Eller inte har något blod alls i sig.