Bulldozer till Fjording!

[Vita_N_6520]

Sv: Bulldozer till Fjording!

Du ser. Allting löser sig med lite tid och tålamod

Får hoppas att allting fortsätter gå bra/bättre även i framtiden!

 

[majeld]

Sv: Bulldozer till Fjording!

*kl på mig själv*

Egentligen är det inte Honeypixies häst jag pratar om.

Det är mer föreställningen att hästar är så sköra att de inte skulle klara att man kräver väldigt grundläggande lydnad när de är nya på ett ställe.

Har ni som förfasar er sett hästar som kommit nya i en hage? De sätts på plats direkt. Det är oroligt direkt en viss tid, sedan blir det lugnt. Då har roller, rang osv etablerats.

Varför skulle hästen fara illa av att människan visar sina gränser direkt? Grundläggande gränser: "du får inte inkräkta på mitt revir" (dvs håll dig på visst avstånd) och "backa när jag begär det" (ett steg).

Låter ni hästar springa över er när de är nya? Om så, hur länge då? När klarar de kravet att respektera människan?

Jag tror tvärtom. Jag tror att hästar blir tryggare av tydliga gränser, även i början när de är osäkra i ny miljö.

Norrland

///majeld

 

[kkristoferson]

Sv: Bulldozer till Fjording!

Hej! Jag undrar hur det har gått för dig?
Jag befinner mig i exakt samma sits som dig, tagit upp mitt hästintresse efter 15 års vila, red tre år på ridskola och "blev sen med häst". Jag har haft Totte i drygt ett år nu och jag får varje dag tänka "tänk nu på hur han var från början", för han är en HANDFULL. Inte det smartaste att ta på sig en sådan häst som första häst kanske? Men jag blev tokkär vid första ögonkastet. Han är nio år, kallblodstravare, aldrig startad, litade till 110% på sin förra husse, men inte på mig, för fem öre. Från början gick det knappt leda honom, när jag tog in honom så stegrade han sig så fort jag tog ett steg ifrån honom, gången såg ut som ett slagfält för att bajsade säkert fem gånger och kissade minst två... Rida var inte att tala om, han var inriden men kunde ingenting. Första veckan fick han bara vara, jag grejade och bodde in mig i stallet, betraktade honom i hagen och började leda honom i träns, korta bitar. Att försöka borsta och kratsa hovar i stallet var uteslutet, så det gjorde jag i hagen. I stallet byggde jag hinderbanor i flera veckor, spånbalar, hinkar, tunnor, ikeakassar... vad som fanns och så småningom blev han lugnare. Detta gjorde jag innan jag började läsa på om ledarskap och ta hjälp av westerntränare. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta men det är små tips som har funkat för mig. Han är fortfarande stressad när det är bara han och jag i stallet, men vi jobbar på det; att han ska vara trygg med bara mig. Just nu skrittar jag honom bara, gärna långa rundor, på två timmar, använder sidepull (helt nytt för mig) och .. ja.. jag är fortfarande tokkär. Men det är många gånger jag har gråtit och svurit, speciellt när vi bytte stall och fick i princip börja om från början igen för han var så skärrad. Det gick mycket snabbare den här gången dock.
Lycka till och maila gärna om du vill älta!

 

[millus]

Sv: Bulldozer till Fjording!

Under första månaden anser i alla fall jag att hästen bara ska få vara häst. Vänja sig vid stallet, nya kompisar och bara kel och borstning.

Såg nu att allt ordnat sig! Toppenkul att läsa

 

[martha]

Sv: Bulldozer till Fjording!

Det kan ta månader innan en häst har landat från en flytt.

Nej det gör det inte, det tar max några dagar.

 

[Rie]

Sv: Bulldozer till Fjording!

Nej det gör det inte, det tar max några dagar.

Det vet jag inte riktigt om jag håller med om, det är nog individuellt.
När jag flyttade mina två nordisdamer (mor o dotter) till ett nytt stall. De kom från ett med två boxar och flyttade till ett trehästarsstall.
Mamma häst var sig precis lik hela tiden men dottern.....stallägaren trodde nog att jag ljugit om hur hästen var.
Det tog väääldigt lång tid innan jag började känna igen min häst, innan hon var sig själv igen.
Flytten ställde verkligen till det för henne, hela hennes värld rubbades - ändå hade hon mamma med sig och samma ägare.