H
Honeypixie
Sv: Bulldozer till Fjording!
Tack, bra svar!
Fast här har vi igen två begrepp som jag inte vet hur jag ska förhålla mig till: Ska jag vara vän med eller ledare över hästen? Klart att jag som har mänskliga relationer som referens vill vara hennes vän! Men funkar det så i hästvärlden?
"Men, när hon lyssnar på dej måste du vara lyhörd för att hon faktiskt lyssnar! Då får du inte fortsätta tjata för då ses du som en av de lågrangade som gör flocken oharmonisk och med en sådan vill ju ingen vara."
Precis, försöker verkligen att visa henne när hon gör "rätt" och jag blir nöjd, men jag behöver mer träning för att få det att sitta hundraprocentigt. Men krockar inte detta med tanken om att vara hennes vän och inte hennes ledare? Precis som jag inte ska bete mig som om jag vore lågrangad så borde jag väl istället bete mig som att jag är hög i rang? Det handlar absolut inte om att jag vill att min häst ska underkasta sig mig eller skrämmas till lydnad, utan att rangordning är det språk hästar förstår sig på i relation till andra individer?
Har just varit och hälsat på henne i hagen, kelat och kliat henne en stund, och allt känns lite bättre. Jag ska låta alla intryck lägga sig för henne och ge henne andrum, så tar vi det därifrån. Eftersom hon glatt skrittat ut med mig på den där skogsrundan tidigare och så även i förrgår (i sällskap av annan häst) så hade jag inte alls räknat med att hon skulle sätta sig på tvären igår, och så blev allt fel...
Tack, bra svar!
Fast här har vi igen två begrepp som jag inte vet hur jag ska förhålla mig till: Ska jag vara vän med eller ledare över hästen? Klart att jag som har mänskliga relationer som referens vill vara hennes vän! Men funkar det så i hästvärlden?
"Men, när hon lyssnar på dej måste du vara lyhörd för att hon faktiskt lyssnar! Då får du inte fortsätta tjata för då ses du som en av de lågrangade som gör flocken oharmonisk och med en sådan vill ju ingen vara."
Precis, försöker verkligen att visa henne när hon gör "rätt" och jag blir nöjd, men jag behöver mer träning för att få det att sitta hundraprocentigt. Men krockar inte detta med tanken om att vara hennes vän och inte hennes ledare? Precis som jag inte ska bete mig som om jag vore lågrangad så borde jag väl istället bete mig som att jag är hög i rang? Det handlar absolut inte om att jag vill att min häst ska underkasta sig mig eller skrämmas till lydnad, utan att rangordning är det språk hästar förstår sig på i relation till andra individer?
Har just varit och hälsat på henne i hagen, kelat och kliat henne en stund, och allt känns lite bättre. Jag ska låta alla intryck lägga sig för henne och ge henne andrum, så tar vi det därifrån. Eftersom hon glatt skrittat ut med mig på den där skogsrundan tidigare och så även i förrgår (i sällskap av annan häst) så hade jag inte alls räknat med att hon skulle sätta sig på tvären igår, och så blev allt fel...