Budgivningar

TygerTyger

Trådstartare
Hur beter ni er i budgivningar? Har ni någon väl genomtänkt strategi eller går ni på känsla? Reagerar på vad andra gör eller tar initiativ? Hur brukar motparter reagera på vad ni gör?

Jag står i begrepp att sälja min bostadsrätt och letar samtidigt efter en ny. Överraskande mycket av den information som finns på nätet gällande bostadsaffärer har visat sig handla om budgivningar och strategier i samband med dem och jag undrar helt enkelt vad jag missar för jag förstår inte varför de finns eller fungerar.

Ex: Vid den senaste budgivningen lade jag och min partner ett bud på begärt pris. Budgivare 2 höjde med 100 tkr och mäklaren återkom till oss. Vi höjde med 10 tkr varpå hen skrattade och frågade "ska du verkligen höja med så lite?" Vad mäklaren försöker uppnå förstår jag ju (högre pris och färre telefonsamtal) men vad har budgivare 2 för skäl att öka så snabbt?

(Eftersom jag är intresserad av budgivningslogik snarare än bostadsköp så känns det befogat att lägga tråden här istället för på Hem & hobby. Diskutera gärna alla möjliga sorters budgivningar!)
 
Jag har handlat (alldeles :o) för mycket på eBay och säger att det beror på hur gärna man vill ha varan. Är det en ny sak så lägger jag mitt maxbud direkt. Är det något jag verkligen vill ha och det är något unikt begagnat så lägger jag bud i sista sekunden (har gått upp mitt i natten för att bjuda på saker i USA).

Jag har vuxit upp med auktioner (pappa var auktionist) och har lärt mig av honom. Han sa alltid att det viktigaste var att bestämma sig för vad man vill ge för en sak och inte dras med i budgivningen och hamna högre än man tänkt. Inte många tänker så vilket givetvis var bra för honom :p sedan ska man höja rejält inom sin budget, inte höja med 10 kr för något som garanterat kommer att landa på minst 300 kr. Jag har fått många saker jag velat ha till ett bra pris på det sättet för det har varit som om motståndet kommit av sig när jag dragit till rejält och en liveauktion är snabb, man får inte tveka.

Något av det roligaste jag varit med om var när ett par inte stod bredvid varandra (dvs de såg inte varandra) och ropade på samma sak :D
 
:D Stackars auktionsparet!

Jag har handlat (alldeles :o) för mycket på eBay och säger att det beror på hur gärna man vill ha varan. Är det en ny sak så lägger jag mitt maxbud direkt. Är det något jag verkligen vill ha och det är något unikt begagnat så lägger jag bud i sista sekunden (har gått upp mitt i natten för att bjuda på saker i USA).

Vad är det som gör att du maxar på en gång vid nya saker men lägger bud i sista sekunden vid unika saker?

Jag har vuxit upp med auktioner (pappa var auktionist) och har lärt mig av honom. Han sa alltid att det viktigaste var att bestämma sig för vad man vill ge för en sak och inte dras med i budgivningen och hamna högre än man tänkt. Inte många tänker så vilket givetvis var bra för honom :p sedan ska man höja rejält inom sin budget, inte höja med 10 kr för något som garanterat kommer att landa på minst 300 kr. Jag har fått många saker jag velat ha till ett bra pris på det sättet för det har varit som om motståndet kommit av sig när jag dragit till rejält och en liveauktion är snabb, man får inte tveka.

Jag är helt med på din pappas resonemang gällande taket. I liveauktioner kan jag också förstå att tempot blir högre, vad intressant att du upplevt att slutpriset blivit lägre än väntat för att folk tvekar. Är din taktik ovanlig och motbudarna blir överrumplade? De borde väl också ha tänkt sig att varan är värd en viss peng och sedan fortsatt buda tills den summan är uppnådd eller de vinner?
 
:D Stackars auktionsparet!

Jo, fast kul som utomstående :p

Vad är det som gör att du maxar på en gång vid nya saker men lägger bud i sista sekunden vid unika saker?

Nya saker bjuder jag på för att få dem billigare än ordinarie pris men det är ju inte något som är omöjligt att få tag på senare. Jag samlar arabhästlitteratur och en del av det jag köpt är väldigt unikt, dvs jag haft en chans att få tag på en del saker. Man bjuder i sista stund för att inte ligga och trissa upp priset. De flesta saker jag velat ha har jag fått, undantagen har varit när priset blivit mycket högre än vad jag haft råd att ge (bokstavligen råd med, priset har blivit högre än de pengar jag haft på banken i vissa fall).

Jag är helt med på din pappas resonemang gällande taket. I liveauktioner kan jag också förstå att tempot blir högre, vad intressant att du upplevt att slutpriset blivit lägre än väntat för att folk tvekar. Är din taktik ovanlig och motbudarna blir överrumplade? De borde väl också ha tänkt sig att varan är värd en viss peng och sedan fortsatt buda tills den summan är uppnådd eller de vinner?

Proffsen kör samma taktik och jag får väl räknas som proffs (har varit med på auktioner sedan strax innan min ettårsdag...). Eftersom jag är så van ska det mycket till innan pulsen går upp i en budgivning, det är liksom vardag för mig och det är verkligen viktigt att hålla sig kall. Det bästa var ett år när jag köpte riktigt gamla porrtidningar, det var nästan ingen som vågade bjuda emot med tanke på vad det var för något! :D
 
De flesta saker jag velat ha har jag fått, undantagen har varit när priset blivit mycket högre än vad jag haft råd att ge (bokstavligen råd med, priset har blivit högre än de pengar jag haft på banken i vissa fall).

Jag kör exakt samma taktik. Sånt som jag kan "ha och mista" lägger jag maxbud direkt. Sådant jag verkligen vill vara med och slåss om bevakar jag, det är onödigt att visa intresse tidigt.... Invagga konkurrenterna i trygg förvissning att de är de enda som vill ha prylen, slå till 25 sekunder innan utgång. Då har de inte lagt något maxbud, utan bara bjudit en gång (lågt) och ser fram emot ett fynd *mohahahahaha*
 
Jag kör exakt samma taktik. Sånt som jag kan "ha och mista" lägger jag maxbud direkt. Sådant jag verkligen vill vara med och slåss om bevakar jag, det är onödigt att visa intresse tidigt.... Invagga konkurrenterna i trygg förvissning att de är de enda som vill ha prylen, slå till 25 sekunder innan utgång. Då har de inte lagt något maxbud, utan bara bjudit en gång (lågt) och ser fram emot ett fynd *mohahahahaha*

Exakt så, lite skadeglädje bakom skärmen när man vunnit! :up: Mitt rekord på eBay US är 5 sek (manuellt, inte med något program) men då gäller det att man kan lita på uppkopplingen :D
 
Nya saker bjuder jag på för att få dem billigare än ordinarie pris men det är ju inte något som är omöjligt att få tag på senare. Jag samlar arabhästlitteratur och en del av det jag köpt är väldigt unikt, dvs jag haft en chans att få tag på en del saker. Man bjuder i sista stund för att inte ligga och trissa upp priset. De flesta saker jag velat ha har jag fått, undantagen har varit när priset blivit mycket högre än vad jag haft råd att ge (bokstavligen råd med, priset har blivit högre än de pengar jag haft på banken i vissa fall).

Tack, då förstår jag lite bättre. :)

Proffsen kör samma taktik och jag får väl räknas som proffs (har varit med på auktioner sedan strax innan min ettårsdag...). Eftersom jag är så van ska det mycket till innan pulsen går upp i en budgivning, det är liksom vardag för mig och det är verkligen viktigt att hålla sig kall. Det bästa var ett år när jag köpte riktigt gamla porrtidningar, det var nästan ingen som vågade bjuda emot med tanke på vad det var för något! :D

:D Kul grej men vad var det som gjorde att du ville ha dem? Sälja vidare till folk som ville köpa i hemlighet eller behålla?
 
:D Kul grej men vad var det som gjorde att du ville ha dem? Sälja vidare till folk som ville köpa i hemlighet eller behålla?

Behålla givetvis! :D :p fast jag har fått rätt bra erbjudanden på dem. Det var sådana där riktigt gamla som är tämligen oskuldsfulla, typ pinuppor snarare än hårdporr. De var i rätt gott skick så en raritet helt enkelt.
 
Vi har köpt bostadsrätt, radhus och hus. Och har nog gått på känsla varje gång.

Bostadsrätt: bjöd 10 tusen kr mer - vann
Radhus: bjöd 25 tusen mer - vann
Hus: bjöd 50 tusen under utgångspris - vann för vi kunde möta säljares önskemål med att vara flexibla kring inflytt (dom visste ej när deras nästa boende skulle vara klart).

Nu ser marknaden annorlunda ut och skulle nog vid ev budgivning höja med ganska stora belopp.
 
Vi har köpt bostadsrätt, radhus och hus. Och har nog gått på känsla varje gång.

Bostadsrätt: bjöd 10 tusen kr mer - vann
Radhus: bjöd 25 tusen mer - vann
Hus: bjöd 50 tusen under utgångspris - vann för vi kunde möta säljares önskemål med att vara flexibla kring inflytt (dom visste ej när deras nästa boende skulle vara klart).

Nu ser marknaden annorlunda ut och skulle nog vid ev budgivning höja med ganska stora belopp.

Vad intressant! Särskilt det med huset, det är nog lätt att glömma att andra saker än köpesumman kan spela in.

Vad är det med marknaden som gör att ni skulle höja med stora belopp om ni budade på bostad idag?
 
Vad intressant! Särskilt det med huset, det är nog lätt att glömma att andra saker än köpesumman kan spela in.

Vad är det med marknaden som gör att ni skulle höja med stora belopp om ni budade på bostad idag?

Det är galet på marknaden nu, skulle kunna tänka mig dra till med stort bud på en gång för att bli av med konkurrenter. Eftersom jag vet att slutpris brukar bli flera hundratusen mer än utgångspris...
 
Det är galet på marknaden nu, skulle kunna tänka mig dra till med stort bud på en gång för att bli av med konkurrenter. Eftersom jag vet att slutpris brukar bli flera hundratusen mer än utgångspris...

Vad intressant att du säger så! Det här är ett exempel på en taktik som jag har hört talas om och inte förstår.

Jag tänker att man som intresserad spekulant tittar på bostaden, bildar sig en uppfattning om vad man själv tycker att den är värd (t ex genom att titta på prisläget i området och fundera på hur väl den passar ens egen smak), bestämmer sig för en nivå som man inte tänker gå över och sen stannar i budgivningen tills den passeras.

Om alla gör på det sättet så är skrämseltaktiker som den du nämner värdelösa för att bli av med konkurrenter, och dessutom finns en risk att vinnaren betalar mer än nödvändigt - om min starkaste konkurrent tänkte sluta på 1 110 000 och jag höjer från 1,1 miljoner till 1,2 så får jag ju betala kanske 80 000 extra i onödan (hade kunnat vinna på 1 120 000).

Samtidigt så används ju uppenbarligen den här taktiken, och den skulle väl inte leva kvar om den inte funkade? Vad missar jag?
 
Jag håller mig till mitt maxbud, bestmmer mig innan jag bjuder ibland redan innan jag börjar leta.

När vi köpte huset så la jag mitt max bud, men sa även att vi kunde flytta in direkt. Säljaren hade redan flyttat, så vi fick det.
 
Hur beter ni er i budgivningar? Har ni någon väl genomtänkt strategi eller går ni på känsla? Reagerar på vad andra gör eller tar initiativ? Hur brukar motparter reagera på vad ni gör?

Jag står i begrepp att sälja min bostadsrätt och letar samtidigt efter en ny. Överraskande mycket av den information som finns på nätet gällande bostadsaffärer har visat sig handla om budgivningar och strategier i samband med dem och jag undrar helt enkelt vad jag missar för jag förstår inte varför de finns eller fungerar.

Ex: Vid den senaste budgivningen lade jag och min partner ett bud på begärt pris. Budgivare 2 höjde med 100 tkr och mäklaren återkom till oss. Vi höjde med 10 tkr varpå hen skrattade och frågade "ska du verkligen höja med så lite?" Vad mäklaren försöker uppnå förstår jag ju (högre pris och färre telefonsamtal) men vad har budgivare 2 för skäl att öka så snabbt?

(Eftersom jag är intresserad av budgivningslogik snarare än bostadsköp så känns det befogat att lägga tråden här istället för på Hem & hobby. Diskutera gärna alla möjliga sorters budgivningar!)

Bostad: Jag låter bli att bjuda alls under en lång tid i budgivningen och ser vart det barkar. Mina bud skulle bara hjälpa till att trissa upp affären ännu mer. Det trickiga är att få vara kvar i loopen men det brukar gå. Mäklare är hungriga. Sedan när alla tror att det är klart (buden stagnerat och det är bara 1, max 2 kvar) utvärderar jag om det är värt mer, och lägger ett bud som ligger en bit ovanför (skaplig höjning helst, men det beror ju på vad jag värderat affären till från början). Det priset går jag aldrig över.

(Jag har gjort det en gång, drogs med i dansen, och lade ett bud vare sig huset var värt eller vi hade råd med och kom undan med förskräckelsen när det kom ett sista bud till... Det var mitt livs bästa inte gjorda affär.)
 
Vad intressant att du säger så! Det här är ett exempel på en taktik som jag har hört talas om och inte förstår.

Jag tänker att man som intresserad spekulant tittar på bostaden, bildar sig en uppfattning om vad man själv tycker att den är värd (t ex genom att titta på prisläget i området och fundera på hur väl den passar ens egen smak), bestämmer sig för en nivå som man inte tänker gå över och sen stannar i budgivningen tills den passeras.

Om alla gör på det sättet så är skrämseltaktiker som den du nämner värdelösa för att bli av med konkurrenter, och dessutom finns en risk att vinnaren betalar mer än nödvändigt - om min starkaste konkurrent tänkte sluta på 1 110 000 och jag höjer från 1,1 miljoner till 1,2 så får jag ju betala kanske 80 000 extra i onödan (hade kunnat vinna på 1 120 000).

Samtidigt så används ju uppenbarligen den här taktiken, och den skulle väl inte leva kvar om den inte funkade? Vad missar jag?

Man tar risken att få betala mer än man absolut kunde ha kommit undan med för att få vinsten att skrämma bort andra. I slutändan kan det ju bli ett mycket lägre pris, än om man får fler att dansa i budgivningen och dras med.
 
Ååh, så jäkla svårt är vad det är! Huset vi ska kolla på på söndag ligger ute för 1,875 Mkr och vi har lånelöfte på 2 Mkr. Intresset är förmodligen ganska stort då utbudet inte är det bästa i staden, så budgivning räknar vi kallt med att det blir. Vår plan, utan att veta hur nu detta intresse ser ut, är att lägga ett bud på utgångspris, se om och vad det kommer för motbud och sen smälla på upp till vårat tak. Är det dumt, skulle någon använt någon annan genialisk strategi? :cautious:
 
Jag håller mig till mitt maxbud, bestmmer mig innan jag bjuder ibland redan innan jag börjar leta.

När vi köpte huset så la jag mitt max bud, men sa även att vi kunde flytta in direkt. Säljaren hade redan flyttat, så vi fick det.

Hade du lagt maxbudet på en gång även om den siffran är en lite större bit ifrån utgångspris och högsta bud från konkurrent?
 
Bostad: Jag låter bli att bjuda alls under en lång tid i budgivningen och ser vart det barkar. Mina bud skulle bara hjälpa till att trissa upp affären ännu mer. Det trickiga är att få vara kvar i loopen men det brukar gå. Mäklare är hungriga. Sedan när alla tror att det är klart (buden stagnerat och det är bara 1, max 2 kvar) utvärderar jag om det är värt mer, och lägger ett bud som ligger en bit ovanför (skaplig höjning helst, men det beror ju på vad jag värderat affären till från början). Det priset går jag aldrig över.

(Jag har gjort det en gång, drogs med i dansen, och lade ett bud vare sig huset var värt eller vi hade råd med och kom undan med förskräckelsen när det kom ett sista bud till... Det var mitt livs bästa inte gjorda affär.)

Okej, nu tror jag att jag börjar förstå. Jag hade antagit att varje spekulant bestämmer på förhand vad hen är villig att betala, men nu låter det mera som att i alla fall vissa gör den utvärderingen löpande eller senare i processen och då även väger in den pågående budgivningen i sin bedömning av vad som är ett rimligt pris. I sådana fall fattar jag att det troliga slutpriset kan bli högre av att bättre/fler bud kommer in tidigt.

Man tar risken att få betala mer än man absolut kunde ha kommit undan med för att få vinsten att skrämma bort andra. I slutändan kan det ju bli ett mycket lägre pris, än om man får fler att dansa i budgivningen och dras med.

Det här med att dras med, har det något att göra med "loss aversion" som Kahneman skriver om i Tänka, snabbt och långsamt? Att ett deltagande i budgivningen får en att börja känna det lite som om man redan har bostaden, eftersom man har kommit en bit i att fantisera om hur det vore att bo där. I sådana fall blir den upplevda minskningen av nytta som associeras med att "bli av med den" (genom att inte vinna) är större än vad den upplevda ökningen av nytta hade varit om man tänkte på icke-ägandet som normaltillståndet och en budgivningsvinst som en förbättring av det. Som en följd blir man mer riskbenägen när man tänker på situationer som "förlust eller neutralt" istället för "neutralt eller vinst". (Har glömt vilka ord han använder i boken, hoppas att tankarna framgår ändå.)
 
Ååh, så jäkla svårt är vad det är! Huset vi ska kolla på på söndag ligger ute för 1,875 Mkr och vi har lånelöfte på 2 Mkr. Intresset är förmodligen ganska stort då utbudet inte är det bästa i staden, så budgivning räknar vi kallt med att det blir. Vår plan, utan att veta hur nu detta intresse ser ut, är att lägga ett bud på utgångspris, se om och vad det kommer för motbud och sen smälla på upp till vårat tak. Är det dumt, skulle någon använt någon annan genialisk strategi? :cautious:

Jag hade avvaktat. Tänk om det inte kommer andra bud och du då bestämmer att du vill lägga under utgångspris.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25
  • Avlivning älskade katt

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp