Bröllop eller self care?

Tänkte först att det verkade lite småsint :D men sedan såg jag att alla var par och parade ihop sig mot slutet, det är ju jättetråkigt! Har de inga andra singelkompisar, udda. Tycker att bröllop (när det var säsong för typ 7 år sedan :) ) brukade ha mer av en blandning folk som irrade runt (uhm läs minglade) än jämna par. Så det verkar himla tråkigt och hm lite ångestdrivande (var typ singel tills jag var 29 och skulle definitivt störts och känt mig lite ynklig om alla var tydligt parade då mot slutet av en fest).

Men några av dem måste väl ha fler singelkompisar eller i alla fall yngre släkt på kalaset? Välja de bröllopen?

+ en tror jag inte på :D vi bjöd alla respektive som vi visste namnet på och visste existerade (och vi hade träffat och kände alla respektive, någon av oss i alla fall). Men vi erbjöd inte alla att ta med någon, eller sina barn. Det skulle känts udda om alla våra singelkompisar bad om att få ta med någon person vi aldrig sett förr och vi hade inte jättemycket pengar att lägga till.
Måste bara tillägga att jag använde ditt uttryck i första meningen, alltså lånat från ditt inlägg, (småsint) för att liksom beskriva att jag ändrade mig när jag läste inlägget. (men när jag läste mitt inlägg i efterhand så ser ordet inte så skämtsamt ut som det var meningen även om jag lånade det från ditt inlägg. Skämta i text funkar ibland sådär.)

Egentligen tycker jag inte det är ngt konstigt med att inte kuska runt hela landet på bröllop hela sommaren. Man kan tacka nej även om man skulle tycka det var roligt för resan och allt.
 
Såklart det är okej att tacka nej @lilstar .

Nu är jag romantisk som en gråsten och tycker att bröllop är som vilken större festlighet som helst, ett nekande oavsett orsak är inte något märkligt. Om jag gifter mig någon gång så är det sista jag vill att de inbjudna ska känna sig tvingade att komma, eller av pliktkänsla lägga sina semesterpengar och ev. semesterdagar på min fest, bara för att det är bröllop.
 
På det hela taget, är det inte lite underligt att folk tänker sig att man ska lägga tid (semesterdagar) och pengar på resa och övernattning och kanske flera måltider på olika restauranger (och fixa barnvakt och djurvakt), samt dessutom köpa present och ofta kläder, för att någon man känner gifter sig?

De som bjuder in till sådana bröllop - tex belägna på Ven eller någon annan plats där ingen av gästerna bor - tycker de själva att det är så till den grad roligt att gå på bröllop att de inte tycker att det känns jobbigt alls att förvänta sig allt det där av sina vänner och släktingar?
 
Jag hade åkt på bröllop OM det var min allra närmsta vän som gifte sig och hen uttryckt att det vore väldigt uppskattat om just jag kom. Hade jag bara fått en "vanlig inbjudan" till något bröllop som innebar att det fanns stor risk för tråkig känsla (hos mig), då hade jag istället stannat hemma även om de haft bröllopet i närheten.
 
Jag känner igen känslan. Jag har faktiskt börjat berätta det för mina vänner. Dvs att alla mest sitter med sin respektive. De flesta blev förvånade och menade inte alls att utestänga någon.
Sen tycker jag aldrig man ska känna sig tvingad att åka på tex bröllop. Har man ett bröllop som innebär resa etc måste man förstå att alla inte kan lägga de pengarna.
 
De som bjuder in till sådana bröllop - tex belägna på Ven eller någon annan plats där ingen av gästerna bor - tycker de själva att det är så till den grad roligt att gå på bröllop att de inte tycker att det känns jobbigt alls att förvänta sig allt det där av sina vänner och släktingar?

Jag tänker att den som gifter sig ska gifta sig på de plats och vid den tidpunkt som paret själva vill. Min storebror gifter sig på andra sidan Sverige om en månad, och själv skulle jag gärna gifta mig utomlands i framtiden om jag hittar någon passande karl. Det viktiga är väl att paret får det bröllop som dom vill ha? Det behöver ju nödvändigtvis inte betyda att man förväntar sig ett jota av vänner och familj, utan att man vill leva ut sin egen dröm och blir glad för dom som vill dyka upp, men inte blir besviken om folk tackar nej.
 
Jag tänker att den som gifter sig ska gifta sig på de plats och vid den tidpunkt som paret själva vill. Min storebror gifter sig på andra sidan Sverige om en månad, och själv skulle jag gärna gifta mig utomlands i framtiden om jag hittar någon passande karl. Det viktiga är väl att paret får det bröllop som dom vill ha? Det behöver ju nödvändigtvis inte betyda att man förväntar sig ett jota av vänner och familj, utan att man vill leva ut sin egen dröm och blir glad för dom som vill dyka upp, men inte blir besviken om folk tackar nej.
Jovisst, de gör såklart som de vill. Men om drömmen dels handlar om en otillgänglig plats, dels närvaro av sina vänner, så blir det ju en sorts förväntan på att vännerna ska ta bröllopet på rätt stort allvar - och satsa rätt mycket tid och pengar på det. För mig är det lite underligt (och det har sällan hänt, min svågers bröllop var en sån där krävande historia och där deltog jag väl mest av familjepliktskäl). Jag tycker nog nästan att det är lite oartigt att bjuda in på det viset.
 
Det tredje alternativet. Ta med plus en och ha en trevlig fest samtidigt som det blir lite minisemester.

Man tar väl inte bara sig någon på ett bröllop hur som helst? :confused:

På mitt framtida bröllop är endast de som fått inbjudningar välkommna och är man singel kommer man singel.
Etablerade par får inbjudan som par.
Om det är någon dag man vill ha full koll på vilka människor man har runt sig är det väl på sin bröllopsdag! :idea:
 
Jovisst, de gör såklart som de vill. Men om drömmen dels handlar om en otillgänglig plats, dels närvaro av sina vänner, så blir det ju en sorts förväntan på att vännerna ska ta bröllopet på rätt stort allvar - och satsa rätt mycket tid och pengar på det. För mig är det lite underligt (och det har sällan hänt, min svågers bröllop var en sån där krävande historia och där deltog jag väl mest av familjepliktskäl). Jag tycker nog nästan att det är lite oartigt att bjuda in på det viset.

Jag tror det hänger lite på hur man gör det, och vilken relation man har till de inbjudna. Jag hade nog blivit väldigt ledsen om någon ansåg att det var oartigt av mig att bjuda in till en stor och lycklig dag i mitt liv. Jag skulle också tycka att det vore sorgligt om jag hade en vän eller familjemedlem som inte vågade planera sitt bröllop så som de vill för att de tror att det finns en risk att trampa anhöriga på tårna. Det är ju ens eget liv och livet är kort. Alldeles för kort för att fundera på vad alla andra ska tycka om ens bröllop.

Sen håller jag helt med dig om att det är oartigt att förvänta sig något av andra kring sitt bröllop. Jag var ensam tärna vid ett tillfälle för en brud som hade väldigt höga förväntningar. Det var både stressigt och jag var hela tiden rädd för att inte leva upp till hennes förväntningar. Men hon verkade tycka att det var rimligt för "man gifter sig ju bara en gång" :crazy:

Nej, om jag gifter mig någon dag så vill jag att det ska vara en fantastisk fest där alla som är där är glada, avslappnade och har kul. Inga krav alls. Och dom som är hemma är hemma, inga konstigheter alls! Folk behöver ju inte vara närvarande för att vara glada för ens skull :)
 
Jag tror det hänger lite på hur man gör det, och vilken relation man har till de inbjudna. Jag hade nog blivit väldigt ledsen om någon ansåg att det var oartigt av mig att bjuda in till en stor och lycklig dag i mitt liv. Jag skulle också tycka att det vore sorgligt om jag hade en vän eller familjemedlem som inte vågade planera sitt bröllop så som de vill för att de tror att det finns en risk att trampa anhöriga på tårna. Det är ju ens eget liv och livet är kort. Alldeles för kort för att fundera på vad alla andra ska tycka om ens bröllop.

Sen håller jag helt med dig om att det är oartigt att förvänta sig något av andra kring sitt bröllop. Jag var ensam tärna vid ett tillfälle för en brud som hade väldigt höga förväntningar. Det var både stressigt och jag var hela tiden rädd för att inte leva upp till hennes förväntningar. Men hon verkade tycka att det var rimligt för "man gifter sig ju bara en gång" :crazy:

Nej, om jag gifter mig någon dag så vill jag att det ska vara en fantastisk fest där alla som är där är glada, avslappnade och har kul. Inga krav alls. Och dom som är hemma är hemma, inga konstigheter alls! Folk behöver ju inte vara närvarande för att vara glada för ens skull :)

Du skulle inte få reda på om jag tyckte att det var lite väl krävande (lite oartigt) av dig att tänka dig att jag ska satsa semesterdagar och dito pengar på ditt bröllop. Givetvis inte!

Det handlar inte om att jag känner mig trampad på tårna. Det handlar om att jag tycker att en del personer är lite väl krävande när det gäller deras bröllop, min svåger är ett exempel på det. Vår relation hade avspeglats bättre om han inte hade bjudit mig alls, och jag hade varit nöjdare med det. :p

Den här hypen där bröllop är så galet påkostade, berör ju inte heller alla. Kring mig, tex, har de där storslagna bröllopen varit få. Mina vänner och jag bygger helt enkelt inte upp symbolik kring bröllop på det sättet. Jag känner betydligt fler som är lite halvhemligt gifta på rådhuset, än jag känner folk som slagit på stort med sina bröllop som en Stor Och Lycklig Dag.
 
Du skulle inte få reda på om jag tyckte att det var lite väl krävande (lite oartigt) av dig att tänka dig att jag ska satsa semesterdagar och dito pengar på ditt bröllop. Givetvis inte!

Det handlar inte om att jag känner mig trampad på tårna. Det handlar om att jag tycker att en del personer är lite väl krävande när det gäller deras bröllop, min svåger är ett exempel på det. Vår relation hade avspeglats bättre om han inte hade bjudit mig alls, och jag hade varit nöjdare med det. :p

Den här hypen där bröllop är så galet påkostade, berör ju inte heller alla. Kring mig, tex, har de där storslagna bröllopen varit få. Mina vänner och jag bygger helt enkelt inte upp symbolik kring bröllop på det sättet. Jag känner betydligt fler som är lite halvhemligt gifta på rådhuset, än jag känner folk som slagit på stort med sina bröllop som en Stor Och Lycklig Dag.

Jag håller med, jag vill bara skilja på att en person har ett stort och påkostat bröllop, och att en person är krävande. Det kan gå hand i hand, men behöver inte alltid göra det. Krävande personer som ser sitt bröllop som det viktigaste i hela världen för både sig själv och alla runtom dom gör mig lite kräkfärdig oavsett om det är ett litet billigt eller stort och dyrt bröllop.

Min storebror har ett ganska stort bröllop planerat nu över en weekend. Vi i familjen ser jättemycket fram emot det här, och mina föräldrar anser att det är en av de största händelserna i deras liv. Mamma och mormor har pratat klänning och skor hela våren :D Det provas ut kostymer och planeras tal. Framför allt är det min bror och hans fästmös drömbröllop, där dom får gifta sig på platsen där de träffades. Jag upplever att familjen är helt sprickfärdig av kärlek över det här. Det skulle ju vara hemskt tråkigt om om folk runtom (eller ens någon) skulle anse en inbjudan till detta som oartig. Dom har varit väldigt ödmjuka och kommit med förslag på billiga boenden eller ordnat bra rabatt på hotellet, lagt vigseln sent så att man ska kunna resa samma dag utan att riskera att komma sent (med andra ord inte behöver 2 övernattningar). Framför allt har dom sagt om och om igen orden "bara om du verkligen vill, det är helt okej om du inte vill" gällande både att dyka upp och ha en roll i bröllopet.

Med andra ord, det jag vill ha sagt är bara att det är trist om personer som vill göra något fint för sig själva förargar andra genom det.
 
Just av den orsaken bjöd vi alla singlar med +1. Några kom ensamma, några med en kompis (många var en kompis kompis så vi "kände" dem) och några hade hunnit skaffa partner efter att inbjudan åkt ut. För oss blev de 10 pers extra men sedan var de andra gäster som trillade bort innan bröllopet av olika orsaker
 
Om du inte känner att det är en upplevelse du absolut inte vill missa ska du självklart lägga den tiden och pengarna på något som får dig att må bra, inte tvärtom.

Resa någonstans utanför bostadsorten har jag bara gjort för en nära släkting. Det verkar annars vara trend att man vill gifta sig utanför hemorten, till och med utomlands och under flera dagar, och man förväntar sig att andra ska tycka att det är lika kul som man själv gör. Det är helt okej att göra precis som man själv vill gällande val av vigselplats och allt runt omkring, problemet uppstår när man förväntar sig att andra ska tycka att det är lika kul och bli sur eller irriterad på den som inte vill följa med.
 
Jag hatar bröllop - så då går jag inte på dem. :up:
(Nu är det ett bra tag sen något var aktuellt också, men kanske är det dags att börja på andra varvet om några år? :D)

I mitt fall är det inte för att jag är singel, utan för att det hela är så fullt av dåligt genomtänkta symboler, helt orimliga förväntningar och sagotänk. Det stör mig, och att jag sitter där och biter ihop om kommentarerna glädjer varken dem eller mig. De som haft vett att få det avklarat på ett sätt som jag skulle tycka var rimligt har heller inte haft någon bröllopsfest, så... :laugh:

Och vad jag menar med det här är att det inte finns någon anledning att "ställa upp" som gäst, för vem vore det det bättre alternativet? Det är ju brudparets Stora Dag, gubevars, så då har de knappast tid eller lust att intressera sig för vem som ville komma och inte heller. (Med samma logik bör det väl heller inte störa dem om där finns gäster som hatar festen, men det verkar ju onödigt ändå.)
 
De gånger jag var bjuden på bröllop, som singel har det stått mitt namn + sällskap.
Vid två tillfällen har jag tagit med perifera kompisar till någon av de giftaslystna, Vilket har varit jättekul!

Jag försöker att gå på bröllop, men är det många samma år och med stor spridning tycker jag inte att man ska ha dåligt samvete för att man tackar nej.
En inbjudan är ju en försynt förfrågan, inte ett kommando att man ska infinna sig.

Och med det sagt så tycker jag att det är en nedra oskick "Save the datekort" ett halvår/år i förväg.
Varifrån kom det liksom?
 
Men vanta - vad ar det for problem med 'Save the date' kort?
Jattesmidigt om det galler ett brollop som man verkligen vill ga pa ju, sa att man kan forsoka planera sa att man ar tillganglig det datumet.
Ar man mer neutral till brollopet sa betyder det val inte att man behover tacka ja bara for att man fick extra forvarning?
 

Liknande trådar

Relationer Skriver under anonymt nick nu. Det är väldigt långt och jag vet inte om jag kommer få några svar, men känner att jag behöver stöd och är...
2
Svar
27
· Visningar
10 832
Senast: Imna
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp