Sv: BRÅK . hjälp sökes
TRO MIG jag peppar som en gnu

försöker med allt, positivt tänkande, skapa mål, drömma lite osv osv. men människan är ingen optimist i just det...
När hon gör nått bra berömmer jag JÄTTE mycket och efter ridpassen går jag igenom det som var bra och det som var mindre bra och sedan pratar jag om mål man kan jobba mot. Tillskillnad från en annan tjej på (ponnyn har vart med i andra trådar, han har hängnacke.) en ponny utan NOLL förutsättningar från början egentligen som kan skapa hur många mål som hälst och arbeta mot dem. Visseligen är det väldigt inviduelt men nått mål måste man ju ha
har försökt trigga henne genom att måla upp bilder (inte bokstavligen men aa, genom att beskriva.) det vanilja har vart att hon siter på denna ponnyn, rider ett ärevarv till We are the winners, publiken jublar och blågula rosetten fladdrar. Men hon kan inte se nått, den andra kompisen hon ser det hela direkt. Så jag försöker skapa frammåt anda, viljan att jobba osv.
Så jag klagar inte hela tiden men jag är snabb på att säga till när det inte är bra och jag är snabb på att säga åt henne att "Gömm inte ytter nu.." Jag ser ju att det ger nått men hon ser det inte.ALLA andra i stallet ser att de har utvecklats. (nu står det stilla men endå.)
Kan tillägga att jag själv har ENORMA krav på mig själv i ridningen, min förra ridlärare var en riktig kritiker tills man gjorde rätt och då var hon världs bäst. Så js tsck jag vet hur det är och hur känlan är att få kritik för jag får det hela tiden.