Precis. Det går inte att få en superkänslig häst i ett avseende men som sedan ska antas vara opåverkad i ett annat. Känsligheten lever hästen med dygnet runt och även ryttaren, den senare måste förstå att känsligheten kan vara till gagn resp till nackdel i olika situationer. Då får man välja vad man prioriterar mest och vad man kan leva med.
En av de större nackdelarna med en skvättig häst är att de är mindre toleranta mot långsamma och lite ensidigt ridande ryttare. En sån häst måste sättas i arbete och hållas i arbete, då blir energin i bästa fall kanaliserad rätt. En skvättig häst som inte ges uppgifter kommer att hitta på egna utlopp för den energin. Jag har en sådan så jag vet precis vad det innebär - har jag en dålig dag är min häst "jobbig" och rider jag ordentligt går den som en miljon.
Lägg till dessa egenskaper även att det ofta handlar om en mkt rörlig balanskänslig typ av häst - ännu mindre förlåtande för variationer i ryttarens balans och tajming. Det kräver helt enkelt väldigt mkt av en ryttare att ha en sådan typ av häst som både är rörlig och har nerv för ryttaren måste ha koll på sin kropp, sin balans, få hästen i balans, variera arbetet, aktivera hästen och samtidigt vara avspänd. Det är svårt att rida helt enkelt och det är ännu svårare att åstadkomma balans och avspändhet på en häst som till lynnet är på tårna redan från start.
Man måste vara ödmjuk inför sin uppgift helt enkelt. Och det är ju ofta lättare att säga att hästen är knasig än att man helt enkelt inte får ihop det. Sen så ja, man kan diskutera huruvida hästar ska avlas för en smal elit när de flesta ändå hamnar hos oss vanliga hobbyryttare. Men man ska även komma ihåg vad det kostar med avel och hur många hobbyryttare som vill betala flera hundratusen för en snäll hobbyhäst, klart att uppfödare kanske siktar lite mer på den köpstarkare delen av kundkretsen då. Och de hästar som "faller mellan stolarna" dvs avlas för elit men hamnar hos hobby, de kommer antagligen anses vara knasiga i en högre utsträckning...