Nu har vi tre barn, men mellan de två första är det två år vilket jag tycker är väldigt lagom. Från att den lilla var ca 1,5 har de lekt superbra tillsammans och sysselsätter verkligen varandra. De har verkligen så himla roligt tillsammans!
Det enda negativa jag kan komma på är att det var rätt intensivt första halvåret och mycket blöjbyten tills den stora blev blöjfri vid 2,5 år.
Det enda negativa jag kan komma på är att det var rätt intensivt första halvåret och mycket blöjbyten tills den stora blev blöjfri vid 2,5 år.
Jag har först tre år mellan första och andra barnet, och sedan ytterligare fem år till det tredje.
Jag skulle känns att jag hade jättesvårt att räcka till för två små barn/bebisar samtidigt, och tre år är/var därför det närmaste i ålder jag kunde tänka mig. Den stora var någorlunda talbar och blöjfri, vilket underlättade. Samtidigt började de faktiskt ”leka” ihop mycket tidigare och mer än vad jag förväntat mig, treåringen hittade sätt att möta bebisen så att de kunde göra saker ihop/bredvid varandra, och bebisen avgudade treåringen. Sedan kan jag, framför allt i backspegeln, se att treåringen faktiskt fortfarande var rätt liten. En nackdel för småsyskonet är att han tenderar att ständigt mäta sig mot den äldre, vilket förstås är en orättvis måttstock.
Åldersskillnaden till tredje barnet (fem respektive åtta år) har vi inte hunnit prova på så länge - bebisen är fem månader bara - men det är definitivt mycket lättare som förälder (också utifrån att de äldre har varandra också). De är jättesöta med bebisen, men nackdelen där är väl att det kommer att ta rätt många år innan de får ett något mer jämbördigt utbyte.
Jag har 1 år och 2 veckor mellan ettan och tvåan. Ingen nackdel alls faktiskt (hittils!) men massa fördelar. Kan dela kläder, har exakt samma "intressen" och är på samma nivå. Leker troligtvis bättre än med större åldersskillnad. Har jäkligt kul ihop och kommer säkert bli bästa vänner högt upp i åldern! 
Jag skulle såga att även om det såklart går att prata om generella skillnader mellan ex 1 och 5 år i åldersskillnad så beror det ju också så himla mycket på barnen i fråga.
Vi har exakt 2,5 år mellan barnen och har upplevt det som jättebra. Men så har vi också haft noll problem med svartsjuka, en storebror som sover hela nätter i eget rum, och syskon som än så länge vara varit jättefina med varandra. Hade nätterna varit kaos och storebror varit jättesvartsjuk kanske vi inte hade tyckt att 2,5 år var en sån perfekt åldersskillnad...
Vi har exakt 2,5 år mellan barnen och har upplevt det som jättebra. Men så har vi också haft noll problem med svartsjuka, en storebror som sover hela nätter i eget rum, och syskon som än så länge vara varit jättefina med varandra. Hade nätterna varit kaos och storebror varit jättesvartsjuk kanske vi inte hade tyckt att 2,5 år var en sån perfekt åldersskillnad...
Vi har 3 år mellan barnen. Den lilla fyller 1 nu i veckan. Jag tycker att det är en jättebra åldersskillnad. De leker fantastiskt bra ihop. Storasyster är så himla bra med lillebror. Hon roar honom och ser efter honom (till viss del). Jag hade inte velat haft tätare utan möjligtvis lite längre i så fall, så att storasyster hade varit ännu lite mer självständig när brorsan kom.
Vi har 3 år och 3 månader mellan våra två. Jag hade inte velat ha dem tätare, kanske något längre i emellan. Speciellt nu när den lilla var en bebis, hade jag velat ha större avstånd mellan dem.
Det är bra med en åldersskillnad på 3 år och 3 månader:
Ålderskillnaden är inte större än de kan leka med varandra. Inte en helt jämbördig lek men de leker och jag tänker att ju äldre de blir desto mindre märks åldersskillnaden.
Den största var blöjfri, när bebisen kom.
Den största behövde inte övervakas i varje minut, när bebisen kom utan kunde leka självständigt en stund vid t.ex. amning.
De hade ett år tillsammans förskolan innan det var dags för förskoleklass för den store. Det gjorde inskolningen lättare. Hade vi haft ett år till emellan dem hade vi haft två inskolningar samma höst och hade vi haft två år till emellan dem hade den store inte fått gå på fritis och lära känna sina klasskompisar lika bra för då skulle han gått gå hem efter förskoleklass till den föräldralediga föräldern och bebisen.
Varför det skulle ha varit bättre med längre tid mellan barnen:
Är man 3 år och 3 månader så är man fortfarande ganska liten. Det är fortfarande mycket som den större behövde hjälp med när bebisen kom och gjorde att jag som mamma fick slita hårt.
Treårstrots och sömnbrist pga en liten bebis är ju inte världens bästa kombo. Runt 4-5 år brukar det lugna ner sig och då är det kanske enklare med sömnbristen.
Varför det skulle ha varit bättre med kortare tid mellan barnen:
Jag har bara kommit på en sak som hade varit bättre om avståndet hade varit kortare. Den äldsta har börjat med aktiviteter som slutar efter det minsta barnets läggtid, vilket innebär att det behövs två vuxna för varje aktivitet, en som är med på aktiviteten och en som är hemma med den minste. Är en vuxen borta får den äldste avstå ifrån sin aktivitet.
Det är bra med en åldersskillnad på 3 år och 3 månader:
Ålderskillnaden är inte större än de kan leka med varandra. Inte en helt jämbördig lek men de leker och jag tänker att ju äldre de blir desto mindre märks åldersskillnaden.
Den största var blöjfri, när bebisen kom.
Den största behövde inte övervakas i varje minut, när bebisen kom utan kunde leka självständigt en stund vid t.ex. amning.
De hade ett år tillsammans förskolan innan det var dags för förskoleklass för den store. Det gjorde inskolningen lättare. Hade vi haft ett år till emellan dem hade vi haft två inskolningar samma höst och hade vi haft två år till emellan dem hade den store inte fått gå på fritis och lära känna sina klasskompisar lika bra för då skulle han gått gå hem efter förskoleklass till den föräldralediga föräldern och bebisen.
Varför det skulle ha varit bättre med längre tid mellan barnen:
Är man 3 år och 3 månader så är man fortfarande ganska liten. Det är fortfarande mycket som den större behövde hjälp med när bebisen kom och gjorde att jag som mamma fick slita hårt.
Treårstrots och sömnbrist pga en liten bebis är ju inte världens bästa kombo. Runt 4-5 år brukar det lugna ner sig och då är det kanske enklare med sömnbristen.
Varför det skulle ha varit bättre med kortare tid mellan barnen:
Jag har bara kommit på en sak som hade varit bättre om avståndet hade varit kortare. Den äldsta har börjat med aktiviteter som slutar efter det minsta barnets läggtid, vilket innebär att det behövs två vuxna för varje aktivitet, en som är med på aktiviteten och en som är hemma med den minste. Är en vuxen borta får den äldste avstå ifrån sin aktivitet.
Tretton månader emellan.
Intensivt men väldigt många fördelar. Särskilt nu när de börjar bli över två år och leker ihop på ett annat sätt.
Jag var oerhört glad att ha en ettåring och inte en yster tvååring när yngsta kom.
Men mycket handlar ju om individerna också! Storebror är en mycket förstående okomplicerad storebror.
Men det kan bli väldigt intensivt och det hopar sej att göra snabbprioriteringar ibland men överlag överväger absolut det positiva.
De har en väldig glädje i varandra och är nog mer tajta än andra syskon ibland.
Intensivt men väldigt många fördelar. Särskilt nu när de börjar bli över två år och leker ihop på ett annat sätt.
Jag var oerhört glad att ha en ettåring och inte en yster tvååring när yngsta kom.
Men mycket handlar ju om individerna också! Storebror är en mycket förstående okomplicerad storebror.
Men det kan bli väldigt intensivt och det hopar sej att göra snabbprioriteringar ibland men överlag överväger absolut det positiva.
De har en väldig glädje i varandra och är nog mer tajta än andra syskon ibland.
Spännande att läsa om hur olika åsikter/erfarenheter det finns angående åldersskillnad! Jag kan inte bidra med någon erfarenhet riktigt än då lillebror/lillasyster fortfarande ligger i magen. Sonen kommer vara ca 15-16 månader när han blir storebror. Jag har varit väldigt nojig över det då det blev tätare än vi hade tänkt oss, men nu känns det riktigt bra. Jag tror att det blir intensivt, men det är ju inte samma sak som dåligt. Förhoppningsvis kommer syskonen ha mycket glädje av varandra. Dessutom tänker jag att även om det kan bli intensivt till en början så kommer fördelarna nog väga över ordentligt ju äldre de blir, för oss i alla fall. Men det är ju som flera andra skrivit, mycket beror ju på individerna och det går ju inte att veta vad det blir för person i förväg.
Det jag upplevt som ledsamt är att folk runt omkring oss i princip kommenterat med "Nu får ni det jobbigt!" innan de ens gratulerat till graviditeten, nu när det blir så tätt. Konstigt nog så har dessa kommentarer aldrig kommit från dem som själva har barn tätt/vuxit upp med syskon tätt, utan de har tvärtom poängterat många fördelar Det är, utan undantag, personer som har långt mellan barnen som har kommit med negativa kommentarer. Tråkigt kan jag tycka, jag skulle själv aldrig kommentera nedlåtande till de som valt att göra annorlunda än jag själv, jag kan se fördelar med de flesta åldersskillnader. Men har som sagt tyvärr upplevt det som att många tycker att det är fritt fram att kommentera den lilla åldersskillnad vi nu kommer att få på ett negativt sätt.
Jag kan inte bidra med någon erfarenhet riktigt än då lillebror/lillasyster fortfarande ligger i magen. Sonen kommer vara ca 15-16 månader när han blir storebror. Jag har varit väldigt nojig över det då det blev tätare än vi hade tänkt oss, men nu känns det riktigt bra. Jag tror att det blir intensivt, men det är ju inte samma sak som dåligt. Förhoppningsvis kommer syskonen ha mycket glädje av varandra. Dessutom tänker jag att även om det kan bli intensivt till en början så kommer fördelarna nog väga över ordentligt ju äldre de blir, för oss i alla fall. Men det är ju som flera andra skrivit, mycket beror ju på individerna och det går ju inte att veta vad det blir för person i förväg. Det jag upplevt som ledsamt är att folk runt omkring oss i princip kommenterat med "Nu får ni det jobbigt!" innan de ens gratulerat till graviditeten, nu när det blir så tätt. Konstigt nog så har dessa kommentarer aldrig kommit från dem som själva har barn tätt/vuxit upp med syskon tätt, utan de har tvärtom poängterat många fördelar
Det är, utan undantag, personer som har långt mellan barnen som har kommit med negativa kommentarer. Tråkigt kan jag tycka, jag skulle själv aldrig kommentera nedlåtande till de som valt att göra annorlunda än jag själv, jag kan se fördelar med de flesta åldersskillnader. Men har som sagt tyvärr upplevt det som att många tycker att det är fritt fram att kommentera den lilla åldersskillnad vi nu kommer att få på ett negativt sätt.Håller med! Folk tycker mycket men man får låta det rinna av.Spännande att läsa om hur olika åsikter/erfarenheter det finns angående åldersskillnad!
Det jag upplevt som ledsamt är att folk runt omkring oss i princip kommenterat med "Nu får ni det jobbigt!" innan de ens gratulerat till graviditeten, nu när det blir så tätt. Konstigt nog så har dessa kommentarer aldrig kommit från dem som själva har barn tätt/vuxit upp med syskon tätt, utan de har tvärtom poängterat många fördelar
För det är ju faktiskt så att, man vet ju inget annat, inte vi iaf! Man anpassar sej så fort och hittar sina rutiner! Det här är ju vardag -för oss-.
Jag har ingen aning om vad jag hade kännt för varken för- eller nackdelar om barnen varit längre isär tex.
Jag vet bara att jag är sååå glad att de råkade komma så tätt och hur bra vi har det med det som blev!
I efterhand hade jag inte velat ha längre isär. Men det vet man inte innan.
Det är ca 2 år mellan de stora barnen i familjen (mina bonusar), och så 4 år mellan trean och fyran.
Att det bara är två år mellan tjejerna har fungerat utmärkt och de har haft otroligt mkt utbyte av varandra. Men nu, när äldsta snart är tonåring, märks de där två åren mycket.
Storasyster vill inte alls ha med lillasyster längre. Helt plötsligt blev hon väldigt stor och lillasyster liten. Det är otroligt jobbigt för lillasyster. Men den fasen kan absolut vara övergående!
Att det bara är två år mellan tjejerna har fungerat utmärkt och de har haft otroligt mkt utbyte av varandra. Men nu, när äldsta snart är tonåring, märks de där två åren mycket.
Storasyster vill inte alls ha med lillasyster längre. Helt plötsligt blev hon väldigt stor och lillasyster liten. Det är otroligt jobbigt för lillasyster. Men den fasen kan absolut vara övergående!
Jag märker det där hemma hos oss nu också fast troligen mildare - det hände något med den äldre strax innan innan han fyllde åtta och det blev ett för lillebror jättejobbigt gap mellan dem. Jag tror nog att det kommer att jämna ut sig igen, men säkert återkomma senast i tonåren.
Vi har 20 månader mellan våra och vi har haft det jättetufft! Barnen har väldigt roligt tillsammans och leker mycket med gemensamma kompisar osv, men det har varit riktigt slitigt i perioder. Jag önskar nog just nu (de är 2 och snart 4) att vi hade väntat längre mellan. Frågar du om några år så har jag säkert glömt hur jobbigt det va och bara minns det positiva..
Jag har inga barn men har en bror. Det är 19 månader mellan mig och min bror. Jag tycker synd om mamma över tiden då vi var små. Det måste varit ett rent helvete när jag sprang åt ett håll och min upptäckare till brora sprang åt andra. Jag tror dock att det possitiva övervägde. Vi hade alltid varandra och kunde leka på en bra nivå redan tidigt i livet. På semestrar så var vi aldrig ensamma även om det säkert var jobbigt med allt bråk vi ägnade oss åt.
För oss var det även väldigt bra då vi bägge var mobbade för vi hade alltid varandra som stöd och vi hade ändå någon i vår egen ålder som var en vän.
För oss var det även väldigt bra då vi bägge var mobbade för vi hade alltid varandra som stöd och vi hade ändå någon i vår egen ålder som var en vän.
Vi har fyra barn. Mellan barn 1 och 2 är det 19 manader, sen 3,5 ar till barn 3 och sen ytterligare 3,5 ar till barn nr 4. Äldsta barnet var 8,5 ar när minsta föddes.
Barnen är nu 9, snart 8, 4 ar och minstingen är snart 10 manader.
Jag skulle säga att varje alderskillnad har sina för och nackdelar.
Visst var det tufft ibland med det täta avstandet mellan de tva äldsta, kanske har jag glömt men jag minns det inte som extremt tufft. Jobbigast var att fa ihop sömnen pa dagen när äldsta forfarande sov pa dagen. Vi hade inga problem med svartsjuka. Det har varit enkelt att göra saker eftersom dom tyckt om samma saker och varit pa ungefär samma "niva". Nu när dom är 9 och snart 8 ar är dom bästa vänner ibland och värsta fiender ibland. Dom är extremt olika, i skolan har dom samma lärare i idrott och hon hade sällan träffat sa täta syskon som är sa olika. Den yngre har haft en stor trygghet i sin storasyster som hon alltid har haft hos sig pa förskolan osv. Det har kanske varit en nackdel för hon har alltid hängt pa henne och inte "utvecklat" sig själv.
Sen har vi 3,5 ars avstand tva ganger. Barn 2 och 3 leker en del tillsammans med det märks att "lekmässigt" är 1,5 ar bättre, det blir mer brak i lekarna när dom inte är överens hur leken ska vara. Samtidigt var det skönt när nr 3 (och 4) var minibebisar, att syskonen kunde första varför jag inte kunde komma direkt, varför bebisen gör pa ena eller andra sättet (med de tva äldsta var det ibland jobbigt när nr 1 inte förstog varför bebisen förstörde hennes lekar).
Äldsta passar gärna sin bebissyster och pysslar om henne sa pa det sättet är 8 ars avstand praktiskt.
Min granne har 10 ar mellan sina. Hon tycker det är bra pa det sättet att 10 aringen (nu 13ar) kan känna att det är ok att leka "för han gör det ju med lillasyster" samidigt som det är svart med utflykter/aktiviteter som passar bada.
Barnen är nu 9, snart 8, 4 ar och minstingen är snart 10 manader.
Jag skulle säga att varje alderskillnad har sina för och nackdelar.
Visst var det tufft ibland med det täta avstandet mellan de tva äldsta, kanske har jag glömt men jag minns det inte som extremt tufft. Jobbigast var att fa ihop sömnen pa dagen när äldsta forfarande sov pa dagen. Vi hade inga problem med svartsjuka. Det har varit enkelt att göra saker eftersom dom tyckt om samma saker och varit pa ungefär samma "niva". Nu när dom är 9 och snart 8 ar är dom bästa vänner ibland och värsta fiender ibland. Dom är extremt olika, i skolan har dom samma lärare i idrott och hon hade sällan träffat sa täta syskon som är sa olika. Den yngre har haft en stor trygghet i sin storasyster som hon alltid har haft hos sig pa förskolan osv. Det har kanske varit en nackdel för hon har alltid hängt pa henne och inte "utvecklat" sig själv.
Sen har vi 3,5 ars avstand tva ganger. Barn 2 och 3 leker en del tillsammans med det märks att "lekmässigt" är 1,5 ar bättre, det blir mer brak i lekarna när dom inte är överens hur leken ska vara. Samtidigt var det skönt när nr 3 (och 4) var minibebisar, att syskonen kunde första varför jag inte kunde komma direkt, varför bebisen gör pa ena eller andra sättet (med de tva äldsta var det ibland jobbigt när nr 1 inte förstog varför bebisen förstörde hennes lekar).
Äldsta passar gärna sin bebissyster och pysslar om henne sa pa det sättet är 8 ars avstand praktiskt.
Min granne har 10 ar mellan sina. Hon tycker det är bra pa det sättet att 10 aringen (nu 13ar) kan känna att det är ok att leka "för han gör det ju med lillasyster" samidigt som det är svart med utflykter/aktiviteter som passar bada.
Ja, det är väl helt enkelt så det är. Jag har upplevt det som väldigt tråkigt att få negativa kommentarer om just åldersskillnad. Man är väl ofta nojig nog över att bli tvåbarnsförälder, oavsett hur långt man får mellan barnen, så att folk ska börja oja sig känns himla onödigt tycker jag.
Jag tror inte att det finns en perfekt åldersskillnad, utan för- och nackdelar med alla olika skillnader.
Håller med dig, man vet ju inget annat så man anpassar sig! Jag försöker låta negativa kommentarer rinna av, men är väl lite extra känslig som höggravid..
Jag vet naturligtvis inte heller hur jag skulle upplevt det att ha tätare/längre emellan, men man får ju liksom inte prova på i förväg och sedan bestämma sig för hur man vill ha det. Det är dessutom så mycket som spelar in, det är ju inte bara ett val man gör och så blir det så. Jag är oerhört glad över att vi överhuvudtaget får chansen att bli föräldrar en andra gång. Av olika orsaker var det inte självklart. För- och nackdelar hittar man nog vilken åldersskillnad man än har emellan.
Jag tror att hur man upplever det hela beror mer på barnens personlighet än på åldersskillnaden. Hade jag fått tvåan som etta hade livet blivit enormt mycket tuffare med två barn än vad det var att få dem i den ordning de kom och det oavsett om jag hade haft ett år eller tio emellan dem. Detta för att ettan aldrig sov hela nätter som liten och max 20 minuter på dagtid fram till tre månaders ålder, sedan inte alls. Hen avskydde vagnen, kunde inte befinna sig i vagnen i vaket tillstånd alls utan gallskrik. Tvåan sov hela nätter från 14 dagars ålder och sov mesta tiden även dagtid sina första fem månader. Även som större sov hen mycket på dagtid vilket gjorde att jag hade mycket tid utan bebis till det äldre barnet. Tvåan var enormt enkel att ha med som bebis. Älskade vagnen och låg gärna och tittade på allt runt omkring och var nöjd med det. Ettan var ganska försiktig och blyg som liten medans tvåan alltid var äventyrlig och försvann direkt om hen fick möjligheten. Att ettan var försiktig och blyg innebar att hen aldrig drog iväg utan helst höll sig nära när vi var någon annanstans än hemma vilket underlättade enormt.
Jag har 22 månader mellan mina och för mig/oss var det perfekt. Ingen svartsjuka överhuvudtaget och äldsta mindes inte att hen varit ensambarn efter några veckor med tvåan. De lekte enormt mycket tillsammans som små och kunde stötta varandra genom att stora stod bakom lilla pga sin blyghet medans lilla kände trygghet av storasyskonet i ryggen.
Jag har 22 månader mellan mina och för mig/oss var det perfekt. Ingen svartsjuka överhuvudtaget och äldsta mindes inte att hen varit ensambarn efter några veckor med tvåan. De lekte enormt mycket tillsammans som små och kunde stötta varandra genom att stora stod bakom lilla pga sin blyghet medans lilla kände trygghet av storasyskonet i ryggen.
Vi har 1,5 år mellan våra tjejer, storasyster är lugn medan lillasyster är sjövild - hade aldrig skaffat så tätt om det vore tvärtom.
Men nu idag när de är 2 & 3,5 år gamla så har de verkligen glädje av varandra. Mer rollspels lekar börjar komma och de söker trygghet i varandra. Visst kan de bli så osams så att leksaker flyger men det går oftast lätt att reda ut de konflikter. Visst är det tufft mellanåt och ibland kan jag tänka att vi skulle ha väntat ett halvår - men vad är ett halvår i det stora hela?
Det är så skönt att de leker och intresserar sig för samma typ av lekar och saker.
Men nu idag när de är 2 & 3,5 år gamla så har de verkligen glädje av varandra. Mer rollspels lekar börjar komma och de söker trygghet i varandra. Visst kan de bli så osams så att leksaker flyger men det går oftast lätt att reda ut de konflikter. Visst är det tufft mellanåt och ibland kan jag tänka att vi skulle ha väntat ett halvår - men vad är ett halvår i det stora hela?
Det är så skönt att de leker och intresserar sig för samma typ av lekar och saker.
Liknande trådar
Senast: Anonymisten
·
Välj ämne nedan
Ekonomi & Juridik
Anläggning
Hästmänniskan
Gnägg
Utrustning
Hästvård
Foder & Strö
Hästhantering
Träning
Ridning
Avel
Tävling
Distans
Dressyr
Fälttävlan
Hoppning
Islandshäst
Körning
Trav
Western
Övr. Grenar
Hundhälsa
Hundträning
Hundavel & Ras
Övr. Hund
Katthälsa
Övr. Katt
Lantbruksdjur
Däggdjur
Övr. Djur
Samhälle
Juridik & Ekonomi
Skola & Jobb
Relationer
Kropp & Själ
Hemmet
Trädgård & Växter
Mat
Kläder & Bli fin
Fordon
IT & Mobiler
Kultur
Fritid
Tjatter
Äldre
Gravid - 1år
Småbarn
Övr. Barn
Dagbok
Hästnyheter
Radannons
Företag
Bukefalos
Bukefalosnyheter
Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser
-
Notiser enskilda avsändare- Bukefalos Åh jag tror att jag hittade nu! Tryckte på namnet sen Göm Notiser. Får se om det hjälper. Och tack @Jerseyite för WhatsApp :bow:
- karamelldrottningen
- Svar: 3
- Visningar: 175
- Bukefalos
Hund, Katt, Andra Djur
-
Oseriös avel 2023
- Hundavel & Ras Det kan ju vara en trevlig hund för det, men den har ju inget i avel att göra om den har kvarstående rädsla för underlag. Det är väl det...
- escodobe
- Svar: 1 313
- Visningar: 134 388
- Hund
Hästrelaterat
-
Vi med egen gård/stall- Anläggning Den har jag också. Funkar fint och håller bra 😊
- Bee
- Svar: 1 060
- Visningar: 97 021
- Hästmänniska
-
Unghästfasoner?
- Hästhantering Min i samma åker vilade helt sep-nov. Är nu igång dec-jan och arbetas då ordentligt (ur ett unghäst perspektiv) 5 dagar i veckan. Hon...
- Bee
- Svar: 29
- Visningar: 481
- Träning
