Börjat rida igen!

Efter ca fem års uppehåll har jag börjat rida igen och det är så roligt, både ridning och stallpyssel.

Fick ta bort mitt halvblod som jag haft i fem år, men känt i tolv, när han var 22. Provade rida på ridskola några månader men det var inte så roligt. Hade blivit feg med åren och de hästar jag var trygg med att rida var inte så roliga dressyrmässigt. Så jag slutade rida och köpte hund.
Så var jag på turridning på islandshäst i januari och det var jättekul och jag började fundera på om man kunde hitta en trygg isis att vara medryttare på. När jag bestämt mig för att börja leta tog det bara två dagar att hitta en. Det är hos en kvinna som har eget stall och jobbar deltid med att ta emot hästar för tillridning och försäljning. Hon har också ridlekis på egna hästar och på dessa har hon även medryttare. En lugn isis som är inköpt att passa på ridlekis är just nu perfekt för mig. Det är uteritter som gäller och ofta kan man hitta något sällskap, men ibland blir det själv.

Så idag red jag för tredje gången, första gången helt själv. Gick jättebra. Och under dessa gånger har jag kunnat konstatera att hästen inte är rädd för hundar, bilar, tåg eller att grannen tvättar bil med högtryckstvätt.

 

[Silver Girl]

Jag är fascinerad över hur trygg den här hästen fått mig. Jag rider nu med helt långa tyglar på både utvägen och hemvägen. Behöver inte längre sjunga för att komma ihåg att andas och slappna av.

Och idag blev det lite strul precis innan vi var tillbaka vid stallet. En traktor med dubbla släp mötte skolbussen. Vägen var för smal och bussen behövde backa mot mig. Jag hade inte en tanke på att hästen skulle kunna tycka det var obehagligt utan kollade bara vart vi skulle flytta oss för att inte vara ivägen. Hästen var så klart lugn, hon hade helst försökt gå förbi om hon fått, hon såg ju stallet och visste att kraftfoder väntade.

Hon har blivit rädd ett par gånger så jag vet hur hon reagerar på det och att jag klarar av det utan att hamna i obalans, så det har ju klart hjälpt till att jag känner mig säker.

 

[Silver Girl]

Idag var det lite som att rida två olika hästar. Man behöver skritta ca 15 min på en asfaltsväg mellan öppna fält för att komma till skogen. Vinden gjorde hästen spänd och hon stannade och ryckte till ett par gånger. Jag tänkte då att vi nog bara skulle ta en kort runda, för även om jag inte blev rädd är det inte roligt att behöva driva på hela tiden för att få fram henne. Men så fort vi kom in i skogen frustade hon ett par gånger, slappnade av och bjöd framåt. Så det blev den planerade rundan i alla gångarter. Och på hemvägen var det lite bättre framåtbjudning, men åter ganska spänd häst.

 

[Bison]

Va roligt att läsa den här tråden!
Att du trivs så bra i stallet och med hästarna