Kom ihåg att lite är bättre än inget. Är du väldigt otränad och van att tex sitta i soffan hela dagen, börja lägga in en promenad runt kvarteret eller motsvarande en gång om dagen. Försök äta mat innan du äter godis.
Nu är ju alla olika, men risken med att planera om på tok för mycket, göra jätteambitiösa träningsscheman, veckomenyer med mat osv är att det lätt blir jobbigt, ett stort projekt, något man kanske orkar ett tag och sedan faller tillbaka till gamla vanor. Genom att istället ändra vanor, ta det i en takt som passar en själv osv så är det lättare att få hållbart resultat.
För egen del gick jag upp och ner i vikt (och kondition) massor så länge jag hade fokus på att försöka bli vältränad, försöka äta bra osv. När jag sedan la om fokus, funderade på vad jag mådde bra av, vilka aktiviteter jag blev glad av, vilken mat som faktiskt var god och som kändes bra i magen... Då blev jag mycket mer vältränad utan att det ens kändes som en ansträngning. Och, det var inte ens svårt att hålla samma vikt, kondition osv i många år.
Instämmer verkligen. Jag är livrädd för stress kring mat och träning men insåg i höstas att jag gått upp för mycket I vikt sedan jag slutade rida. Och jag ville ju på sikt kanske börja igen nu när hästens skador verkade gå bättre att rehabilitera än den första prognosen. Men verkligen inte att han skulle bära runt på en massa extra vikt pga dem.
Gjorde/gör samma resa med att hitta vad jag egentligen vill i min vardag, vad som hindrar mig från att äta bättre och hinna röra mig mer, vilka känslor som är inblandade osv. Successivt har det blivit lättare och lättare att göra bättre val och speciellt när jag märker hur mycket bättre jag redan mår. Men innan jag gjorde en enda förändring funderade jag kring detta i säkert flera månader, för att hitta vad som kändes bra ens i tanken för mig och sedan mer och mer i praktiken. Och jag hade redan innan inga negativa tankar om mig själv eller kring mat/träning/vanor man inte mår bra av, har man det tror jag det är ännu viktigare. Att inte bara tänka att det är dåliga val man gör utan varför man tycker de är dåliga och hur man underlättar för sig själv att välja något som är bättre.
Chipspåsen på Ica när jag ändå handlar på väg hem från stallet är så mycket lättare att välja bort att köpa när jag hunnit planera vad jag ska äta/laga när jag kommer hem, fundera över hur mycket jag Egentligen vill ha den och hur jag kommer må efter att ha ätit chips (jag får typ alltid ont i magen). Till Mello ville jag äta chips och då gjorde jag det utan minsta tveksamhet, fick inte ens ont i magen. Antagligen pga vardagen varit så mycket mer stabil det senaste med mat, stress, sömn och början till rörelse. Och då finns det ändå fortfarande stor förbättringspotential. Men det känns bra att ha påbörjat och lite känna att det blir en positiv spiral.