Känner igen mig lite där, jag har viljat ha en BC sedan barnsben och alltid sagt till mig själv att det ska jag visst ha även om det funnits folk som avrått mig pga deras "ständigt aktiva temperament" som passar bäst för vallning.
Men för 2 år sedan skaffade jag min första BC och jag kan klart bevisa att alla BC blir inte lika "stirriga" och stressade om de inte får valla. Min är världens goaste och jag har hittat den hund jag alltid viljat ha. Hon är inte alls som de flesta folk i Sverige tror att en BC alltid är (hon är engelsk imp). Oftast får jag höra av folk hur lugn hon är för att vara BC. Nu tränar ju vi agility så visst finns det fart i henne också, och hon får ju utlopp för sin energi och får hjärnstimulans men det är smartheten och snabbheten hos BC som gör mig så fascinerad.