Bör arbetsgivaren höra av sig?

[Eloise]

När jag var sjukskriven för två år sen var min chef toppenbra. Hon smsade ibland när hon ville prata och så fick jag ringa upp under veckan när det funkade för mig. Hon har ett hektiskt schema men prioriterade alltid mina samtal.
Till jul fick jag ett långt handskrivet brev med önskan om en fin jul med familjen och god återhämtning och att jag skulle ta den tid jag behövde och att stöd för vad än jag behövde skulle ordnas. Hon visade på stor medmänsklighet och det kändes alltid bra efter ett samtal med henne.

En annan chef i organisationen som är lite nyfiket lagd skrev ofta till mig på Messenger, kändes som hon ville fiska och var ganska otrevligt att få mess där hon undrade när jag tänkte komma tillbaks
Hon är anledningen till att jag fortfarande har notiser avstängt på Messenger..

 

[tott]

Chefer är som vilken vanlig människa som helst. Fega, rädda för att göra fel, rädda för att inte vara till lags.

Precis, men som chef borde man kunna se förbi sina rädslor och sin feghet och ta det ansvar som krävs för uppgiften.

 

[athena_arabians]

Precis, men som chef borde man kunna se förbi sina rädslor och sin feghet och ta det ansvar som krävs för uppgiften.

Ja, det liksom ingår i att vara chef... men ja, alla är inte lämpade att ha personalansvar (även om en är kompetent i övrigt).

 

[jemeni]

Hade du haft bra chefer hade troligtvis sjukskrivningen kunnat undvikas.
Så var det åtminstone i mitt fall, jag flaggade och varnade men ingen gjorde något konkret. Inte speciellt mycket kontakt under sjukskrivningen och rehab planen för återgång var ingen höjdare.
Bytte jobb så fort jag hittade något nytt

 

[Sirap]

Chefer är som vilken vanlig människa som helst. Fega, rädda för att göra fel, rädda för att inte vara till lags.

Absolut, men då är man inte lämplig som just chef.

 

[tott]

Hade du haft bra chefer hade troligtvis sjukskrivningen kunnat undvikas.
Så var det åtminstone i mitt fall, jag flaggade och varnade men ingen gjorde något konkret. Inte speciellt mycket kontakt under sjukskrivningen och rehab planen för återgång var ingen höjdare.
Bytte jobb så fort jag hittade något nytt

Exakt så är det, till 100%. Jag har blivit lovad det ena och det andra under 7 år men har alltid bortprioriterats ändå. "Nu tott har vi en lösning. Gör bara en lista bra bla bla". Jag har gjort listor...och inget har hänt. Jag har påmint och åter påmint...men det har kommit "viktigare" saker med högre prioritet - trots att det jag gör MÅSTE göras enligt lag. Såhär har det hållit på... ...och här är vi nu.

 

[sjoberga]

Chefer är som vilken vanlig människa som helst. Fega, rädda för att göra fel, rädda för att inte vara till lags.

Ibland handlar det dessutom om att chefen inte heller har de förutsättningar som krävs för att göra sitt jobb. I många branscher och i företag finns det dels en faiblesse för att göra de mest tekniskt kompetenta till chefer och dels gravt underskatta den tid och stöd dessa behöver för sitt chefsuppdrag. En chef är alltsom oftast bara en helt vanlig anställd, ett hack upp i kedjan som kan bestå av många nivåer och i en organisation där den här typen av uppgifter inte sköts är nog både sjukskrivningar vanligare och det kan man inte enbart lasta enskilda chefer för.

Det är lätt att hamna i att man prioriterar ansvaret för gruppen som helhet och därmed koncentrerar sig mer på dem som faktiskt är där och löser uppgifter och behöver stöd i det, än de som just nu inte är i närheten av att bidra. Inte mer rätt att inte göra 100% av sitt uppdrag för det, men att alltid tänka feg och rädd är nog inte alls rätt.

 

[monster1]

@tott hur många underställda har din närmaste chef?

 

[tott]

@tott hur många underställda har din närmaste chef?

Den närmaste, som är vikarie och avsade sig personalfrågor då den blev vikarie, har 11 under sig.
Följande, avdelningschefen, har ca 40.
Varför undrar du?

 

[monster1]

Den närmaste, som är vikarie och avsade sig personalfrågor då den blev vikarie, har 11 under sig.
Följande, avdelningschefen, har ca 40.
Varför undrar du?

För att det påverkar hur tät kontakt man har med sina anställda. Med bara 11 anställda direkt under sig borde hen ju kunna ha en relativt tät kontakt dock. Jag vet inte vad ditt företag har för policy vad det gäller kontakt vid sjukskrivning. Det är ju också lite olika beroende på diagnos, vid utmattning kan det ju vara direkt menligt att företaget hör av sig till den anställda i början av sjukskrivningen.

Personligen har jag oftast kontakt med min chef vid förlängning av sjukskrivningen och liknande eftersom det är hen jag sjukskriver mig hos. Men det är ju oftast jag som tar den kontakten då det är jag som sjukskriver mig.

 

[monster1]

Rent formelt står det på vårt intranät (bland chefstödsdelarna) att chefen bör ha kontakt med medarbetaren 1-3 dagar efter sjukskrivning för att höra sig för hur medarbetaren mår och hur lång sjukdomsperioden blir efter åtta dagar ska ju ett sjukintyg in. Efter 15 dagar startas en rehabilliteringsplan och då ska ny kontakt tas med medarbetaren. Senast dag 30 ska arbetsgivaren tillsammans med den anställde ha en rehabillteringsplan framme om den anställde förväntas vara borta från arbetet i mer än 60 dagar.

Så lite kortare formulerat så är standarden här att ha en kontakt i samband med själva sjukskrivningen och sedan en efter 15 dagar för att det då räknas som långtidssjukskrivning och då skall en större apparat dras igång.

 

[tott]

För att det påverkar hur tät kontakt man har med sina anställda. Med bara 11 anställda direkt under sig borde hen ju kunna ha en relativt tät kontakt dock. Jag vet inte vad ditt företag har för policy vad det gäller kontakt vid sjukskrivning. Det är ju också lite olika beroende på diagnos, vid utmattning kan det ju vara direkt menligt att företaget hör av sig till den anställda i början av sjukskrivningen.

Personligen har jag oftast kontakt med min chef vid förlängning av sjukskrivningen och liknande eftersom det är hen jag sjukskriver mig hos. Men det är ju oftast jag som tar den kontakten då det är jag som sjukskriver mig.

Den förra närmaste chefen, som vikarien är vikarie för, hörde av sig sådär precis lagom vid mina tidigare sjukskrivningar pga samma sak.

På min arbetsplats finns en massa policyn som inte verkar gälla ändå - åtminstone inte för ledningen, men någon policy för kontakt vid sjukskrivningar finns nog inte.

 

[tott]

Rent formelt står det på vårt intranät (bland chefstödsdelarna) att chefen bör ha kontakt med medarbetaren 1-3 dagar efter sjukskrivning för att höra sig för hur medarbetaren mår och hur lång sjukdomsperioden blir efter åtta dagar ska ju ett sjukintyg in. Efter 15 dagar startas en rehabilliteringsplan och då ska ny kontakt tas med medarbetaren. Senast dag 30 ska arbetsgivaren tillsammans med den anställde ha en rehabillteringsplan framme om den anställde förväntas vara borta från arbetet i mer än 60 dagar.

Så lite kortare formulerat så är standarden här att ha en kontakt i samband med själva sjukskrivningen och sedan en efter 15 dagar för att det då räknas som långtidssjukskrivning och då skall en större apparat dras igång.

Får jag komma och jobba hos er?? Låter som en bra arbetsplats!

 

[monster1]

Får jag komma och jobba hos er?? Låter som en bra arbetsplats!

Som du själv säger, vad som ska göras och vad som görs är skilda saker. Att hålla kontakten vid sjukskrivning är inte ett av problemen här, det är att göra förändringar i strukturen som gör att man inte blir sjukskriven som är problemet.

 

[Nebraska]

Chefer är som vilken vanlig människa som helst. Fega, rädda för att göra fel, rädda för att inte vara till lags.

Eller helt enkelt bara dåliga på sitt jobb? Händer även chefer.

 

[Snowball]

Jag tror många chefer inte alla såklart men ganska många blir chefer för den högre lönen högre status kunna påverka sitt schema mer eller för att de helt enkelt vill bestämma över andra
Inte för att de vill leda och få ett team att prestera
Min erfarenhet är att ca en av fyra faktiskt är en bra chef

 

[gulan]

Precis, men som chef borde man kunna se förbi sina rädslor och sin feghet och ta det ansvar som krävs för uppgiften.

Ja, det liksom ingår i att vara chef... men ja, alla är inte lämpade att ha personalansvar (även om en är kompetent i övrigt).

Absolut, men då är man inte lämplig som just chef.

Eller helt enkelt bara dåliga på sitt jobb? Händer även chefer.

Jag tror många chefer inte alla såklart men ganska många blir chefer för den högre lönen högre status kunna påverka sitt schema mer eller för att de helt enkelt vill bestämma över andra
Inte för att de vill leda och få ett team att prestera
Min erfarenhet är att ca en av fyra faktiskt är en bra chef

Jag är inte chef idag men jag har varit och idag "leder jag andra utan att vara chef". Jag har haft turen att få vara en del av och leda riktigt härliga och motiverade människor och även bli totalt utfryst av en ökänd grupp på arbetsplatsen som fått härja runt och bestämma -så otrevliga människor att jag inte förstår hur de stod ut med sig själva. Jag hade inget stöd av min chef heller -utan denne var mest nöjd över att slippa själv. Idag är jag väldigt tacksam över alla människor som kommit i min väg och allt som hänt mig. Det har stärkt mig oerhört mycket och jag vet att det ska till väldigt mycket innan jag går ner för räkning. Jag kan också skilja på en sund arbetsplats och en toxisk. Min erfarenhet är att chefer i stor utsträckning blir utsatta för utfrysning och mobbning av sina medarbetare. Chefen är liksom på något sätt legitim att ge sig på. Människor i grupp kan bli oerhört svår att nå fram till om de har en inofficiell ledare som gjort till sin uppgift att göra det surt för chefen och tvärt om. En person i gruppen som är rättvis och driven kan bidra till att teamet tar sig till himlen och tillbaka -ihop med chefen. Det -kan jag säga är en helt otrolig känsla

 

[tott]

Jag är inte chef idag men jag har varit och idag "leder jag andra utan att vara chef". Jag har haft turen att få vara en del av och leda riktigt härliga och motiverade människor och även bli totalt utfryst av en ökänd grupp på arbetsplatsen som fått härja runt och bestämma -så otrevliga människor att jag inte förstår hur de stod ut med sig själva. Jag hade inget stöd av min chef heller -utan denne var mest nöjd över att slippa själv. Idag är jag väldigt tacksam över alla människor som kommit i min väg och allt som hänt mig. Det har stärkt mig oerhört mycket och jag vet att det ska till väldigt mycket innan jag går ner för räkning. Jag kan också skilja på en sund arbetsplats och en toxisk. Min erfarenhet är att chefer i stor utsträckning blir utsatta för utfrysning och mobbning av sina medarbetare. Chefen är liksom på något sätt legitim att ge sig på. Människor i grupp kan bli oerhört svår att nå fram till om de har en inofficiell ledare som gjort till sin uppgift att göra det surt för chefen och tvärt om. En person i gruppen som är rättvis och driven kan bidra till att teamet tar sig till himlen och tillbaka -ihop med chefen. Det -kan jag säga är en helt otrolig känsla

Säkert sant det du skriver, men... Försöker du här hinta om att jag är boven i dramat? Jag och mina kollegor?

Jag kan upplysa dig om att ingen mobbning av cheferna förekommer! Ingen! Mina två närmaste är bara helt enkelt värdelösa på personalfrågor.

 

[gulan]

Säkert sant det du skriver, men... Försöker du här hinta om att jag är boven i dramat? Jag och mina kollegor?

Jag kan upplysa dig om att ingen mobbning av cheferna förekommer! Ingen! Mina två närmaste är bara helt enkelt värdelösa på personalfrågor.

Nej verkligen inte! Och jag kände när jag postat inlägget att det var lite väl mycket trådkap och väldigt mycket om mig själv. Sorry för det!

 

[Texaz]

Jag försöker hålla kontakt varje vecka, underlättar även när FK ligger på och den sjukskrivne kan visa att det jobbas för återgång till arbete.
Nu har jag ju bra kontakt med medarbetarna, och jag kan inte se att någon tagit illa upp. Jag är rädd om dom, för det är ju tack vare dom som vi kan göra ett bra jobb!