Bo i kollektiv

[Sleepy]

Skulle du kunna tänka dig det? Varför/varför inte, fördelar, nackdelar? Har du provat?

 

[Raderad medlem 68338]

Ja absolut det hade jag kunnat tänka mig, men med rätt utvalda personer då självklart.
Jag bodde kollektivt som student och fick vänner för livet (som jag fortfarande umgås nära med).

 

[karamelldrottningen]

Aldrig i livet.
Bott i ett kollektivhus som liten under några år. Är nog den absolut sämsta boendeformen.

 

[nightcrawler]

Aldrig i livet. Har så svårt för andra människor så jag skulle få psykbryt efter en kvart. Ge mej en stuga i skogen totalt isolerad från folk istället

 

[Görel]

Nej! Jag är inte den personlighetstypen. Jag klarar inte av att ha en massa folk runt mig hela tiden.

 

[Magiana]

Skulle du kunna tänka dig det? Varför/varför inte, fördelar, nackdelar? Har du provat?

Ytterst tveksamt. Man får ju aldrig vara ifred. Det spelar ingen roll att man har ett eget rum. Men jag skulle inte vilja bo i lägenhet heller.

Ibland har jag funderat på att ha en inneboende för att huset är så pass stort som det är och att man då kan dela lite kostnader och jobb med vedhämtning o.d., men avstår just för att jag vill kunna vara ifred.

 

[Brandgul]

Skulle du kunna tänka dig det? Varför/varför inte, fördelar, nackdelar? Har du provat?

Jag har bott både i studentkorridor och kollektivt under säsongsarbeten och I Love it! Men det var före barn. Nu med stor familj räcker det som det är.

Fördelar: Hjälp med hundrastning och många kladdkakor på konstiga tider. Nackdel har varit att jag haft litet personligt utrymme. Det har inte funnits plats för alla böcker, pärmar, symaskiner m.m.

 

[Petruska]

Jag har bott i flera kollektiv. Dels i en stor lägenhet med några andra. Det var trevligt, men det var också en ungdomsgrej för mig.

Sen har jag jobbat på missbrukskollektiv, och då bodde personalen där större delen av tiden. Nackdelen var mest att det var i skogen i Norrland.

Och så har jag bott tio år i typ kollektivhus. Det var jättetrevligt och jag vill gärna få till något liknande igen efter min pension.

Totalt har jag alltså bott med kanske 200 personer. Helt galet.

 

[nullo-modo]

Har bott i kollektiv när jag pluggade och skulle kunna göra det igen om jag hittar rätt kollektiv =på en gård.

 

[Sleepy]

Fördelar: Hjälp med hundrastning och många kladdkakor på konstiga tider.

 

[Myrten]

Jag var ytterst nära att få en lägenhet i kollektivhus för några år sen, men blev nr 2. Surt. Sedan dess har jag fått en annan lägenhet och nollat min kötid i bostadskön, så det lär dröja tio år till innan jag samlat nog med poäng. Jag skulle gärna bo i kollektiv. Då och då åker jag utomlands för att jobba och då bor jag på ett institut med enkelrum i korridor och gemensamt kök, bibliotek, sällskapsrum osv. För mig tror jag att det är den ultimata boendeformen. Det finns alltid någon att prata och vill man vara ensam respekteras det. Vill man ha någon att äta middag med finns det alltid någon som gärna hänger på.

Förra året upptäckte jag också nöjet med att bo på camp I Egypten. Det är en sorts vandrarhem med gemensamma chill out-ytor, enkel restaurang, dykcenter, lokal researrangör mm. Blir lite kollektiv och lätt att lära känna folk från hela världen inklusive en del locals som kommer och hänger. Gillar mycket!

Så JA till kollektiv för mig!

 

[Myrten]

[...]
Och så har jag bott tio år i typ kollektivhus. Det var jättetrevligt och jag vill gärna få till något liknande igen efter min pension.

Jag är på! Men kan man tänka sig i ett varmare klimat?

 

[Sissa]

Jag har bott i ett par kollektiv i början på åttiotalet, som var klart inspirerade av 70-talskollektiv. Vi hade höns, odlade, hade gemensam mathållning, bakade bröd. Diskussionerna vi hade kunde handla om huruvida det var tillåtet att baka ljust bröd eller inte när man hade brödbakningsvecka, om man verkligen fick ta två pålägg på smörgåsen, typ marmelad och ost. Så där höll vi på. Jag trivdes!

Fanns möjligheten skulle jag kunna tänka mig bo i kollektivhus med egen lägenhet, eller på en gård med eget hus. Inte i samma bostad med andra människor. Nu för tiden vill jag ha ett eget soffhörn som är bara mitt.

 

[Fruentimber]

Bodde i kollektiv under 1,5 år när jag bodde i Norge. Inga större bekymmer, men jag hade ju också en helt annan livsstil än den jag har idag.

 

[mandalaki]

Som student bodde jag ett år med fyra andra i en sexrummare, vi hade varsitt rum och delade på vardagsrum, kök och två badrum. Det funkade smärtfritt vilket förvånar mig i efterhand, jag betraktar mig ju egentligen som eremit.

 

[Brandgul]

Jag var ytterst nära att få en lägenhet i kollektivhus för några år sen, men blev nr 2. Surt. Sedan dess har jag fått en annan lägenhet och nollat min kötid i bostadskön, så det lär dröja tio år till innan jag samlat nog med poäng. Jag skulle gärna bo i kollektiv. Då och då åker jag utomlands för att jobba och då bor jag på ett institut med enkelrum i korridor och gemensamt kök, bibliotek, sällskapsrum osv. För mig tror jag att det är den ultimata boendeformen. Det finns alltid någon att prata och vill man vara ensam respekteras det. Vill man ha någon att äta middag med finns det alltid någon som gärna hänger på.

Förra året upptäckte jag också nöjet med att bo på camp I Egypten. Det är en sorts vandrarhem med gemensamma chill out-ytor, enkel restaurang, dykcenter, lokal researrangör mm. Blir lite kollektiv och lätt att lära känna folk från hela världen inklusive en del locals som kommer och hänger. Gillar mycket!

Så JA till kollektiv för mig!

Det kommer bli Bovieran för mig när jag är senior Smart boendeform. Egen bostad men ändå tillgång till sociala ytor.

 

[Brandgul]

Som student bodde jag ett år med fem andra i en sexrummare, vi hade varsitt rum och delade på vardagsrum, kök och två badrum. Det funkade smärtfritt vilket förvånar mig i efterhand, jag betraktar mig ju egentligen som eremit.

Jag betraktar mig också som eremit. Men när jag flyttade till en ny stad utan några sociala kontakter (jag hade inget jobb) utvecklade jag till slut social fobi och bröt ihop.

Nu är jag normaleremit. Vill sitta själv på jobbet, fikar med de andra och går på möten. Hemma är det svårare då vi har tre barn, men jag måste ha mina stunder av space för att orka.

 

[MM]

Gick på internatskola på gymnasiet. Bodde i 3 olika hus under den tiden.
Första var bara en lång korridor längst upp i skolan så vem som helst kunde gå dit. Var inte alltför kul. Hade rumskamrat.
Bytte skola och bodde i ett hus den gången och vi var ~20 elever per hus. Delade kök men egen kyl och toa på rummet. Hade rumskamrat. Hade varit okej om det varit singelrum. Bodde där ett bra tag och bytte sen till ett mindre hus där vi var 5 personer och jag fick singelrummet. Nu började det likna något!
Sista tiden hade jag egen lägenhet i stan och pendlade istället. Det var mer jag.
Sen flyttade jag ett tag till en hästgård på Irland och då blev det kollektiv igen men hade kvar lägenheten hemma. Eget krypin men delade resten av huset med 2 till + praktikanter som kom då och då.

Nu säger jag aldrig mer kolletiv. Det är inte jag och jag har haft min beskärda del av det så hoppas jag aldrig hamnar där igen.

 

[mandalaki]

Det kommer bli Bovieran för mig när jag är senior Smart boendeform. Egen bostad men ändå tillgång till sociala ytor.

En undebar mycket åldrad dam som jag känner flyttade till seniorboende och konstaterade snabbt att där var alldeles för mycket skvaller kring gården, alla var ju hemma och kunde hålla koll på varann hela dagarna.

Så när damen och hennes bästa väninna ville sitta i eftermiddagssolen på hennes härliga balkong och pimpla vin drack de vinet i - tekoppar

 

[Brandgul]

En undebar mycket åldrad dam som jag känner flyttade till seniorboende och konstaterade snabbt att där var alldeles för mycket skvaller kring gården, alla var ju hemma och kunde hålla koll på varann hela dagarna.

Så när damen och hennes bästa väninna ville sitta i eftermiddagssolen på hennes härliga balkong och pimpla vin drack de vinet i - tekoppar

Ja det är ju verkligen på gott och på ont. Ibland kan vissa må sämre av isolering än skvaller och för andra är det tvärtom.