Blodsocker och yrsel?

Sel

Trådstartare
Jag brukar inte starta trådar. och egentligen behövs det väl inte - jag har redan pratat med veterinären en gång tidigare och senast nu i morse.... men jag bli lite nyfiken på vad ni har för erfarenheter.

Chika (min shiba inu) fick sitt första yrselanfall för ungefär två år sedan, en sen sommardag och efter en väldigt lång promenad i värmen. Hon får ofta vansinniga glädje/energiryck och rusar runt som en vettvilling! Ibland biter hon i kvistar och gräs under tiden och min första tanke var att hon fått gräs i halsen eller så och inte fått åt sig andan ordentligt... men jag ringde i alla fall en vän som kom och hämtade oss med bilen i närmsta by eftersom jag inte ville gå med henne.
När det hände andra gången i liknande situation ringde jag veterinären.

Det här är inga 'riktiga' anfall. Mitt i suset kan jag se hur hon gör en mindre cirkel, saktar ned och helt plötsligt vinglar till. Det är inga överdrivna flämtningar, inga kramper, ingen varande desorientering - om jag plockar upp henne drar hon upp benen som ett par landningsställ precis som vanligt och yrseln varar bara runt tio sekunder eller så. Efteråt är hon som vanligt, men jag låter henne naturligtvis inte rusa vidare.

Det här har ni hänt fyra gånger på tre år. Jag och veterinären tycker att hunden är i god form och det har alltid inträffat efter rätt hetsig ansträngning, hundarna får alltid godis då och då under promenaden men jag har fått rådet att ta med små mellanmål med högre energivärde.

Har någon annan varit med om hundar som tagit ut sig på samma vis? Särskilt ni med arbetande hundar... det här har varit promenader runt tre till fem timmar, och så zoomies på det.
Har aldrig hört talas om det förut och är orolig.
 
Jag tycker ju det låter som epilepsi? :confused:

Men veterinären har sagt att det är en dipp i blodsockret alltså? Inget jag har någon erfarenhet av men kanske någon annan har koll. Men det är inget som eskalerar, eller? Det är ju bra i så fall. :)
 
Nu har jag naturligtvis googlat som en galning sedan i söndags då det sista "anfallet" inträffade, och av allt jag läst och upplevt finns det ingenting som tyder på epilepsi egentligen.. Inga kramper, inget illamående, ingenting som sitter längre än de där vingliga tio sekunderna. Inget flämtande, ingen desorientering utöver att hon helt enkelt verkar bli yr... snubbla till och sedan hämta sig och vara redo för nästa äventyr - hon verkar till och med vara helt på det klara vart kompisen är och var jag tagit vägen (inte så konstigt i och för sig, jag har henne i famnen. ).. jag är mest orolig för hjärtfel, men vetten verkade nöjd med att inte göra ultraljud eller EKG.

Nej, det verkar absolut inte eskalera eller bli mer frekvent.
 
Nu har jag naturligtvis googlat som en galning sedan i söndags då det sista "anfallet" inträffade, och av allt jag läst och upplevt finns det ingenting som tyder på epilepsi egentligen.. Inga kramper, inget illamående, ingenting som sitter längre än de där vingliga tio sekunderna. Inget flämtande, ingen desorientering utöver att hon helt enkelt verkar bli yr... snubbla till och sedan hämta sig och vara redo för nästa äventyr - hon verkar till och med vara helt på det klara vart kompisen är och var jag tagit vägen (inte så konstigt i och för sig, jag har henne i famnen. ).. jag är mest orolig för hjärtfel, men vetten verkade nöjd med att inte göra ultraljud eller EKG.

Nej, det verkar absolut inte eskalera eller bli mer frekvent.

Aha, jag föreställde mig "yr och vinglig" ungefär som den här hunden, fast utan att hon ramlade omkull:


Blir det inte värre så är det kanske inte så illa ändå, även om jag förstår att det är jobbigt att inte veta (sånt är bland det värsta faktiskt). Hon hämtar sig snabbt och verkar inte påverkad, så kanske det är något som inte påverkar henne alls förutom just de där tio sekunderna nån gång per år. :)
 
Oj! Efter att ha sett den videon känns det på något vis lite bättre för mig... hennes yrsel har aldrig suttit kvar så länge och motoriken aldrig så pass påverkad. Stackars jycke dock.

Jag önskar nästan att jag kunnat filma, men eftersom det hänt så sällan (och om det händer är kameran inte direkt prioritering) finns ingen dokumentation.
Tänkte mest om någon annan haft erfarenhet av lågt blodsocker hos hundar.
 
Det är inget med hjärtat då? Att hjärtat inte orkar pumpa runt ordentligt = syrebrist i hjärnan som orsakar yrseln?
 
Det var min tanke också, @Milosari, därför jag gick tillbaka till veterinären, men hon verkade nöjd med att lyssna och kunde inte höra att någonting var fel - bad mig se till att ta med en annan typ av "mellanmål" om jag planerade längre turer och att komma tillbaka för vidare utredning om det hände igen. Enda tillfället att mäta blodsockret på ett vettigt sätt är tydligen just när det händer, så jag antar att jag skulle kunna provocera i parken och ta med henne till kliniken... men det skulle nog vara ett sjujäkla slit. ^^
Hon kände inte att det fanns grund för ultraljud.
 
Kan det vara så att hon blir överhettad när det händer? Men ändå inte så pass att hon får värmeslag.
Feber? Har du möjlighet så kolla hennes temp direkt när det har hänt.

Epilepsi kan vara små anfall eller stora anfall. Ett litet anfall kan vara att hund eller människa ser ut att vara på en annan planet i 2 sekunder, det kan ju räcka för hennes yrsel när man läser din beskrivning.

Blodsockerdipp brukar inte gå tillbaks av sig själv såvitt jag vet. Man brukar få ge något som innehåller någon typ av socker, t ex druvsocker, vanligt socker eller mjölksocker.
 
Kanske, för det är verkligen högintensiv aktivitet vi pratar om. Hon går 'all out', hoppar som en antilop och kutar som en iller - kanske kan jag ha en termometer i fickan, men det är som sagt fyra tillfällen på tre år.... så om jag glömmer den just den dagen går planen i stöpet.

Tycker ni att jag borde pressa på vetten med andra ord?
Det händer alltså inte under några andra former av upphetsning, och har inte heller hänt när vi har varit ute och campat då promenaderna kan bli upp till fem - sju timmar, utan verkar vara i kombination långpromenad+upphetsning. Svårt att hitta specifika mönster när det är så sällan.
Sedan har jag naturligtvis inte krävt någonting av henne efter ett "anfall" - jag har ringt efter en vän eller lugnt gått hem, sedan sover de alltid efter en promenad.
 
Samtidigt vet jag ju att om jag har lite lågt blodtryck och så kan det räcka med att jag står upp för fort efter en hovkratsning för att jag nästan ska trilla omkull. Jösses, jag vet inte. Det kändes så bra i morse när jag pratat med vetten...
 
Det var min tanke också, @Milosari, därför jag gick tillbaka till veterinären, men hon verkade nöjd med att lyssna och kunde inte höra att någonting var fel - bad mig se till att ta med en annan typ av "mellanmål" om jag planerade längre turer och att komma tillbaka för vidare utredning om det hände igen. Enda tillfället att mäta blodsockret på ett vettigt sätt är tydligen just när det händer, så jag antar att jag skulle kunna provocera i parken och ta med henne till kliniken... men det skulle nog vara ett sjujäkla slit. ^^
Hon kände inte att det fanns grund för ultraljud.
Du har ingen diabetiker i bekantskapskretsen? Vi har ofta flera generationer blodsockermätare i skåpet...
Funderar - det borde gå att ta blod i örat t.ex. Det behövs ju bara en yttepytteliten droppe.
 
Min lilla får kramp när hon anstränger sig hårt och slarvar med att dricka. Hon bara ställer sig/lägger sig och skriker rätt ut (väldigt pipig hund).

Nu låter det inte riktigt som din hund, men det är också vid hård ansträngning. Vi ser till att hon dricker ofta och har små mellanmål i fickorna vid de tillfällena.
 
Det finns ingen tillgänglig diabetiker (tack och lov får man väl säga! ^^) men jag kan alltid höra mig för.

Jag ville gärna höra från just jaktfolk, @lady_vip! Tydligen har båda veterinärerna upplevt att det händer då och då, särskilt med unga "gun dogs" som cockrar och labbar när de blir för intensiva och jobbar länge.
Oavsett vilket ska jag se till att ta med mellanmål hädanefter. Vetten påpekade också att små hundar trots allt inte har särskilt mycket massa att förvara energi i.
 
Och vatten, ha en sportflaska med dig och lär hunden att dricka direkt ur flaskan. Vi kallar in iaf var femte minut och ger vatten.
 
Dricka vatten ur flaska kan de båda två efter alla campingresor. =) Kan man stoppa druvsocker i vattnet, tro? Eller blir det overkill?
 
Jag ska definitivt börja ta med en flaska "energivatten", och allt känns lite bättre nu när jag pratat med folk som bekräftat att jo - det förekommer. Främst bland mindre raser men också hos jakthundar som arbetar högintensivt.
Shiban min hamnar väl mittemellan får jag tro.

Fick fler förslag om både epilepsi och EIC, och det var riktigt läskigt, men jag tror inte att det är det som är fel med min tjej. Jag ska hur som helst prata med vetten igen när helgerna är över och kanske ta ett blodprov "bara för att" trots att hon kommer att hata mig för det.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
26 545
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
34 707
Senast: Snurrfian
·
Hundhälsa Min 4 åriga tik har börjat kissa inne nattetid helt plötsligt. Jag skulle behöva lite råd och inputs för nu har idéerna tagit slut på...
Svar
7
· Visningar
11 780
Senast: Nominous
·
Foder & Strö Fick hem min 25 år gamla valack. Han har tappat vikt :( Överlinjen saknas så gott som helt. Han är insjunken vid manken, har inga "lår"...
2
Svar
22
· Visningar
3 799
Senast: a1agnlju
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp