Blivande samboskapstrassel, juridisk rävsax...

Absolut, men tror du en ev. häst ingår i "hela paketet". Jag hade aldrig pröjsat någon annans ungar, däremot hade jag förstått att helheten blev lite dyrare pga att den jag är tillsammans har barn (å vi måste bo större).
Min sambo fick 2 barn, 7 hästar, 9 katter och en gård som jag hade köpt tillsammans med min exmake i paketet.
Han tog det med ro och ägnade sig åt att "gilla läget".
Han hade en häst.
 
Jo men man behöver ju inte betala för barnens del.
De har egna föräldrar som får stå för det.

Nej det menade jag inte heller. Men det lät mer som att det inte ens var aktuellt att vilja köpa in sig i halva huset pga att barn bodde där och slet ner det så pass.
 
Vem har sagt att hon ska skita i barnen totalt?
Läs vad jag svarat på så slipper du fråga :)

Jag menade på att TS borde hjälpa till med barnen en del och det ifrågasattes. Hjälper man inte alls till med små barn är det det samma som att ignorera dem i min värld. Jag vet inte hur det är i din, men kan du umgås som en familj där det finns små barn utan att hjälpa till och inte ignorera barnen?

Barnet behöver torkas om munnen, sambon ska ut och köpa en tidning eller hämta en vän vid stationen och man passar barnen, barnet frågar om något, alltid är det något med små barn, att de behöver hjälp/tröst/passning. För att man hjälper till där det passar innebär det inte att man ska ignorera sin egen häst eller sina egna behov och passa dem i timmar medan sambon gör annat med de andra barnen.
 
Vem har sagt att hon ska skita i barnen totalt?

Ingen, men det känns som många tycker hon ska dissa barnen för sin häst. Som "bonusmamma" borde man väl kunna vara rimligt delaktig i barnens liv samtidigt som man har en häst?

Sen om karln ringer TS för att be henne vara barnvakt åt minstingen när hon i stället tänkt åka till sin häst går det faktiskt säga nej.
Jag blir galet trött på alla som känner sig utnyttjade men tror andra ska lösa den biten åt dem. Klart han fortsätter be henne om hon ställer upp!
Nej, man får ta ansvar för sitt eget liv litegrann.
 
att förväntas ge upp sina intressen att bli skuldbelagd för att man vill kunna göra egna saker som är viktiga för en själv är inte att exkludera partnerns barn.

Om du tolkar mitt inlägg så som, så tolkar du vad jag skrev väldigt fel. Självklart ska man inte tvingas ge upp sina egna intressen eller bli skuldbelagd för att man har egna intressen. Svarade rent allmänt på de inlägg som gick ut på att man som bounsförälder inte alls behöver bry sig i partnerns barn.
 
Ingen, men det känns som många tycker hon ska dissa barnen för sin häst. Som "bonusmamma" borde man väl kunna vara rimligt delaktig i barnens liv samtidigt som man har en häst?

Sen om karln ringer TS för att be henne vara barnvakt åt minstingen när hon i stället tänkt åka till sin häst går det faktiskt säga nej.
Jag blir galet trött på alla som känner sig utnyttjade men tror andra ska lösa den biten åt dem. Klart han fortsätter be henne om hon ställer upp!
Nej, man får ta ansvar för sitt eget liv litegrann.

Just på den punkten så är det ju precis som jag skrev alltid så att han redan är iväg med de äldre och lovat komma hem i tid så jag kan åka till hästen innan det mörknar. För att sedan höra av sig om att de blir flera timmar sen, vilket omöjliggör att säga nej. Jag kan inte gärna säga att jag sätter barnet på rummet och åker till hästen...

Och jag är/var i högsta grad delaktig i barnen, men samtidigt är det inte jag som valt att ha 3 barn och kan inte bara antas vilja ägna hela mitt liv åt deras liv och hobbys. I detta fallet har det inte alls funnits någon balans i vad barnen/killen vill och ska göra, mot vad jag vill och önskar att lägga min tid och pengar på.
 
@Sockerbit : Jag hade skrivit ett långt inlägg om barnuppfostran (barn behöver hav av tålamod och hänsy mår inte bra av att man lägger sig platt för dem - är lill-ungen bra känner hen skuld över att du inte kan vara med hästen. är hen dålig så är pappas piga=familjens piga. Loose-loose för dig och barnen) och rövhattar och svärmödrar, men.. DUMPA!!!

Bor du i närheten av Stockholm? PM:a? Det kan kanske finnas en nödbostad
 
Just på den punkten så är det ju precis som jag skrev alltid så att han redan är iväg med de äldre och lovat komma hem i tid så jag kan åka till hästen innan det mörknar. För att sedan höra av sig om att de blir flera timmar sen, vilket omöjliggör att säga nej. Jag kan inte gärna säga att jag sätter barnet på rummet och åker till hästen...

Och jag är/var i högsta grad delaktig i barnen, men samtidigt är det inte jag som valt att ha 3 barn och kan inte bara antas vilja ägna hela mitt liv åt deras liv och hobbys. I detta fallet har det inte alls funnits någon balans i vad barnen/killen vill och ska göra, mot vad jag vill och önskar att lägga min tid och pengar på.

Kan du ta med barnet till hästen?
Ni måste verkligen prata och du måste stå upp för dig själv. Börja jaga en bostad omgående så du har ett alternativ. Och prata med varandra! Du är viktig.
 
Just på den punkten så är det ju precis som jag skrev alltid så att han redan är iväg med de äldre och lovat komma hem i tid så jag kan åka till hästen innan det mörknar. För att sedan höra av sig om att de blir flera timmar sen, vilket omöjliggör att säga nej. Jag kan inte gärna säga att jag sätter barnet på rummet och åker till hästen...

Och jag är/var i högsta grad delaktig i barnen, men samtidigt är det inte jag som valt att ha 3 barn och kan inte bara antas vilja ägna hela mitt liv åt deras liv och hobbys. I detta fallet har det inte alls funnits någon balans i vad barnen/killen vill och ska göra, mot vad jag vill och önskar att lägga min tid och pengar på.
I det fallet behöver du nog sätta hårt mot hårt om du väljer att fortsätta relationen och inte vill bli överkörd. Har han sagt en tid så får han hålla den, inga ursäkter! Går det att lämna barnet hos någon granne tex? Ta med barnet? Eller möta upp killen halvvägs någonstans för att lämna av barnet? Och nästa gång det föreslås - konstatera att nej, han är för dålig på att hålla sina tider så det funkar inte, han får ta med sig alla sina barn.

Absolut ska man finnas där för barnen och försöka få familjelivet att funka, men det är som sagt inte ditt val att ha 3 barn så du har ingen skyldighet att vända in och ut på dig själv för att underlätta din killes liv. Se till att du lever ett liv som du är nöjd med!
 
Just på den punkten så är det ju precis som jag skrev alltid så att han redan är iväg med de äldre och lovat komma hem i tid så jag kan åka till hästen innan det mörknar. För att sedan höra av sig om att de blir flera timmar sen, vilket omöjliggör att säga nej. Jag kan inte gärna säga att jag sätter barnet på rummet och åker till hästen...

Och jag är/var i högsta grad delaktig i barnen, men samtidigt är det inte jag som valt att ha 3 barn och kan inte bara antas vilja ägna hela mitt liv åt deras liv och hobbys. I detta fallet har det inte alls funnits någon balans i vad barnen/killen vill och ska göra, mot vad jag vill och önskar att lägga min tid och pengar på.

Fast vem blir flera timmar sen?! Vad gör karln? Om jag skjutsar och är med barnen på deras aktiviteter som ridskola, kör, fotbollsmatch... Vad kan rimligt göra att jag gång på gång blir flera timmar sen?! Inte stannar vi på Leos Lekland på hemvägen...

Om han gång på gång är flera timmar sen hem efter aktiviteter med de större barnen får du väl säga nej, för då hinner du inte åka till din häst. Han måste ju också fatta att man får planera tiden och inte kan köra sitt race hela tiden och tro att alla ska anpassa sig. Eller så åker du spontant hem med minstingen till hens mamma.
 
Sen tycker jag det är lite märkligt att man ber sin flickvän som man inte bor tillsammans med att vara barnvakt för hans liv ska flyta på bättre. Skillnad om man lever tillsammans som en familj, då känns det på något sätt mer ok (självklart om du kan, vill och har tid). Han får väl ta hjälp av sin mamma eller barnens mamma.
 
Just på den punkten så är det ju precis som jag skrev alltid så att han redan är iväg med de äldre och lovat komma hem i tid så jag kan åka till hästen innan det mörknar. För att sedan höra av sig om att de blir flera timmar sen, vilket omöjliggör att säga nej. Jag kan inte gärna säga att jag sätter barnet på rummet och åker till hästen...

Och jag är/var i högsta grad delaktig i barnen, men samtidigt är det inte jag som valt att ha 3 barn och kan inte bara antas vilja ägna hela mitt liv åt deras liv och hobbys. I detta fallet har det inte alls funnits någon balans i vad barnen/killen vill och ska göra, mot vad jag vill och önskar att lägga min tid och pengar på.

Nu tycker jag också du ska dumpa (men vet att det är lättare sagt än gjort)

Men om du nu har bil (misstänker jag men har du inte det är ju mitt förslag dåligt)
Har du bil... Vänta in minstingen ta med i bilen kör med den till de övriga, lämpa av barnet (ungen lät tydligen negativt) hos pappa och åk sedan till hästen...

Alt är annars att du säger "jo btw jag åker ju till hästen efter jobbet så blir du sen på X av X anledning får du tänka på att minstingen slutar X då och då"

Och självklart ska du inte betala för mkt i HYRA hos din sambo... Du är ingen inneboende...
Och ja både en inneboende OCH/eller sambo ska självklart stå skriven där man bor..
 
Varför är man per automatik bonusförälder, varför räcker det inte med att vara pappas sambo? Jag skulle aldrig kalla mig för förälder oavsett om det var bonus eller styv. Enda bonusen jag ser i det här förhållandet är pappans som lyckats lura TS att bli betalande barnvakt utan några egna rättigheter.

Nä, flytta aldrig in. Bor du där så kommer du aldrig ha ett eget liv utan sluta bitter, förgrämd och utnyttjad. Spring åt andra hållet så fort du kan!
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp