Blivande samboskapstrassel, juridisk rävsax...

Jag känner igen mig i det du skriver @Sockerbit, inte i själva situationen men i viljan av att hjälpa till och absolut inte förstöra (dvs passa bonusbarn, flytta in i huset de bor i osv). Snäll och hjälpsam är två fina egenskaper, men det låter som att det tas för givet att du alltid ska ställa upp och att det sker på bekostnad av ditt välmående. Du är värd en bättre relation än den du beskriver här, lycka till!

PS. Det är många som skrivit mycket klokt i tråden, för det övriga tipsar jag om ignorera-funktionen.
 
Tack allihop för kommentarer och pepp! Uppdatering kommer ikväll så fort jag hunnit göra allt jag ska :) Fantastiskt hur många fina människor som finns på buke! :heart

Jag tycker du ska ta dig tid och känna efter vad du verkligen vill. Inte med just detta förhållande, utan med livet i stort. Och sedan jämföra de tankarna med det du har idag. Är det verkligen kompatibelt?

Visst går det att kompromissa med vissa saker, men somligt går inte utan att tappa bort sig själv på vägen.
 
Det där låter nästan som vår familj. Ibland undrar jag om vi ska flytta isär för att få lite andrum och tex hinna städa, vila och träna den veckan jag/han inte har barnen. Skulle vi dessutom lyckas nästla in en eller två till barnvakter så :up:

Å tänk den barnfria veckan hade jag kunnat dra på lite weekendresor. Betydligt billigare för mig ensam och med en kille som betalar sin del av resan än att vi reser som en familj på fem stycken :sneaky: Och så vidare...

Lite OT, men det påminner om en bekant till mig som är skild sedan ett antal år, två döttrar tillsammans som nu är i tonåren. Mannen gifte om sig, och döttrarna bor växelvis. Min bekanta tycker det är toppen, dels så gillar hon den nya frun betydligt mer än sin fd :D och de har tom umgåtts några gånger enskilt. Hon vet att nya frun tar jättebra hand om döttrarna och har blivit, inte en 'extramamma' utan en person som tonåringarna verkligen gillar och kan lita på och som min bekant också kan lita på till 100%.

Eh, något som hon tydligen hade problem med exet med. Hon har varannan vecka att jobba järnet, umgås med kompisar, dejta, för att sedan kunna ägna all uppmärksamhet och tid till döttrarna när de är hos henne.

Nu är det ju en helt annan situation, men som hon uttryckte det en gång, ganska skönt för både förälder och tonåring att ha tid att komma ihåg att de faktiskt gillar varandra :p
 
Lite OT, men det påminner om en bekant till mig som är skild sedan ett antal år, två döttrar tillsammans som nu är i tonåren. Mannen gifte om sig, och döttrarna bor växelvis. Min bekanta tycker det är toppen, dels så gillar hon den nya frun betydligt mer än sin fd :D och de har tom umgåtts några gånger enskilt. Hon vet att nya frun tar jättebra hand om döttrarna och har blivit, inte en 'extramamma' utan en person som tonåringarna verkligen gillar och kan lita på och som min bekant också kan lita på till 100%.

Eh, något som hon tydligen hade problem med exet med. Hon har varannan vecka att jobba järnet, umgås med kompisar, dejta, för att sedan kunna ägna all uppmärksamhet och tid till döttrarna när de är hos henne.

Nu är det ju en helt annan situation, men som hon uttryckte det en gång, ganska skönt för både förälder och tonåring att ha tid att komma ihåg att de faktiskt gillar varandra :p
Kvinnorna är största vinnarna när barnen bor växelvis (enligt någon "undersökning" jag läst) Förutom de extra barnvakter som kan dyka upp i form av nya partners.

Nu anser jag förvisso att alla ska hjälpas åt i en familj. Men det måste ändå vara med någon slags eftertanke.
 
Kvinnorna är största vinnarna när barnen bor växelvis (enligt någon "undersökning" jag läst) Förutom de extra barnvakter som kan dyka upp i form av nya partners.

Nu anser jag förvisso att alla ska hjälpas åt i en familj. Men det måste ändå vara med någon slags eftertanke.

Kvinnorna är ofta vinnare även när det inte är växelvis boende utan enbart varannan helg mannen har barnen. Att slippa ta hand om "extra barnet" och att få några lediga dagar i månaden är mer än många kvinnor som bor med barnens pappa får chansen till. Det är vidrigt att vi inte har kommit längre 2016 :cry:
 
Kvinnorna är ofta vinnare även när det inte är växelvis boende utan enbart varannan helg mannen har barnen. Att slippa ta hand om "extra barnet" och att få några lediga dagar i månaden är mer än många kvinnor som bor med barnens pappa får chansen till. Det är vidrigt att vi inte har kommit längre 2016 :cry:
Ja så är det också.
 
Kvinnorna är största vinnarna när barnen bor växelvis (enligt någon "undersökning" jag läst) Förutom de extra barnvakter som kan dyka upp i form av nya partners.

Nu anser jag förvisso att alla ska hjälpas åt i en familj. Men det måste ändå vara med någon slags eftertanke.
Kvinnorna är ofta vinnare även när det inte är växelvis boende utan enbart varannan helg mannen har barnen. Att slippa ta hand om "extra barnet" och att få några lediga dagar i månaden är mer än många kvinnor som bor med barnens pappa får chansen till. Det är vidrigt att vi inte har kommit längre 2016 :cry:

Underbar läsning! :bow:
Jag ser verkligen fram emot när jag får det så. :)
Dessutom slipper man ju sköta det tredje barnet med tvätt och städning också. :grin:

Vilken vinstlott! ;)

Skämt åtsido @TinyWiny det är verkligen vidrigt! Håller med helt. Förskräckligt egentligen.
 
Nu har vi kanske återigen gått lite OT, sorry! :o Men jag hoppas verkligen TS att du kan få svar och sätter tydliga gränser med din (blivande?) sambo. Som situationen ser ut nu IMO så ska du inte flytta in, utan hitta en tillfällig lösning. Vandrarhem, soffa hos en vän? Ja vad som helst för att inte ta kostnaden och jobbet med att flytta in för att sedan inse att du blir utnyttjad, ekonomiskt och på andra sätt av honom.

Varning för att det kan kännas så jobbigt att flytta ut när du väl flyttat in att du stannar i en dålig relation. Behåll din självständighet just nu, och du, prata med honom om framtiden. Att du vill ha barn och han inte tycker jag ändå är en så pass central fråga att du nog ska ta dig ett par tankevändor till innan du hamnar i en situation om 10 - 15 år - vet inte hur gammal du är? Och inser att det är försent att få barn. Det kommer att göra dig bitter och osäkert om ditt förhållande överlever det.

Jag tycker som många andra i tråden att det var fruktansvärt fult av honom att vänta tills det att du sa upp din lägenhet innan han kom med sina krav - får mig att undra om han gjorde det med avsikt eftersom du plötsligt står i en helt annan beroendeställning till honom när du saknar boende.

Det finns ju bukefalister över hela Sverige, kanske någon i närheten kan ge dig tillfälligt tak över huvudet? Bor du i närheten av Bollnäs är du välkommen till min soffa, om du nu står ut med en fruktansvärt bortskämd katt med noll känsla för personlig integritet! ;)
 
Nu har vi kanske återigen gått lite OT, sorry! :o Men jag hoppas verkligen TS att du kan få svar och sätter tydliga gränser med din (blivande?) sambo. Som situationen ser ut nu IMO så ska du inte flytta in, utan hitta en tillfällig lösning. Vandrarhem, soffa hos en vän? Ja vad som helst för att inte ta kostnaden och jobbet med att flytta in för att sedan inse att du blir utnyttjad, ekonomiskt och på andra sätt av honom.

Jag tycker som många andra i tråden att det var fruktansvärt fult av honom att vänta tills det att du sa upp din lägenhet innan han kom med sina krav - får mig att undra om han gjorde det med avsikt eftersom du plötsligt står i en helt annan beroendeställning till honom när du saknar boende.
Håller med helt! Tycker också det var fult av honom att presentera sin "ockerhyra" efter du sagt upp lägenheten. :mad:

Med det som du beskrivit honom så tycker jag inte att det låter helt ok.
Snarare får jag väldigt dåliga vibbar.
Om det är så här nu, hur blir det sen? :crazy:

Sen undrar jag, och det kanske är en lite känslig fråga (och du behöver inte svara) men VARFÖR satt ni er inte ner före du sa upp din lägenhet och gick igenom alla detaljer.
Det övergår mitt förstånd, faktiskt.
Att flytta är ett stort steg och det är något man planerar, i alla fall i min värld.
Inte flyttar jag till ett hus och sen tänker, hoppsan det här vart visst lite dyrt.

Och sen det där med att du inte ska skriva dig där - vad sjutton står det för?

@Sockerbit du kanske upplever att jag går på dig lite nu och det är absolut inte min avsikt. :heart
Jag får bara så dåliga vibbar av allt du skriver som har med honom, exet, svärmodern, huset osv att göra.
Eftersom jag själv har ett helvete i min relation, som ändå var bra de första fem åren, så kan jag se framför mig hur du om fem år har anpassat dig, krypt ihop, förmodligen sålt din häst och är betalande städerska och barnvakt i hans hus. :(

Det kanske är min egen ångest som tar sig uttryck, inte vet jag.
Men för Guds skull, var rädd om dig själv, fundera på vad DU vill.
Vill du verkligen det här?

Jag lovar, han är inte den sista mannen på jorden. ;)
Tyvärr inte den sista rövhatten heller. :wtf:
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp