Liten update:
Provade att rida ut idag igen - t.om. första gången jag galopperade ensam i skogen med Herr Häst faktiskt. Galopperade i "intervaller" om ca. 50 m, för att däremellan bryta av till skritt och trav, för lydnadens och kontrollens skull. Alltså inte ens särskilt "dressyrigt" i jämförelse med vad vi gör i normala fall, utan
väldigt basic. Han var
så fin!
Inte det minsta stirr eller fnork, inte det minsta tung/stum/o-lyhörd. Utan det var bra bjudning, lösgjord pålle och lyhördheten på topp!
Detta endast i ett av mina vanliga "dressyrträns" med 3-delat m. rörliga ringar! Möjligen skulle jag kanske kunnat önska
liiite mer "styrning/stöd" i sidorna än vad nyss nämnda bett kan erbjuda. Så något D-ringat alt. full-halfcheek med 3-delad mundel skulle jag ev. kunna vara öppen för också.
Men alltså, bara genom att i princip inte rida på halvlånga tyglar rakt fram, utan bara göra något så litet/enkelt som några övergångar här och var, gör visst en sådan himla stor skillnad! Tack för tipset Buke!
Slänger och med en liten bild på guld ponny-hästen