Bett och islandshästar

V

Vildvittra

Läste lite snabbt igenom ett mötesprotkoll (eller vad det var) på SIF:s hemsida om att man nu ska tillåta fler typer av bett vid tävling och blev lite nyfiken på vad folk använder sig av för bett och varför.
Tredelade bett verkar vara det som används mest.

Vilka fördelar/nackdelar finns det med sådana bett tycker ni?

Det skulle vara intressant med åsikter om detaljer som ifall ni har lösa ringar/D-ringar, kula i mitten, olika metaller etc.

Använder ni olika bett när ni tränar olika saker/eller tävlar tex?

Hur är ett bett som passar, anser ni (längd, tjocklek etc)?

Har ni nåt bra exempel på en häst som efter bettbyte blivit mycket bättre (och då menar jag en häst som kanske inte haft stora problem med munnen och därför måste byta, utan en till synes "problemfri" häst)?

Nyfiken är

Vildvittra
 
Detta har jag och mina hästmunnar kommit fram till.

Blandmetallbett, såna där med nån svart metall och koppar är bra ifall man vill göra en häst rädd för bettet. Av nån anledning så avskyr de såna bett och blir spända med det. Jag rådfrågade en expert och han tyckte att det var självklart att det var så, det var därför man tagit fram dessa bett till westernhästar ursprungligen då man ju inte vill att dessa ska ha nån kontakt alls med bettet.
gillar jag alltså inte.

Vanliga tredelade (alltid Globusbett) är bäst tycker jag. Funkar på de flesta pållar.

Globus har även ett bett för hästar som ogillar bettet, det svagt böjda oledade bettet brukar funka på oroliga munnar. Men man måste såklart vara medveten om att man antingen inte tar alls eller tar i bägge samtidigt för annrs ställer det till oreda i hästens mun. Kräver en van ryttare med bra hand.

När min elevhäst ska ut med lättskrämda så sätter jag på ett tredelat pessoabett :-) funkar bra på honom, då han har lite lagom hälsosam respekt för att lyda det även om han skulle vilja jävlas med ryttaren. Om de tar för hårt så går han lite bakom hand tills trycket minskar vilket ger ryttaren en känsla av att hästen lyder och så slutar de i sin tur dra och hästen förlorade den kampen :-).

Mina tankar. Jag har som grund alltid vanliga tredelade bett och byter endast om de ska ridas av olika ryttare, Sidepull och hackamore är flitigt använda tills ryttaren kan styra med rumpan istället för med handen ;)
 
Använder Globusbett till mina pållar, storlekarna är lite olika. 9,5 till damen och 10,5 till gammelman. 3-delade med droppe, dessa bett är precis lagom för en islandshästmun. De får ju inte vara varken för tjocka eller för smala, utan skall passa även där.

Jag använder samma bett vid tävling som när jag tränar, varför ändra på det?

Längden skall vara avpassad så att bettet inte åker i munnen, många hästar gå med för långa bett det gör att hästen gärna vill suga eller bita fast bettet i ena sidan för att fixera obehaget av friktionen i mungipan. Bettet skall alltså inte åka ur hästen mun vid normalt tygeltag, då har man garanterat ett för långt bett.
 
hmm, det där med att dom inte tycker om blandmetallsbett var intressant! Har tidigare bara hört positivt om det (om du alltså menar ett sweet iron med koppar i mitten på det tredelade). Har ett sånt till min häst och han funkar alldeles utmärkt på det (ej islandshäst), han är tvärtom mycket mer avslappnad nu och tar gärna stöd vid snabbjobb (travare). Fast det kanske är kuskens hand som gjort detta? :D
Hade iaf varit väldigt intressant att höra mer om det!
 
Tack för era svar!

Ytterligare en fråga; hur mycket och när ska hästen tugga på bettet (hela tiden? när man kräver koncentration? som ett tecken på att den är avslappnad?)


Har inte testat 100 olika bett utan håller mig numera till vanliga tredelade storlek runt 10 cm + hackamore till en av hästarna som vill bita sig fast och inte lyssna ibland. På vilket sätt är Globusbetten att föredra? Har inget sånt nämligen.

Hur gör ni med höjden i munnen? Alltså vart sätter ni bettet, med några rynkor i mungipan eller inga alls? Läste nånstans om en tränare som föredrog att ha bettet långt ner, då skulle hästen själv plocka upp det och ha det på rätt ställe. Kommentarer?

Vildvittra
 
på mina 3-delade bett är höjden den att inga rynkor finns i mungipan, bettet ligger och ska ligga på rätt plats ändå. Det är det här som är vitsen med ett bett som har rätt längd, den hamnar på plats likafullt utan rynkor i munnen.

Hästen ska inte direkt tugga på bettet, utan snarare suga på bettet med lite roterande rörelser i käkarna och inte för stora sådana heller.
 
Det finns fler bett sum funkar, Globusbetten har fördelen att vara billiga, lagom stora och vara korrekt konstuerade (vissa tredelade har konstiga vinklar och nyps).

jag tittar efter var hästens tänder sitter och placerar bettet en bit nedanför kindtänderna så att de inte ska gå emot och skava men så pass långt upp att det inte hänger och slänger.
 
Jag har testat lite olika bett på min häst, och ett tredelat globus i mässing är det som fungerar allra bäst. Tvådelade fungerar inte alls. Det bettbyte som varit allra bäst var det från 11,5 till 10,5 för ett par år sedan, där märkte jag en väsentlig skillnad.

Alternerar ibland med Globus svagt böjda, har också det med korta pelhamskänklar. Det sistnämnda används ytterst sällan till kortare dressyrpass.

Upplever själv att då hästarna verkligen tuggar på bettet, så är det nåt med ridningen som inte stämmer utan jag vill hellre ha det Boj beskrev som ett mjukt sugande. Placeringen är sådan att inga rynkor bildas i mungipan. Har ockå hört att man kan sänka ner bettet något hål, men då mest för hästar som bara "bär" omkring bettet.
 
Har också tredelat globulusbett i rostfritt, hade tidigare ett för grovt bett (trodde det var skonsammast), när jag bytte blev min häst bättre i munnen, hade tidigare en tendens att bita fast bettet på ena sidan. Har läst ngn stans att det kan vara bra att variera bett så är det mindre risk för skador om det blir ev tryckpå olika ställen (naturligtvis ska bettet passa ändå, men i förebyggande syfte)och att alternera med bettlöst träns, så att innen får vila.

Ang tuggning på bettet, så tror jag att ett hektiskt tuggande där "munnen glappar" är ett teckan på nervositet, medan ett sugande på bettet är positivt. Sedan får man ju se till helheten hur hästen uppför sej, verkar den koncentrerad och uppmärksam på ryttaren eller tuggar den frentetiskt och har fokus på andra saker, försöker komma i från?

Jag har en ytterligre fundering i samma tema :idea:

När ni ska tränsa hästen hur uppför den sej då? När jag står med tränset vid sidan av nin häst så vänder hon sej mot bettet och börjar smacka med läpparna,det verkar som om hon vill ha detta i munnen, eller är det bara en reflex? Borde det inte vara et tecken på att hästen ändå trivs med bettet, om den skulle tycka att det skulle vara obehagligt så borde den ju knipa igen käften eller ? Andra erfarenheter?
 
Jag kan rekomendera att titta på videon Betsling av Anders Eriksson. Där går dom igenom huvudets fysik samt olika bett och dessas påverkan. Där förklaras också varför man inte ska ha tex koppar i betten mm. Även storlek och varför man inte ska vissa bett förklaras!
Otroligt intressant! Finns på Hööks, granngården och i de flesta ridaffärer!
 
ok, verkar återigen som om jag har missat något... Varför ska man inte ha koppar/sweet iron bett????
Hade varit väldigt intressant att veta, då jag ändå snart ska köpa ett nytt bett och har ett sweet iron med koppar nu.
 
Eftersom det är olika metaler så bildas det en mycket svag elektriskspänning mellan delarna. Hästar är mycket känsligare än oss när det gäller att känna av sådant. Jag är inte hundra på att förklaringen stämmer min i mina öron låter det rimligt.
 
Låter rimligt :)
Har också läst ngnstans att denna typ av bett skulle stimulera hästarna till att tugga på betttet, och om de började tugga skulle de automatikt bli lösgjorda :o. Tyckte det verkade kostig väg för att få hästen lösgjord :confused:
Kanske började de tugga för att de upplever bettet som obehagligt, eller kanske bildas det saliv pga spänniingen, och då måste de ju göra något med den.
 
"Placeringen är sådan att inga rynkor bildas i mungipan"

Men alla hästar har olika långa läppar och mungipor, så det där med rynkor fungerar inte alls som riktmärke. Det bästa är att kolla var tänderna slutar och se till att de inte slår emot better, men att bettet ändå ligger intill så inte hästen frestas att lyfta upp det. Om den gör det är det ju nära till hands att även lyfta över tungan, och då har man skapat ett annat problem. :crazy:
Ett annat riktmärke är att hitta den smalaste delen av käken, midjan på timglaset, s a s, vilken man känner rätt enkelt om man följer käklinjerna på undersidan. Där käken är som smalast skall bettet ligga. :)
Själv använder jag ett tredelat globusbett av mässing (gulmetall i allafall, men jag tror inte det är nån skillnad på smaken för hästen på rostfritt och gult. Vet nån?) Bredden är 9,5. Det finns ju tredelade bett av andra märken, men många andra är för tjocka för de flesta islandshästar.
Jag vill att hästen skall suga och småjoxa med bettet. Däremot gillar jag inte när hästen tuggar hysteriskt. Hör man klink klonk från munnen och hittar djupa jack i bettet är det väl rätt så tydligt att hästen inte trivs. :(
 
jag vill ha bettugg var gång jag ger eftergift (lösgjör käken) men inte annars. ett lätt sugande ska det vara. vill ha mina bett högre än de flesta, tycker att de blir så oroliga i munnen annars men givetvis tar jag hänsyn till hästens fysik.
 
Jag använder, som flera andra här, ett tredelat Globusbett. Längden är 11,5 cm. Tycker det fungerar bra på min häst. Har inte testat något annat på henne.
 
Hur ter sig detta sugande, hörs det eller :o

Och hur ser ni på detta med lösa ringar vs fasta? Fördelar/nackdelar?

Vildvittra
 
:love: :banana: :rofl:
skillnaden mellan tuggning och sugning är hårfin tror jag :o
Man måste se til helheten, är hästen fokuserad eller nervös?
Eller som nån sa, finnn det bitmärken på bettet?
Att "tugga på bettet" tror jag är ett uttrycksssätt som nu i stället ersatts med "suga på bettet", vete tusan om det är så mkt mer talande :D
 
ok, tack!
då får det bli ett "vanligt" tredelat när jag investerar nästa gång då! :)
 
Jag är inte nån expert på bett eller munnar men jag berätta lite av det som jag hitills lärt mig eller kommit fram till. Det är dock inte så mkt än :-)
Sugandet är nått man säger, inte nått som synd eller hörs. Kontakten med bettet ska enligt min tränare vara som att hålla en liten leksaksbåt i ett snöre i en rinnande bäck. Svagt men alltid där. Liksom båten i bäcken får tyglen aldrig glappa men heller inte bli stum då hästen ju hela tiden rör sig framåt.

När en häst får fullt förtroende för bettet så slappnar den av i mun och käke och bär bettet på tungan istället och det är då den blri så där mjuk och trevlig i munnen.finns massa knep för att på ett par minuter få hästar att göra det men man bör vänta till man är säker på att man har en bra hand för annars missbrukar man hästens förtroende för bettet.

Jag påstår inte att det är lätt att åstadkomma, för innan man till fullo kan använda händerna till sånt här finpill så måste du kunna hantera hela bålen väldigt bra vilket inte är så lätt.

Man får heller inte låsa fast hästens huvud utan handen ska vara så levande att var huvudet än är, tittar åt vänster, tittar åt höger så ska trycket i munnen vara detsamma ( tänk dig armarna som ett cykelstyre, går den ena fram måste den andra gå bak) så man måste hela tiden följa med men utan att ändra trycket.
Man vill ha lika mkt häst i bägge tyglarna men inte för att man drar i dem utan för att bägge bakbenen jobbar lika mkt fram mot bettet vilket kräver en del rumpa :o.

Rider man hästen böjd ( och det gör man genom sittbenen, inte genom att dra i huvudet) så släpper hästen när det blir rätt lite av kontakten med innertygel och det är ok.Ytter blir det då lite mer sug i vilket oxå är bra.

Givetvis kommer man inte dit på en natt .......... Innan ryttaren kan sitta rakt på en häst ( en konst som få männsikor bähärskar hur konstigt det än kan låta) så är det inte lönt att bry sig så mkt om det.

Det är ju ganska pooppis att "vara snäll mot sin häst" med att rida med glappiga tyglar. Och det är ju snällt när man rider ut och busar och inte har några finpillsambitioner, men om man har en häst som är som en bulldozer så är det munvänligast att ha ett konstant grepp, inget hårt, för annars blir det oftast så att man drar upp händerna till näsan när man ska bromsa den eller lutar sig bakåt och skjuter fram fötterna och det är mkt obehagligt för en häst.

Bättre att hålla ett konstant grepp innan man är duktigare för det ger faktiskt på sikt en bättre mun på hästen.

En bulldozerhäst är det oftast på grund av att den exteriört är byggd för att falla sig framåt, tex med stupande bogar. och att skrämma den för bettet är som att be om underhals och låsningar. Bättre att hålla i och driva fram bakdelen istället tills man har lite mer koll på sig själv.Hästar av detta slag brukar uppskatta att få ta lite stöd framtill till de lärt sig använda baken som de ska.

Men kontakt är inte samma sak som att dra, en tygel får aldrig verka bakåt utan den ska vara där, och det kräver god skulderpartikontroll och balans från ryttaren sida annars upplever hästen det som att ryttaren låser fast den.

Ett självtest är att ta ett par tyglar och sätta dig i ena änden och en kompis i andra änden. Kompisen är häst och du är ryttare och du ber "hästen" att gå fram till handen och söka kontakt, en ganska hård sådan. Sen ska hästen utan förvarning släppa kontakten väldigt snabbt och då får inte dina händer fjånga tillbaka utan de ska vara där de var när du höll kontakt. Inte lätt.
Inom parantes så kan nämnas att Monic har den stadigaste handen jag personligen träffat, spelar ingen roll hur man försöker lura henne hon fjångar inte en mm vilket är grymt orättvist :cool: .


Nu blev det mkt ryttare och lite bettsnack, men anledningen till det är att bett är gansla oväsentliga egentligen. Idag verkar bette användas som en ersättning för god ridning. Det man inte har i rumpan får man i handen är ett bra talesätt ;)

Lösa eller fasta? Ingen aning, kan tänka mig att lösa kanske kan nypas i mungiporna och att fasta utan muff kan skava och att fasta med muff är trevligast för hästen om den har en dåliga chauför men jag har ingen aning.
 

Liknande trådar

Utrustning Hej på er kära bukefalosare! Jag har en känslig häst som verkar bli känsligare med åren. Nu är han 15 år och har tidigare gått på...
Svar
13
· Visningar
2 369
Senast: zanzan
·
Utrustning Vad för fördelar eller nackdelar är det med lösa, jämfört med fasta ringar, (eggbett), på ett rakt bett? Hur skiljer de sig enligt din...
Svar
2
· Visningar
952
Senast: tara
·
Utrustning Hej! Kan någon ge förslag på bett som kunde passa en häst som är känslig i munnen och går bäst på vanligt tvådelat bett, MEN som ibland...
Svar
3
· Visningar
1 022
Senast: Freazer
·
Dressyr Klurar inte ut detta utifrån snabb koll i bett-bilagan till TR så kollar här. Som oerhört förändringsobenägen har jag ridit på likadant...
Svar
2
· Visningar
1 190
Senast: Fiorano
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp