S
sambaengi
Sv: Betäck inte Silverston med Silverhingst
Fast jag tror inte på att alla silverhästar bär anlaget. Silfurmáni var ju homozygot silversvart och hade inte dålig syn och så många avkommor och barnbarn jag träffat på efter honom så har jag ännu inte sett en enda med dålig syn, fast han alltså alltid lämnade silvergenen till alla sina avkommor! Jag tror att forskningen kommer visa att det är precis som med bukskäckarnas dödliga anlag att bara en del bär anlaget. Och jag tror inte de silvergener som kommer från Silfurmáni bär på det. Och det är den linjen som mina silverfärgade hästar har sin färg från så jag hoppas de inte bär det. I alla fall har ingen visat tendens till att se dåligt ens!
Jag har iofs en silvermusblack som inte har sitt silveranlag från den linjen, en inköpt högblupare. Vi får väl se vad han ger. Han ser i alla fall utmärkt. Fast jag har inte tänkt betäcka mitt silvesvarta sto med honom så det lär inte bli någon homozygot avkomma hos mig efter honom. Jag avlar inte heller på bara färg och silversvart är inte den enda färg jag gillar. Jag är förtjust i gulbrun, musblack, vitblack, silvermusblack, svart mfl färger.
Men det viktigaste för mig är ett gott och samarbetsfullt lynne och lätt för samling och rena grundgångarter och tölt. Har inte hästen de egenskaperna så är den inte intressant om den så skulle vara vackert lila med gyllenorange man så färgerna sprakade om den! Jag letade länge innan jag hittade någon bra silversvart häst och jag hade faktiskt gett upp med att hitta någon när jag snubblade över den bästa häst jag någonsin träffat. Flera var som i så många andra färger, inte av den kvalité jag ville ha. Men fortfarande är den silversvarta hingsten som dog i ekollonförgiftning den bästa häst jag ridit. Detta inte för sin färg, utan för sitt goda lynne, sin snabbhet, sin lättlärdhet, sin samarbetsvilja, sin lätthet för samling och kanonfina gångarter. Och han såg kanonbra på både långt och nära håll och var efter silverhomozygote Silfurmáni.
Så många silverhästar jag haft (ingen med synfel) så är jag sugen på variation. Inte en enda av dem har visat annat än att de haft förträfflig syn i alla fall, men jag har inte ägt någon homozygot men däremot ridit Silfurmáni och det var bra nära jag köpt honom också och jag kan garantera att han hade bra syn in i det sista även som gammal.
Så jag skulle inte gasta för högt innan forskningen bevisat hur det verkligen ligger till och dessutom vet jag att många sk "icke-färgavlare" tryckt på och velat att forskningen skulle komma fram till att silveranlaget gav dålig syn bara för att ha något att anmärka på. De skrönade skadeglatt om den silversvarte Rocky Moutainhingsten som gett flera avkommor med dålig syn och så fort någon silversfärgad häst gjorde något knepigt så berodde det på det men man sade inget om en svart häst gjorde samma sak! Jag är faktiskt väldigt trött på färgrasisterna i båda lägren! En bra häst är bra, oavsett färg och en dålig häst dålig oavsett färg! Och jag har alltid avlat på bra hästar i olika färger, inklusive den vanligaste svarta färgen! Så jag blir så trött när någon kallar mig för "färgavlare"! Jag hade haft samma favorithäst om han varit svart och älskat honom lika mycket och lika gärna velat ha avkommor efter honom! Bara så ni vet det! Jag är förbannat trött på att behöva försvara mitt val bar för att hästen råkade bära ett silveranlag också!
Jag tror att det är som vanligt i naturen. Anlaget har uppstått genom mutation hos en silversvart individ och därför bär avkommor som kan härledas till denna individ på anlaget. Men sannolikheten att samma mutation ska uppkomma hos en annan silversvart individ är försvinnande liten så därför, om det är som jag tror, så finns det blodslinjer med silveranlaget som inte bär på defekten.
Jag avlar vidare på mitt anlag med tilltro att de inte har genen, men jag kommer vara försiktig med att använda hingstar med silvergenen från andra linjer, särskilt de som visat anlaget! Men jag avlar inte heller till andra utan till mig själv. Mitt mål är att få fram hästar som är som min drömhäst var men jag skiter i om de är röda med blå prickar, gröna med gula ränder, silversvarta, svarta eller vad de nu har för färg. Det är den där friska och sunda hästen som är född med fyra rena gångarter, född självbärande och lättsamlad, född vänlig och samarbetsvillig med massor av vilja och energi och bara är underbart rolig, lätt och positiv att ha att göra med i alla lägen och den bästa av ridhästar.
Så var min häst och ingen hade varit avundsjuk och klankat på honom om han varit vanligt svart! Men nu var han dessutom otroligt vacker att se på och sånt föder bara avundsjuka och att folk letar fel. Man blir trött alltså! Och därför har jag dragit mig undan med mina hästar så jag får ha dem för mig själv och njuta av dem utan att någon måste anmärka och pika mig för färgen på min häst! Gud vad vuxna människor kan vara superbarnsliga! Jag blir inte förvånad om det kommer kontraforskning som visar att det är begränsat till vissa blodslinjer som samtidigt bär silvergenen.
Vi får väl se vem som får rätt! I alla fall kan jag garantera att alla mina silverhästar har bra syn och enligt artikeln i islandshästen förvärras det ju inte med åldern utan de föds med defekten, så jag känner mig inte orolig för egen del, men blir irriterad av folks påhopp och överlägsna attityd att mina hästar skulle vara defekta. För det tror jag inte att de är nämligen eftesom inget tyder på det och inget är desutom bevisat så jag tycker folk kan hålla näbb tills de verkligen har fakta och inte dra en massa förhastade slutsatser.
Tack för mig. Har varken har tid, lust eller ork att sitta och tjafsa här. Nu har jag sagt vad jag tror och tycker och så får det vara bra med det.
Räkna med att hamna på väntelista till i Augusti någon gång.
De söker särskilt många hästar på samma ställe och nära Uppsala för att spara tid.
Och så söker de homozygota individer.
Det senaste är att de är säkra nog för att påstå att alla homozygota Silverhästar får synproblem.
Och det är den information som kommer att gå ut.
?
Fast jag tror inte på att alla silverhästar bär anlaget. Silfurmáni var ju homozygot silversvart och hade inte dålig syn och så många avkommor och barnbarn jag träffat på efter honom så har jag ännu inte sett en enda med dålig syn, fast han alltså alltid lämnade silvergenen till alla sina avkommor! Jag tror att forskningen kommer visa att det är precis som med bukskäckarnas dödliga anlag att bara en del bär anlaget. Och jag tror inte de silvergener som kommer från Silfurmáni bär på det. Och det är den linjen som mina silverfärgade hästar har sin färg från så jag hoppas de inte bär det. I alla fall har ingen visat tendens till att se dåligt ens!
Jag har iofs en silvermusblack som inte har sitt silveranlag från den linjen, en inköpt högblupare. Vi får väl se vad han ger. Han ser i alla fall utmärkt. Fast jag har inte tänkt betäcka mitt silvesvarta sto med honom så det lär inte bli någon homozygot avkomma hos mig efter honom. Jag avlar inte heller på bara färg och silversvart är inte den enda färg jag gillar. Jag är förtjust i gulbrun, musblack, vitblack, silvermusblack, svart mfl färger.
Men det viktigaste för mig är ett gott och samarbetsfullt lynne och lätt för samling och rena grundgångarter och tölt. Har inte hästen de egenskaperna så är den inte intressant om den så skulle vara vackert lila med gyllenorange man så färgerna sprakade om den! Jag letade länge innan jag hittade någon bra silversvart häst och jag hade faktiskt gett upp med att hitta någon när jag snubblade över den bästa häst jag någonsin träffat. Flera var som i så många andra färger, inte av den kvalité jag ville ha. Men fortfarande är den silversvarta hingsten som dog i ekollonförgiftning den bästa häst jag ridit. Detta inte för sin färg, utan för sitt goda lynne, sin snabbhet, sin lättlärdhet, sin samarbetsvilja, sin lätthet för samling och kanonfina gångarter. Och han såg kanonbra på både långt och nära håll och var efter silverhomozygote Silfurmáni.
Så många silverhästar jag haft (ingen med synfel) så är jag sugen på variation. Inte en enda av dem har visat annat än att de haft förträfflig syn i alla fall, men jag har inte ägt någon homozygot men däremot ridit Silfurmáni och det var bra nära jag köpt honom också och jag kan garantera att han hade bra syn in i det sista även som gammal.
Så jag skulle inte gasta för högt innan forskningen bevisat hur det verkligen ligger till och dessutom vet jag att många sk "icke-färgavlare" tryckt på och velat att forskningen skulle komma fram till att silveranlaget gav dålig syn bara för att ha något att anmärka på. De skrönade skadeglatt om den silversvarte Rocky Moutainhingsten som gett flera avkommor med dålig syn och så fort någon silversfärgad häst gjorde något knepigt så berodde det på det men man sade inget om en svart häst gjorde samma sak! Jag är faktiskt väldigt trött på färgrasisterna i båda lägren! En bra häst är bra, oavsett färg och en dålig häst dålig oavsett färg! Och jag har alltid avlat på bra hästar i olika färger, inklusive den vanligaste svarta färgen! Så jag blir så trött när någon kallar mig för "färgavlare"! Jag hade haft samma favorithäst om han varit svart och älskat honom lika mycket och lika gärna velat ha avkommor efter honom! Bara så ni vet det! Jag är förbannat trött på att behöva försvara mitt val bar för att hästen råkade bära ett silveranlag också!
Jag tror att det är som vanligt i naturen. Anlaget har uppstått genom mutation hos en silversvart individ och därför bär avkommor som kan härledas till denna individ på anlaget. Men sannolikheten att samma mutation ska uppkomma hos en annan silversvart individ är försvinnande liten så därför, om det är som jag tror, så finns det blodslinjer med silveranlaget som inte bär på defekten.
Jag avlar vidare på mitt anlag med tilltro att de inte har genen, men jag kommer vara försiktig med att använda hingstar med silvergenen från andra linjer, särskilt de som visat anlaget! Men jag avlar inte heller till andra utan till mig själv. Mitt mål är att få fram hästar som är som min drömhäst var men jag skiter i om de är röda med blå prickar, gröna med gula ränder, silversvarta, svarta eller vad de nu har för färg. Det är den där friska och sunda hästen som är född med fyra rena gångarter, född självbärande och lättsamlad, född vänlig och samarbetsvillig med massor av vilja och energi och bara är underbart rolig, lätt och positiv att ha att göra med i alla lägen och den bästa av ridhästar.
Så var min häst och ingen hade varit avundsjuk och klankat på honom om han varit vanligt svart! Men nu var han dessutom otroligt vacker att se på och sånt föder bara avundsjuka och att folk letar fel. Man blir trött alltså! Och därför har jag dragit mig undan med mina hästar så jag får ha dem för mig själv och njuta av dem utan att någon måste anmärka och pika mig för färgen på min häst! Gud vad vuxna människor kan vara superbarnsliga! Jag blir inte förvånad om det kommer kontraforskning som visar att det är begränsat till vissa blodslinjer som samtidigt bär silvergenen.
Vi får väl se vem som får rätt! I alla fall kan jag garantera att alla mina silverhästar har bra syn och enligt artikeln i islandshästen förvärras det ju inte med åldern utan de föds med defekten, så jag känner mig inte orolig för egen del, men blir irriterad av folks påhopp och överlägsna attityd att mina hästar skulle vara defekta. För det tror jag inte att de är nämligen eftesom inget tyder på det och inget är desutom bevisat så jag tycker folk kan hålla näbb tills de verkligen har fakta och inte dra en massa förhastade slutsatser.
Tack för mig. Har varken har tid, lust eller ork att sitta och tjafsa här. Nu har jag sagt vad jag tror och tycker och så får det vara bra med det.
Senast ändrad av en moderator: