Beslutsångest

[ponny_girl]

Som sagt har jag lite beslutsångest just nu. Jag har 2 egna hästar i ett eget stall men har fått förfrågan om det är en som får ha sin blivande ponny där med. Personen i fråga är ingift släkt fast inte en av dem jag umgås med eftersom min släkt är ganska stor men hennes dotter (som då ska få hästen) har varit och ridit på min lilla häst ca 3 gånger. Det är det sociala jag haft med dom.

Problemet är då dels att jag inte känner dom Super väl och därför inte vet om de kommer bli massa tjafs mm. dels har vi egentligen ingen box till då den måste byggas och gjutas till i marken. Sen vet jag heller inte hur länge det kommer att funka eftersom dottern är 5 och det är mest mamman som tar hand om hästen. Det bra med det är ju att man kan få lite sällskap, det är lättare att bara rida ut en häst och den andra slipper vara ensam. Det är även smidigt om man ska på semester och dom då kan ta hand om hästarna och de kan hjälpa till lite annars med.

Kommer ni på fler för-/nackdelar?

Är det värt det eller inte?

Tackar för alla tips och grejer som kan få mig komma på en bra lösning

 

[Jesna]

Sv: Beslutsångest

Först och främst, sätt dig ner och skriv upp allt som du tycker är viktigt OM du skulle ha en inackordering i ditt stall. Exakt vad som skulle gälla för att du skall trivas, hur mycket "hjälp" du förväntar dig, vad som gäller övrigt med foder, strö samt ev pass du förväntar dig, kostnad etc....Och att du kollar att du verkligen får pengarna att gå ihop. Släktingar tror nog ofta de ska stå superbilligt....men det finns ingen anledning att bedriva välgörenhet. Sedan visar du upp detta för dom och fråga om det är något de kan tänka sig, för att få det att fungera. Det finns som sagt både fördelar och nackdelar med att ha en utomstående i stallet. För min del handlar det endast om möjligheten att få hjälp ibland...och då är det extremt viktigt att man litar på den personen till fullo...för annars blir det mest en belastning tycker jag om man ständigt ändå måste dubbelkolla allt. Så man ska absolut tänka efter ordentligt. Man inser då hur fri man egentligen är när man står själv och får det exakt som man själv vill. Och har heller aldrig någon skyldighet mot någon annan person. Men det kan också vara supertrevligt med rätt person :-)

 

[syrran]

Sv: Beslutsångest

Min erfarenhet är att det inte är värt det.. Man får inte den hjälp man tror/överenskommer om, och man får alltid extra jobb med den inhysta hästen. Efter en tid kommer du att märka att du förmodligen sponsrar deras hästäganden med både tid och pengar.

Av den anledningen tar jag inte in några hyresgäster längre. Jag tar emot unghästar under betessäsongen. Och i år har jag två unga shettisar här över vintern. Men på de premisserna att jag sköter allt...(inte så besvärligt då de går på lösdrift)

Räkna med att du får extra jobb med en inhysning i stallet. Och den avlastning du eventuellt kan få inte står i proportion till det extra arbete du får.

Överenskommelser om avlastning med arbetet i stallet brukar alltid sluta fungera efter en tid... Mockningsdagar glöms bort, Höhämtning/ströhämtningsdagar passar inte, Helgpass passar inte då andra planer finns, Ut/insläpp fungerar inte då tider inte passar...

Självklart finns det hästmänniskor som inte beter sig som mina inackorderingar. I mitt fall tror jag det beror på att min gård ligger avsides och man måste ha bil för att ta sig hit. Då blir det jobbigt efter en tid och många dåliga ursäkter dyker upp för att man inte kan utföra de överenskomna arbetsuppgifterna. Så, för att det skall fungera så behöver nog inhysningens ägare bo nära... Annars blir det för jobbigt för dem efter en tid att åka ofta. Finns dessutom inte rätta intresset... Något som du inte vet i dagsläget så är risken ännu större att du blir stående med extra arbetsuppgifter som du inte räknat med.

 

[Gelina]

Sv: Beslutsångest

Jag hade varit försiktig. Det är stor risk att det inte fungerar och då kan det bli extra jobbigt att det dessutom finns släktband. Det låter som att det är deras första ponny? Då kan det vara så att de inte riktigt vet vilket jobb de ger sig in i. Du får vara väldigt tydlig med vad deras ansvar är redan från början, och se till att skriva ner allt ordentligt.

Om du dessutom måste bygga en box hade jag sagt nej, om det inte är så att du ändå vill ha en tredje box och mer ser det som ett tillfälle att få gjort den.

 

[ponny_girl]

Sv: Beslutsångest

Det är inte mammans första häst då hon har haft häst när hon var yngre men det är första hästen för dottern, ganska förståeligt eftersom hon bara är 4 år...

 

[-Catherine-]

Sv: Beslutsångest

Jag är tveksam till att hyra ut. Min erfarenhet (som inhyrd) är att det blir väldigt, väldigt lätt kontroverser. Om man inte är en väldigt överseende person förstås, då kan det säkert fungera alldeles utmärkt.

Min personliga uppfattning är att även om det kan vara trevligt med sällskap (och hjälp) så överväger detta inte nackdelarna (stökigt, rännande på gården och olika tänk i hästhållning) med en inhyrning.

 

[Glimm]

Sv: Beslutsångestar

Hur bra kommer du överens med mamman? Har ni samma syn på hästhållning? Är hon någon du skulle kunna umgås med privat, stämmer kemin?

Skulle själv sagt nej eftersom det lätt blir en massa tjafs. Dessutom är flickan så liten att man omöjligen kan veta hur intresserad hon är.
Rätt som det är vill hon inte åka till hästen och då kanske du får ta hand om den oavsett vad som sägs nu.
Mamman kan ju inte gärna lämna en femåring hemma själv och åka till stallet.

Dessutom vill barn ofta ha olika kompisar med sig och visa sin häst, kan bli ganska stojjigt.
Mina hästar t.ex uppskattar inte gapande och springande barn i stallet så det beror ju på hur barnet är till sättet också eftersom hon är så ung så är det ju inte lätt att prata förstånd med henne om hon är av den vildare sorten. Föräldrar brukat dessvärre inte se några problem med sina älsklingars beteende
Har också den erfarenheten att den hjälp man tror sig kunna få är ganska svår att få till att passa in i andras schema

Själv uppskattar jag att få rå mig själv i stallet och att kunna vara social när jag känner för det, inte vara tvungen att ha folk runt huset och stallet när som helst på dygnet.
Jag hade sagt nej mycket beroende på att du inte känner dem så väl och att barnet är så litet.

 

[ponny_girl]

Sv: Beslutsångestar

jag kan ju inte säga att ja känner mamman jätte väl...och när vi pratade med henne så verkade som om hon inte va rädd för att säga vad hon tyckte om precis allt, och eftersom vi nyss har gjort vårat eget stall och inte haft det en vinter vet vi inte hur det funkar med allt praktiskt och då känns det dumt att ha en till häst att ha ansvar för som inte e våran egen...