Berättelser om ridolyckor

Sv: Berättelser om ridolyckor

Jag vet inte om mina har samma "klass" som era men berättar ändå..

Häst 1: Sista dagen på ett ridläger så skulle vi rida hästarna till hagen som låg en bit bort. Vi red barbacka längs en asfalterad väg där det åker ytterst lite bilar på. Iallafall så möter vi en stor lastbil som lagar hål i vägen som kör in till sidan.
Gårdsägaren ber han att även stänga av den men det gick minsann inte. två hästar framför mig gick en 5åring som inte alltid gillade bilar, när hon passerar lastbilen kastar hon sig åt sidan varpå hästen som är framför mig som inte är det minsta rädd för bilar hänger på.

Min lilla stackars fjording som är livrädd för mötande bilar fick då bekräftat att denna lastbil skulle äta upp henne börjar tokbocka, ner i diket upp på andra sidan diket bland stenar och grenar varpå jag då känner att jag kommer aldrig klara av att sitta kvar, känner även att hon var på väg tillbaka upp på vägen, så jag betsämmde mig för att satsa på diket.

Sagt och gjort jag "kastar" mig av men precis då gör hon en rejäl vändning till vänster så jag landar rätt på knäet rakt ner i asfalten.
Dum som man är så åkte jag inte in och kollade knäet, gillar inte sjukhus.
Kunde inte böja knäet på 1 vecka, så det var riktigt jobbigt att gå i trappor.
Har än ont i det ibland trots att det nu är ca 10 år sen det hände..

Häst 2: Red en av favoriterna på lektion, och när vi skrittar av kommer det in en ponny med täcke på (ridhuset delas mellan privat och lektionsryttare då det e så långt) :eek: var hennes reaktion, hon kastar sig åt vänster varpå hon går omkull och jag fastnar i vänster stigbygel på nått konstigt sätt

hästen reser sig och galopperar iväg med mig hängandes i stigbygeln, detta hände vid A och jag hade tur då hon galopperade på hörnlinjen mot B så hamnade inte under. Vid B losnade min fot.

Jag skadade mig inget alls inte ens ett blåmärke, hästen fick tyvärr en senskada och togs bort ca 1 år efter händelsen *RIP*

Häst 3: Red igen en lektion i en "tant"grupp, vi red ut och jag red näst sist och min kompis som gick i gruppen sist.
Vi hade ridit i skogen och skulle bara över ett dike för att komma ut på en grusväg till vänster för att ta oss hemmåt.
Som ni vet blir det ju alltid lite glipor då man ska över diken med lervatten i, och så även denna gång.

Några av tanterna längre fram tyckte då att det var en bra idé att trava ikapp när de kommit över diket, så glipan mellan de som kommit över och vi som inte kommit över blev bara större och större.
Så tanterna innan mig kompå det aldeles briljanta idén att galoppera :eek: ikapp??!!

Varpå min häst som e hur "snäll" som helst som då inte gillar att bli lämnad hoppar ett extremt stort helikoptersprång över diket landar nästan på andra sidan grusvägen gör jordens bocksprång då jag sitter totalt ur balans och jag landar rakt på huvudet ca 7 m från diket. (är skog på ena sidan vägen och åker på andra, där åkern är finns det inget dike då det även finns en ridstig där)

Tanternas kommentar var OJ hur gick det? Jag muttrade att det gick bra, hämtade hästen som hade sållat sig till de andra och satt upp. På vägen hemmåt kände jag att jag nog inte mådde helt ok, snurrade och mådde lite illa.
Hade ju givetvis fått en hjärnskakning, men bet ihop då jag var så fruktansvärt irriterad.
Min syster har för övrigt köpt denna underbara häst..

Häst 4: Skulle rida till en ny ponny som kommit till ridskolan innan han skulle börja gå lektion. Hade ridit han dagen innan, då hade han vart segare än segast.
Men denna dag så kom jag inte ens så långt att jag fick reda på hur han var.
Satte foten i stigbygeln och precis när jag ska sätta mig i sadeln så börjar han tokbocka och snurra runt.

Jag fladdrar av som en vante och landar på bakhuvudet. Kravlar mig till väggen och sätter mig och vilar. Satt inte upp på han igen den dagen. Men körde däremot hem själv. Där mamma konstaterade att jag hade en ganska ordentlig hjärnskakning.
Vi började om med ponnyn från scratch, vart en mkt fin ponny som tyvärr inte passade på ridskolan. Sällan man ser B ponnies med det steget:love:

Häst 5: Den egna hästen, var med på hoppträning och det hade väl gått helt ok.. ska hoppa en bana som avslut och jag ska då hoppa ett hinder som stod på medellinjen, låg på ca 60 så inte alls högt..
Men min häst lyfter av någon anledning inte sina framben så vi stupar.

han gör en kullerbytta åt vänster och jag en åt höger tack och lov..
Han klarade sig utan skador, jag tappade luften då min säkerhetsväst tröcks rakt in i magen på mig då jag gjorde kullerbyttan.
Sjukt ont gjorde det, trodde jag skadat mig ordentligt men det gick över efter ca 5 min.

Satt upp igen och hoppade banan en sista gång, shit vad bra han hoppade då.. Självbarrering??!

Känns som om det blev lite långt, har trillat av massa med fler gånger men dehär var väl de värsta.
 
Sv: Berättelser om ridolyckor

Själv har jag inte så många "allvarliga" avfallningar, tror jag sparar dom tills jag blir pensionär och kan bosätta mig på sjukhuset... Min syster har förmodligen trillat av oftare än jag trots att jag har ridit längre.
Oftast har jag tittat på när hon åkt av och mina 2 favoriter bland hennes avåkningar är följande:

1. Ridläger på ridskolan.
Det var en hopplektion på utebanan och hon red sin favorithäst, en duktig hopphäst. När slutet på lektionen närmar sig är ett av hindren, en oxer, höjt till ca 110 cm och ridläraren ber dem hoppa det som avslutning. Min syster har hoppat högt innan, men inte riktigt så högt, är sist ut. Hon och hästen kommer i ett bra tempo mot hindret. Precis när hästen ska lyfta frambenen tvärstoppar han och kanar igenom hindret. Syrran flyger av och kraschar in i ett hinderstöd med höften före. Storasyster (jag) funderar en sekund på om jag ska fånga hästen eller hjälpa henne, men när jag ser att hon sätter sig upp fångar jag hästen, leder fram den till henne och ska hjälpa min syster ut från banan. Hon vänder sig mot hästen och fräser "Ge fan i det där igen" och sitter upp och inom fem minuter rider hon mot hindret och hoppar det som om inget hade hänt. Kan tilläggas att dagen efter var hon rejält mörbultad med ett stort blåmärke.

2. Vanlig hopplektion.
Det här var när hon bara hade ridit i ca 1-1½ år. Ponnyn hon hade var liten, genomsnäll och ganska lat, gjorde aldrig mer än det som behövdes. De skulle hoppa en liten bana, inte mer än 4 hinder och ca 40-50 cm högt. De rider mot första hindret, ponnyn stannar, bockar av henne över hindret och hoppar själv bredvid henne, stannar och låter henne sitta upp. Detta gjorde den de följande två hindren innan hon hade blivit tillräckligt arg för att sitta kvar vid det fjärde hindret, vilket de skuttade över utan problem. Själv stod jag på läktaren och skrattade så jag grät.
 
Sv: Berättelser om ridolyckor

Min ridolycka hände för ca 3veckor sen.

Jag är ute och rider min medryttarhäst, hon är en travare och vi skulle träna lite då hon hade en tävling några dar efter. Hon är helt lugn när vi rider ut till rakan.

Där börjar jag trava, hon travar på fint hon är lugn och avslappnad.
Sen byter jag håll och vi hinner bara trava några steg innan hon börjar tok skena i galopp. Får ingen stopp på henne. Försöker allt och de enda jag tänker på att nu dör jag!

Nå dundrande 500kg häst med en tjej på 55kg på ryggen kommer farandes i skogen och precis innan en sväng så tappar jag balansen (mina knän gav upp.)
Jag landar bara nån centimeter ifrån hennes framben, slår i huvudet först i marken, rullar några meter o sen ligger jag där på mage och ropar på hjälp. Kunde inte lyfta på huvudet på grund av smärtorna. Kan inte resa mig då hela knät o ryggen värker. 20min senare hittar några i stallet mig o kör mig till akuten.

Tro det eller ej, INGET brutet, blåmärken o skrapsår va de enda jag hade. Ont som fn men jag klarade mig. :eek:

Dom magnetröntga huvudet och röntga handen o mitt knä.

Rider henne ännu idag, är nervös att jag inte har lika tur nästa gång men hon är spec endå. :D
 
Sv: Berättelser om ridolyckor

Jag har som tur är bara fått hjärnskakningar ett par gånger och hade nästan glömt hur det är att falla av, måste vara 6-7 år sedan sist. Men så hände det för ett par veckor sedan.

Skulle egentligen rida den andra hästen ett ordentligt pass men när jag kommer till stallet bestämmer jag snabbt att jag tar min lilla en barbackarunda så han också får komma ut.

ja får ju lite bråttom och han blir då spänd redan från början och vi trippar iväg. rider på en grusväg det vanligtvis är lite trafik på. Möter en lastbil vid ett m som går rätt bra. efter ett tag kommer slaktbilen farande, måste hoppa av eftersom det kryper så i honom men det går bra och vi kan sedan rida hemåt och snabbt går det. Hör då bakom oss att det kommer en lastbil till :eek: Rider upp på ett fält jämte vägen och han är såå på väg att explodera så jag hinner inte hoppa av för jag kan inte släppa tyglarna eller göra något annat än volta snävt snävt tills lastbilen kör förbi, han stegrar o sen sticker. fan fan fan vill inte ramla av i denna farten! jag mitt nöt vill inte ramla av på fältet så lyckas hålla mej kvar tills vi är ute på asfalten där jag smäller i backen med ryggen o huvuder och i farten blir trampad i magen då jag lyckas komma under honom i mitt försök att sitta kvar.

Han sticker hem, lastbilen har stannat 100 meter längre fram o tittat på men när hästen kommer nära åker de.

Jag haltar hem, o envis är man ju så trots att jag inte kan böja mej lyckas jag sadla o komma upp på den andra 170 hästen men blir bara en kort skrittrunda. efter detta kan jag inte röra mej och får dagen efter åka in o röntga ryggen men den var ok så efter sjukskrivning o 2 veckors total invaliditet kunde jag rida igen :laugh: så denna fasa var snabbt över utan men.
 
Sv: Berättelser om ridolyckor

urs! Alla har varit med om läbbiga grejer. Jag kan vell bidra med min olycka som hände för ngr månader sedan i samband med hämtning i hagen..

Jag skulle hämta Pålle i hagen. Han går tsm med en hingst som blir intensiv vid in och utsläpp av andra hästar. Jag gick iaf in i den extremt leriga hagen, tog på pålle grimma o började gå mot grinden. Hade hela tiden ett vakande öga på hingsten som höll sig på kort kort avstånd. När jag kom fram till grinden stannade jag ju upp lite för att öppna. Då atackerar hingsten min pålle. Jag skulle precis gå runt o smälla till hingsten för att få bort honom när min häst flyr i vild panik, över mig. Jag lyckades hålla mig på benen några steg, men all lera gjorde att jag slogs omkull på rygg. Så näl jag väl var omkull hände allt så snabbt. Jag satta fast i leran, kunde inte röra mig på grund av den, och även på grund av rädsla och chock. Båda hästarna(som är stora o kraftiga) springer över mig i full galopp, sparkar backut o bockar. Någon av hästarnas hov träffar mig på foten(vet inte om det var innan eller efter jag föll). Höll också på o bli en fot i huvudet. Det var bara ngn cm kvar till det, och de trampade mig på håret precis intill örat. Jag var skräckslagen. Jag kunde inte röra mig. Så fort hästarna sprungit iväg så flög jag upp, ut ur hagen o hämtade hjälp. Snäll tjej i stalle tog ut min häst o pysslade om den den dagen.Medans jag ringde till mina föräldrar som bara trodde jag hade trillat i hagen o blivit lerig. När de kom för att hämta mig bröt jag ihop totalt. Jag satt bara o skaka(jag antar att det var chocken) o grät. Det blev sjukhuset direkt, röntka foten. Inte en skda skedd(förutom psykiskt). Men kryckor i två veckor blev det :S

Är fortfarande rädd för in och utsläpp, men jag jobbar med det.

Är vell inte en jätte dramatisk händelse jämnfört med era, men min hemskaste var det iaf.
 
Sv: Berättelser om ridolyckor

Min historia är nog inte lika hemsk som er andras!!:D men,men...

Jag var på ridläger sommaren 2007 och jag hade en häst som var ett litet gottlandsruss,.
Vi var på långritt och hade ridit i ca 3h. Vi kom till en hoppstig och alla hästarna började galoppera allt vad dom hade, dom var visst vana vid att göra det 1gång i veckan (varje ridläger).
När vi väl hoppade så hann jag som inte tänka utan det var bara att försöka följa med i hans stora språng som han tog!
När vi kom till det andra hindret tog han ett stort språng så att jag tappade stigbygeln, fick ej fatt den, för snart så kom hinder nr.3, han tog ennu ett större språng och jag tappade andra stigbygeln! Var nu utan stigbyglar!!
Snabbt så kom vi ifatt det sista hindret och såklart vart det ett ennu större språng! tappade balansen men höll mig kvar. Eftersom han var en sån liten häst travade han snabbt så vart det svårare att hålla balansen... Vi kom ut på en väg och helt plötsligt så märkte jag bara att jag låg på marken. Dom bakom mig fick pallnita! Haha :D
Hade så j*vla ont efter det, Kan ha brytit en kota i ryggen.. efter tre dagar var jag sängliggandes!! //EmmiZ.., ^^,
 
Senast ändrad av en moderator:

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Livet som 50+kvinna Jag ramlade av hästen i våras. Hade precis köpt ny säkerhetsväst. Gjorde förbannat ont och jag fick åka in till...
2 3
Svar
52
· Visningar
6 825
Ridning Jag är rädd varje gång jag rider min häst. Sitter hela tiden med en känsla av att han kommer att bocka och sticka iväg. Ska dra...
Svar
8
· Visningar
3 563
Senast: AbCdE
·
Hästmänniskan Ryttare, respekt?? Vi har ett hus och en stor lada. Bägge ligger vid en gårdsplan modell mindre, kan precis vända med sopbilen och...
2 3 4
Svar
65
· Visningar
7 887
Senast: Jadzia
·
R
Hästvård Önskar höra era erfarenheter kring hovledsinflammation BAK. Uppkomst och orsak? Behandling? Rehabplan? Hur förebygga att det kommer...
2 3 4
Svar
71
· Visningar
6 772
Senast: MiniLi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp