Behöver lite stöd

Status
Stängd för vidare inlägg.
Efter sammanlagt 40 (?) sidor om en man som inte vill ha dig på samma sätt som du vill ha honom så undrar jag uppriktigt var din gräns för sjuklig fixering går? Nej du stalkar kanske inte, men den här fixeringen kring honom är ju inte sund. Det är glasklart för de flesta och det är därför ALLA råd är att du ska dumpa. Jag tycker att du ska ligga på den där psykologkontakten lite för uppenbarligen har du inte självinsikt nog eller förmåga att hantera det. Hoppas att det blir en väckarklocka när de där 2 veckorna har gått, oavsett om han hör av sig eller inte.
40 sidor? Nu överdriver du enormt. Men ja, jag har fått många svar och velat besvara dem. Jag trodde man fick det? Att det var lite trevligt på ett forum att faktiskt besvara de som tagit sig tid att svara på ens inlägg?

Nej, alla råd är inte att dumpa. Verkligen inte däremot är det ganska genomgående att jag skall ta hand om mig själv.

Ganska taskigt att ”ligga på om psykologkontakten” vad tror du jag försökt göra? Tyvärr finns inte det som jag är ute efter/behöver.
 
Läst i tråden. Skulle definitivt lämnat honom om jag var du. Inte värt lägga ner så mycket tid på någon som är så otillgänglig och bor långt bort och inte är på samma plan som en själv
Ja, skulle jag vara ute efter ett klassiskt ”leva ihop förhållande” så absolut.
Ses en gång i månaden som vi pratat om-absolut. Sen i så fall ta det som det kommer. Vi båda forcerade ganska mycket i början… han blev rädd, stressad osv. Försöka ses 1 gång i månaden var vad han ville och det är jag ok med. Men vill han inte ens det (nej jag vet inte vad hans nuvarande tystnad betyder och det är det som gör så ont) så nej, då räcker det.
 
Fast ni planerar ju att ses? Han vill inte samma sak som du, men han verkar inte ha "släppt dig som en trasig leksak".

Jag tror inte du hade varit nöjd oavsett på vilket sätt han släppt dig faktiskt.
Nöjd och glad hade jag inte blivit, MEN då hade jag vetat. Förmodligen rasat och sen tagit mig upp. Problemet för mig är inte i största fall ”dumpningen”. Det är ovissheten.

Hur tolkar du en veckas ”ignorerande”?
Personligen tolkar jag det som en ”tyst dumpning”. Men jag vet ju också att alla inte tänker precis som jag.
 
40 sidor? Nu överdriver du enormt. Men ja, jag har fått många svar och velat besvara dem. Jag trodde man fick det? Att det var lite trevligt på ett forum att faktiskt besvara de som tagit sig tid att svara på ens inlägg?

Nej, alla råd är inte att dumpa. Verkligen inte däremot är det ganska genomgående att jag skall ta hand om mig själv.

Ganska taskigt att ”ligga på om psykologkontakten” vad tror du jag försökt göra? Tyvärr finns inte det som jag är ute efter/behöver.
Hur många sidor var förra tråden på? Denna är uppe i 21 sidor nu. Hur många timmar har du lagt på att skriva om Honom? Det är liksom inte normalt att lägga så mycket tid på att försöka förstå sig på en annan människa. Men igen, när tycker du att det slår över till något osunt? Befinner du dig på den friska sidan av den linjen?
 
Hur många sidor var förra tråden på? Denna är uppe i 21 sidor nu. Hur många timmar har du lagt på att skriva om Honom? Det är liksom inte normalt att lägga så mycket tid på att försöka förstå sig på en annan människa. Men igen, när tycker du att det slår över till något osunt? Befinner du dig på den friska sidan av den linjen?
21 är ungefär hälften av 40.
Det är nog några stycken, men du tycker alltså inte att man skall svara på de inlägg man får i en tråd? Jag trodde det forum var till för.

Det gör jag definitivt, jag är fullt frisk. Men tack för omtanken… eller nåt.
 
40 sidor? Nu överdriver du enormt. Men ja, jag har fått många svar och velat besvara dem. Jag trodde man fick det? Att det var lite trevligt på ett forum att faktiskt besvara de som tagit sig tid att svara på ens inlägg?

Nej, alla råd är inte att dumpa. Verkligen inte däremot är det ganska genomgående att jag skall ta hand om mig själv.

Ganska taskigt att ”ligga på om psykologkontakten” vad tror du jag försökt göra? Tyvärr finns inte det som jag är ute efter/behöver.
Med den förra tråden är vi nog uppe i 40 sidor om samma sak faktiskt. Och de flesta av oss vill bara få dig att inse att det här är inte rätt person för dig. De flesta av oss tolkar hans svar och frånvaro som att han inte vill ha ett förhållande med dig men det kan du inte acceptera och därför blundar du.

Du säger att han sagt att han sagt att ”han hör alltid av sig inom ett dygn” till folk. Detta är en vecka. Där har vi ledtråd ett. "Han säger han förhållande inte är prio just nu. Att han nu har nog med sig själv". Där var ledtråd två. Jag kan nog kopiera ett tiotal mer meningar som han sagt enligt dig, som betyder att han inte är intresserad.

Sedan kan jag undra. Om det nu skulle räcka med en gång i månaden för dig för att gå hans önskemål till mötes (igen). Vad ska du göra medan du väntar på att han känner för att träffa dig? Ska du ligga hemma och ha ångest för att han inte hör av sig tillräckligt ofta? Ska du mata dina demoner 29 dagar av 30 år ut och år in? Ser du inte hur absurt det är?
 
Nöjd och glad hade jag inte blivit, MEN då hade jag vetat. Förmodligen rasat och sen tagit mig upp. Problemet för mig är inte i största fall ”dumpningen”. Det är ovissheten.

Hur tolkar du en veckas ”ignorerande”?
Personligen tolkar jag det som en ”tyst dumpning”. Men jag vet ju också att alla inte tänker precis som jag.
Ovissheten kan du ju själv göra nåt åt. Vill du inte ha det såhär: avsluta.

Jag har en vän/kk som har liknande tendenser som din snubbe. Skillnaden är att jag inte vill ha nåt förhållande och att jag inte ens skulle orka med kontakt varje dag (eller ens varje vecka). Men han gör just så: ignorerar. Ibland har jag frågat "vill du inte ha nån fortsatt kontakt?" och han svarar inte ens på det. Så jag förstår hur jobbigt och frustrerande det är att bli ignorerad. Jag har dock känt denna kille i 5 år och han dyker alltid upp igen och vill alltid ha fortsatt kontakt. Jag tycker det låter lite som "din".
 
21 är ungefär hälften av 40.
Det är nog några stycken, men du tycker alltså inte att man skall svara på de inlägg man får i en tråd? Jag trodde det forum var till för.

Det gör jag definitivt, jag är fullt frisk. Men tack för omtanken… eller nåt.
Denna är 21 sidor, hur lång var förra som handlade om exakt samma sak?

De flesta liknande trådar handlar om att man vill ha bekräftelse på att man ska lämna och sen eventuellt en fortsättning på att det är svårt att lämna någon man har hus och barn med, särskilt om karln i fråga använder våld eller hot om våld. Men jag tror detta är något rekord i trådlängd om en person man är olyckligt kär i.
 
Denna är 21 sidor, hur lång var förra som handlade om exakt samma sak?

De flesta liknande trådar handlar om att man vill ha bekräftelse på att man ska lämna och sen eventuellt en fortsättning på att det är svårt att lämna någon man har hus och barn med, särskilt om karln i fråga använder våld eller hot om våld. Men jag tror detta är något rekord i trådlängd om en person man är olyckligt kär i.
Jaha? Vad är din poäng?
 
Ovissheten kan du ju själv göra nåt åt. Vill du inte ha det såhär: avsluta.

Jag har en vän/kk som har liknande tendenser som din snubbe. Skillnaden är att jag inte vill ha nåt förhållande och att jag inte ens skulle orka med kontakt varje dag (eller ens varje vecka). Men han gör just så: ignorerar. Ibland har jag frågat "vill du inte ha nån fortsatt kontakt?" och han svarar inte ens på det. Så jag förstår hur jobbigt och frustrerande det är att bli ignorerad. Jag har dock känt denna kille i 5 år och han dyker alltid upp igen och vill alltid ha fortsatt kontakt. Jag tycker det låter lite som "din".
Inte ens det kan jag egentligen mer än för mig själv. Jag vet ju inte ens om han öppnar meddelandet.

Det som hindrar mig (ja, betendet är kasst) är att han dels är den han är. Han kan likaväl tänka att ”jag hör av mig när jag närmar mig”, ”första dagen på semestern, äääntligen egentid” eller ”jag hör inte av mig för jag skrev att jag skulle komma och vill inte längre”…. Förstnämnda kan jag köpa, han är introvert som tusan.

Jag varken vill/kan ha ett klassiskt förhållande med denne kille av olika anledningar men jag vill att han åtminstone kommer. Och jag vill veta ”var vi står” i just om han lämnat mig eller bara är ”han”
 
Med den förra tråden är vi nog uppe i 40 sidor om samma sak faktiskt. Och de flesta av oss vill bara få dig att inse att det här är inte rätt person för dig. De flesta av oss tolkar hans svar och frånvaro som att han inte vill ha ett förhållande med dig men det kan du inte acceptera och därför blundar du.

Du säger att han sagt att han sagt att ”han hör alltid av sig inom ett dygn” till folk. Detta är en vecka. Där har vi ledtråd ett. "Han säger han förhållande inte är prio just nu. Att han nu har nog med sig själv". Där var ledtråd två. Jag kan nog kopiera ett tiotal mer meningar som han sagt enligt dig, som betyder att han inte är intresserad.

Sedan kan jag undra. Om det nu skulle räcka med en gång i månaden för dig för att gå hans önskemål till mötes (igen). Vad ska du göra medan du väntar på att han känner för att träffa dig? Ska du ligga hemma och ha ångest för att han inte hör av sig tillräckligt ofta? Ska du mata dina demoner 29 dagar av 30 år ut och år in? Ser du inte hur absurt det är?
Är det viktigt hur många sidor tråden är på? Jag har svarat på alla inlägg. Jag tycker man försöker göra det när/om nån tar sig tid och faktiskt skriver i ens tråd.

Tolkar vilket svar? Av alla? Jag har heller inte bett om nåt förhållande. Bara att vi står fast vid det han och jag kom överens om. Det är andra som pratar om ”förhållande”… det är liksom inte ens på tapeten. Däremot pratade vi om att se efter ett års dejtande vad vi ville men han blev nojig då han kände att jag förväntade mig en flytt. Sen kom detta att ses nu och ses 1 gång i månaden. Som han ville/var med på.

Ja det sa han, DÅ när han han mådde okej. Senast eller i början av månaden sa han att han skalat bort allt utom jobb/båt och viss familjekontakt. Det var det han orkade.

Nej det skulle jag inte, då vet jag ju vad jag kan förvänta mig. Det vet jag inte nu och det är det som gör ont och gör mig förtvivlad.
 
Inte ens det kan jag egentligen mer än för mig själv. Jag vet ju inte ens om han öppnar meddelandet.

Det som hindrar mig (ja, betendet är kasst) är att han dels är den han är. Han kan likaväl tänka att ”jag hör av mig när jag närmar mig”, ”första dagen på semestern, äääntligen egentid” eller ”jag hör inte av mig för jag skrev att jag skulle komma och vill inte längre”…. Förstnämnda kan jag köpa, han är introvert som tusan.

Jag varken vill/kan ha ett klassiskt förhållande med denne kille av olika anledningar men jag vill att han åtminstone kommer. Och jag vill veta ”var vi står” i just om han lämnat mig eller bara är ”han”
Jo det kan du visst. Det spelar ingen roll om han öppnar meddelandet.

Så länge du hänger upp dig såhär på honom kommer det inte funka med att ses en gång i månaden heller. För du kommer undra om det kommer bli av, om han kommer "försvinna" osv.
 
Är det viktigt hur många sidor tråden är på? Jag har svarat på alla inlägg. Jag tycker man försöker göra det när/om nån tar sig tid och faktiskt skriver i ens tråd.

Tolkar vilket svar? Av alla? Jag har heller inte bett om nåt förhållande. Bara att vi står fast vid det han och jag kom överens om. Det är andra som pratar om ”förhållande”… det är liksom inte ens på tapeten. Däremot pratade vi om att se efter ett års dejtande vad vi ville men han blev nojig då han kände att jag förväntade mig en flytt. Sen kom detta att ses nu och ses 1 gång i månaden. Som han ville/var med på.

Ja det sa han, DÅ när han han mådde okej. Senast eller i början av månaden sa han att han skalat bort allt utom jobb/båt och viss familjekontakt. Det var det han orkade.

Nej det skulle jag inte, då vet jag ju vad jag kan förvänta mig. Det vet jag inte nu och det är det som gör ont och gör mig förtvivlad.
Ja, t ex. förhållande inte är prio just nu. Att han nu har nog med sig själv.

Men, låt gå. Du vill inte se det och det får jag acceptera. Jag hoppas att du och han blir lyckliga oavsett vad ni väljer.
 
Jag gick tillbaka till din trådstart eftersom jag inte riktigt mindes vad själva din frågeställning var. Någonstans inser du ju själv att du behöver hjälp, så någonstans inser du nog själv att detta inte kommer att funka? Ses en gång i månaden kommer ju inte att få dig att må bättre eftersom du oroar dig så under tiden ni inte ses. Ska du må bra en gång i månaden och dåligt resten? Till slut kommer du inte att må bra när ni väl ses heller eftersom detta kommer att äta upp dig fullständigt till slut. Jag säger inte att någon av er gjort fel - båda har rätt till sina önskemål om relationen och så länge man är ärlig med dem är det helt okej. Men du är inte ens ärlig mot dig själv, känns det som. En gång i månaden kommer inte att räcka för dig och det tror jag att du egentligen vet? Det är bara ett desperat sätt för dig att hänga kvar vid någonting trasigt/skadligt. Jag menar inget illa - jag tycker bara att det är sorgligt. Häng inte fast vid någonting som sakta äter upp dig.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Kropp & Själ Trigger varning om psykisk ohälsa. Kort fattat historia, så har jag sen redan som barn mått dåligt till och från. Problem med skolgång...
Svar
18
· Visningar
1 022
Senast: Rosett
·
Relationer Jag skulle vilja bolla lite kring det här med initiativförmåga och känslan som jag har av att alltid vara den som tar initiativ och "tar...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
6 764
Kropp & Själ Alltså nu har jobbiga saker hopat sig för att jag skjutit på dem. T.ex. har jag en konflikt med en nära vän. Istället för att ringa och...
2
Svar
21
· Visningar
1 160
Senast: Cattis_E
·
Relationer Träffade min nuvarande sambo för ca 4 år sedan och vi har ett barn tillsammans som nu är ca 2 år. Förhållandet är inte alls bra och de...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
10 113
Senast: monster1
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp