Fast jag har fått veta att jag både stalkar, är en böld i röven, inte kan ta ett nej, ställer krav osv osv på den ”stackars mannen”. Medan han får ha som krav/ önskemål att ha mig som KK.
Tack, vilket fint och klokt svarGrejen är att han har säkert några slags känslor för dig, men är han som du säger extremt introvert, jobbar mycket, och behöver massor av egentid så känns det lite långsökt att satsa på något som innebär så mycket jobb och planering för att kunna ses. Tänker främst på avståndet. Vissa människor ser möjligheter, andra ser problemen. Jag tror att han säkert gillar dig, men att omständigheterna gör det ”lättare” att låta bli. Jag är en sån som ser problemen många gånger, och jag hade absolut bangat på avståndet. Att bara ses en gång i månaden hade varken gjort till eller från (för mig!) så då kan det lika gärna kvitta. Att han dessutom blev irriterad när du sa att du inte ville vara ett kk bara, och kontrade med att då kunde ni lika gärna vara nätvänner bara tyder ju på att det var just ett kk han såg i dig, men man kan ju trots bara ett kk hysa känslor över den människan. Men det blir för jobbigt med något mer än bara kk. Dom få kk:n jag har haft har jag absolut gillat, ganska mycket, men pga omständigheterna så har jag av olika anledningar inte velat ha en relation med dom. Men att umgås, ligga och må bra med, absolut. Jag måste känna NÅNTING för att kunna ligga med någon. Och han kände/känner säkert nånting för dig med, men det är inte tillräckligt för att bryta hans liv han lever nu. Han trivs med det, och han vill ha det som han har det.
Kanske dyker han upp och låtsas som ingenting, kanske hör han inte av sig mer, kanske kommer det något ursäktande meddelande att han inte hann komma, kanske,kanske,kanske. Vi vet inte, inte du, och kanske inte ens han. Men att han inte ens öppnat senaste meddelandet känns ju lite värdelöst. Jag vet hur drygt det är att sitta och vänta på något som man inte ens vet om det kommer eller inte, men bra att du satt en deadline. Håll dig till den också!
Oavsett hur det blir framöver så känns det som om du ”förtjänar” (med det inte sagt att han är dålig och du bättre) någon annan. Jag tror att du själv skulle må bättre. Jag förstår att du vill vänta ut han dessa veckor nu, men oavsett så kommer det ju säkerligen bli så här igen, med fler känslor investerade. Ibland är det bästa att bryta, slicka såren, och komma igen. Det finns alltid fler, där det de flesta gånger leder till något bättre.
Jag önskar dig det bästa, att du får något svar, för den här ovissheten är hemskt jobbig för oss övertänkare.
Kanske erfarenhet? För länge sedan var en kompis i en situation där hon dejtade en man som sa att han var introvert och utmattad och därför inte ville ses eller höras så ofta. Istället dejtade han också en annan, som han till slut valde.Jösses vad misstänksam du är, med tanke på att han påtalat det långt innan att han kan bli så. Så ja jag tror honom.
Varför skulle jag inte göra det? Vad gör dig så misstänksam?
Så kan man ju tänka. Men denna personen…. Näää.
Du missförstår. Majoriteten här tycker att du har rätt att ha krav en relation och må bra i den. Det är därför vi skriver.
Hur ska det synas? Vi har inte hörts på en vecka? Sista jag skrev var ett rent kompis medelande ”har du det bra?”
Jagar också jagar… ett vääääldigt tyst jagade i så fall.
Fast nja, jag jagar honom tydligen, hänger efter, den ena efter det andra som inte enes stämmer.
Var inte en igelkott.
Fast nja, att tolka/in lägga till saker jag inte ens gjort och sen fortsätta det är inte att ”ge stöd”.
Fast det blir ju krockar för att ni är så himla olika.
Ja, han har sagt det… eller ska jag vara ärlig har han sagt att ”han hör alltid av sig inom ett dygn” till folk. Detta är en vecka. Det var en del att i att han inte kunde ha ett förhållande för ”partners tenderar att ogilla 1-2 veckors radiotystnad”.
Ja, olika NU. Sista 1,5 månaden när han är stressad/utmattad/extra behov av egentid vad det nu kan vara.
Det verkar som om du har ett behov av att slå på dig själv och att må skit har blivit ett normaltillstånd som du är rädd att komma ur. Du matar dit mående genom att älta sånt här. Är det inte den här snubben så är det något annat, eller hur?Tack, vilket fint och klokt svar
Ja, han säger att han inte är i ett läge att kära ner sig just nu och att känslor går långsamt för honom. Men att han naturligtvis tycker väldigt mycket om mig.
Det som är med att ses så sällan är avståndet, det verkar han inte ha problem med. Han har sagt att han känner sig egoistisk som håller fast vid något som egentligen är en omöjlighet, men han släpper inte.. inte än. Jag tror inte han bara såg ett KK, sexet är just en så liten del av det vi gör/upplever ihop. Han blir som ett grinigt barn när det inte blir som han vill. Vet inte hur seriöst jag skall ta det där med nätvänner. När han ändå tänkte dyka upp. Han är en person som är rädd för relationer överlag ”bara ses 2 gånger i veckan”, rädd att förlora frihet, och anser väl att man inte bara flyttar och byter jobb bara för en person. Han säger också att han måste känna nåt för den han ligger med, det är mycket som måste finnas där. Men jag vet inte. Jag har hört så många långa utläggningar från honom ang statistik huruvida folk separerar och skiljer sig. Och att när förhållandet är över som man investerat i då är allt borta, som det aldrig funnits. Ang att inte ens öppna, det är SKIT, samtidigt som det tog 4,5 dag innan han öppnade sist och skrev att han kommer… så ja, jag vet inte.
Ja, just ovissheten är värst av allt. En dumpning gör jävligt ont men det är iaf ett svar. Ja, jag är ju en övertänkare och får jag inget svar får jag lätt katastroftankar istället. När det kloka varit att ta det med ro, inse att jag gjort allt jag kan liksom.
Det där stämmer inte ett dugg. Jag vill ju inget hellre än att må bra. Men jag kommer inte ur det, föränn jag fått veta vad som händer/om han ens tänker dyka upp. Nej jag brukar heller inte älta saker på detta sätt. Varför skulle jag det?
