Alexandra_W
Trådstartare
Kort resume:
Kring 9 december noterar jag att hon rör sig ovanligt lite i hagen och inte busar vilket är olikt henne. Dock var underlaget inte direkt busvänligt, frusen lera, is och tinad lera om vartannat. I övrigt som vanligt.
Kring 14 december tyckte jag hon var ofräsch, hon rörde sig inte bra men kunde inte sätta fingret på det. Satte lite fart på henne i hagen och hon ville helst inte springa, men när hon gjorde det så nog var hon ofräsch. Första känslan var att hon var öm fram, men vid närmande studerande så var jag av åsikten att det nog satt BAK. Hon var 'stapplig' bak är det närmaste jag kan beskriva det. Hittade inget som kunde förklara det. Dock upplevde jag att hon när man kratsade bak och lyfte bak hade svårare med balansen än vanligt och när jag svängde henne snävt så hade hon dels balansproblem och satt dels ner fötterna lite som hon tyckte (dvs ibland rätt ibland helt galet) och korrigerade väldigt sent om man satte ner bak 'fel' när man hade lyft.
15 december är hovslagaren här och kollar på henne. Han tycker inte hon är fräsch helelr men inte halt, han tycker hon verkar spänd och lite 'uppdragen' över bakdelen. Han hade dock sett många unghästar med samma symptom senaste tiden pga underlag och väder och vind och rekommenderar värme och vila. Börjar täcka henne och tar in lite tidigare. Hon reagerar när man tar på bakdelen men inte mycket.
16 december reagerar ho MYCKET hårt när man tar på utsidan av låret på VB. Mycket öm där. Är generellt sett mycket värre än tidigare på morgonen. I hagen står hon med benen ihop och avlastar rygg och bakdel. Konfererar med klinikvet på telefonen som tycker det låter knepigt. Ibland blir hon bättre av att stå inne över natten, ibland sämre. Vet undrar om det kanske kan vara en lindrig korsförlamning men anser inte att ett klinikbesök ger något OM jag inte kan lyckas komma in en 'dålig dag' så de kan ta ett muskelvärdesprov. Eftersom det kan vara bra på morgonen och dåligt på em eller vice versa så inser vi att det i det här läget inte är någon ide att åka in för att ta muskelvärdesprov, och att transporten i sig kan göra saker värre.
17-18 dec - Ingen större skillnad, det går upp och ner mellan 'bättre' och 'sämre' men inte bra.
19 dec kommer vet ut. Hon är då väldigt öm där på utsidan av vä lår. Är något mindre musklad hö sida bakdelen. Rör sig 'stappligt' med bak och är i skritt 'halt' VB och i trav även HB.
Hon har en rejäl muskelskada på låret VB och har uppenbarligen vurpat rejält i hagen. Vet rek besök av equiatrikern samt värme. Anser att hon borde vara bra till nyår ungefär.
20 dec kommer equiatrikern som konstaterar att förutom muskelskadan så är hon spänd och öm på båda sidor bakdelen, ffa länd och höfter. Spänd och öm över båda höftböjarna. Rek massage, värme och gärna halkfritt underlag. Anser hon borde vara mycket bättre till nyår.
21 dec - Köper vaaarmt täcke till damen (420 gr fodring) och börjar täcka henne i överkant (dvs vaaarmt) både inne och ute.
22 dec - Märkbart bättre efter equiatrikerbesöket
Kring jul - HALKAN kommer med besked. Is och jävelskap och elände. Damen oskodd, hovis på jullov. Damen vill INTE gå på isen och det tar 20 minuter att baxa ut henne till hagen där hon mest står. Släpper dem på betet som är halkfritt och hon rör sig lite mer i alla fall. Halkbekämpar och svär om vartannat.
25 dec - Hon busar och rejsar ute på betet och slår upp ett litet sår på kotan och ett fult jack i karleden. Benet svullnar rejält (MEN det är en häst som svullnar som bara den för minsta sår). Inte öm av såret elelr något. Släpper i knöliga (frusen lera) vinterhagen så hon ska hålla sig lugn. Svullnaden ser ut somd en hon hade när hon fick en ligamentskada vid ligamentsfästena vid kronbenet i senhösten 03.
26-27-28 Sårsvullnaden går stadig ner. Damen reagerar mindre och mindre under massagen (som hon fått varannan dag sen equiatrikerbesöket) och muskelskadan verkar läka. Fortsatt varmt täckad. Dock fortfarande spänd bakdelen. Jagar värmelera att ha på utan resultat. För en mycket ojämn kamp mot ishelvetet. Släpper dock dem på betetså underlaget är hyfsat.
30 dec Ishelvetet tar över och även betet blir en isgata. Muskelskadan är i princip oöm men fortfarande öm och spänd över bakdelen. Rör sig inte spec vackert det jag kan se, mens aknar vettigt underlag att bedöma det på. Jagar hovslagaren som är på jullov och kommer hem 9:e januari =/
1:a Januari - knöligt men hyfsat halkfritt underlag.
2:a januari Knöligt men hyfsat halkfritt underlag. Får stooora genomgående hasledsgallor bägge bak. aldrig haft minsta galltendens innan. Lite gallig carpus BF och kotleder BF också.
3:e januari. Gallorna går ner en aniiing av att vara ute men upp när hon står inne. På kvällen är VB jättesvullet över hasleden. Inte öm och inte varm dock. underlaget medger inte hältkontroll.
5:e januari - underkylt regn och efterföljande minusgrader gör att hela landskapet förvandlas till http://hem.passagen.se/visenz/is.htm
Damen tillbringar dagen i uteboxen.
6 januari - is överallt, damen tillbringar dagen i utebox. Gallorna kvar men minskat något.
7 januari - Isen börjar töa och damen kan gå ut. Ingen förändring i muskler eller gallor.
8-9 januari. Isen har förbytts i LERA. Damen går ute och rör sig en del. Isregn gör att jag tar in dem och låter dem torka upp några timmar mitt på dagen då de bara står och tycker synd om varandra. Underlaget medger inte hältkontroll.
10 januari - hovis ut och kollar skostorlek på damen och skoning inplaneras till den 14:e (nu på fredag). Gallor och muskler oförändrat, hältkontroll medges ej.
11 januari (idag) - Släpper på betet för de ska slippa leran. Betet är plant och (än) ogeggigt men frost på gräset. Hästarna busar, även omd amen inte busar lika mkt som vanligt. Är INTE fräsch bak. Både travar, galopperar och bockar och brallar men rör sig kort och stelt/stappligt bak. Hur mycet som är det inte helt halkfria underlaget vet jag inte. Ska se hur gallorna påverkas av det sen när jag tar in.
Så, det var resumen som inte blev så kort..
Skoning är alltså inplanerad på fredag och jag har tyckt att jag avvaktar att åka till klinik tills jag sett vad för skillnad det gör med skor och brodd (dvs grepp). Samtidigt så så länge det är lera (det ska dock frysa på på fredag) så får jag inga mer svar av det.
Och nu vet jag varken ut eller in hur jag ska göra. Sko och avvakta mer? Ta ut equiatrikern igen? Ta ut vet på fältet igen (ser dock inte vad han kan göra mer just nu?) eller åka in på klinik och få haserna röntgade för säkerhets skull?
Och jag ser för och nackdelar med alla vägar- Det skulle vara VÄLDIGT skänt att få de där haserna röntgade eftersom hon plötsligt blev gallig. Samtidigt är jag inte så pigg på att hon ska stå och spänna sig i ett släp 2 timmar med tanke på musklerna. Har man otur så är det när det är dags för klinikbesök isgata så man inte kan åka iaf dessutom.
Sko henne ger ju en garanti om att när isen kommer igen har hon optimalt grepp. Men om leran tänker stanna kvar ett tag så får jag inga mer svar av skor, brodd biter ju inte på leran utan då måste jag vänta på isen. Skor jag inte riskerar jag att hamna i det här att hon iaf måste stå inne tills jag kan åka till klinik.
Osv. Allt känns avhängigt vad det kommer bli för underlag. Och som jag ser det så ENDERA så är det muskeleländet som spökar än pga underlaget. Då är ju equiatriker och skor den bästa vägen. ELLER så är det inte musklerna som är det primära och då kan jag sko och massera ihjäl henne liksom, utan att det hjälper.
Det jag inte riktigt får ihop är de där jäkla gallorna som kom pang poff och dubbelsidigt. (hade det varit på en sida ahde hon varit på klinik NU).
HELST skulle jag kolla henne på klinik innan fredag, och sen utefter vad de säger gå vidare (med skor och equiatriker). Dock har jag ingen möjlighet att åka in på klinik annat än torsdag den här veckan. Ingen aning om jag skulle kunna få tid då, men vad värre är så den dagen har jag ingen bil att dra med. Så det blir lite ogörligt att få det i den ordning jag vill *sucka*
Men just nu känns hon (som går under arbetsnamnet det lilla eländet) som en enda röra. Muskelskadan är vad jag kan bedömma utläkt, men hon är fortfarande spänd i bakdelen, hon rör sig inte som hon ska bak och är gallig hasleder båda bak. Dock är hon inte alls lika öm som innan för muskelpalpation (någonstans), hon har inte balansproblemen och står inte och avlastar. Men jag kan fortfarande inte erbjuda henne optimalt underlag.
Och är det det sista muskeltrasslet som inte ger sig med annat än bättre underlag? Eller är det något ANNAT också, som är anledningen till att det sista muskeltrasslet inte ger sig?
Och hur går man vidare på bästa sätt? Jag kan ju som sagt sko på fredag, ta ut equiatrikern snarast och åka till klinik om en - två veckor om jag fortfarande inte ser resultat (OM inte isen omöjliggör klinikåkning då). Men är det bästa vägen att gå?
Bah, magsåre here we come =/
Kring 9 december noterar jag att hon rör sig ovanligt lite i hagen och inte busar vilket är olikt henne. Dock var underlaget inte direkt busvänligt, frusen lera, is och tinad lera om vartannat. I övrigt som vanligt.
Kring 14 december tyckte jag hon var ofräsch, hon rörde sig inte bra men kunde inte sätta fingret på det. Satte lite fart på henne i hagen och hon ville helst inte springa, men när hon gjorde det så nog var hon ofräsch. Första känslan var att hon var öm fram, men vid närmande studerande så var jag av åsikten att det nog satt BAK. Hon var 'stapplig' bak är det närmaste jag kan beskriva det. Hittade inget som kunde förklara det. Dock upplevde jag att hon när man kratsade bak och lyfte bak hade svårare med balansen än vanligt och när jag svängde henne snävt så hade hon dels balansproblem och satt dels ner fötterna lite som hon tyckte (dvs ibland rätt ibland helt galet) och korrigerade väldigt sent om man satte ner bak 'fel' när man hade lyft.
15 december är hovslagaren här och kollar på henne. Han tycker inte hon är fräsch helelr men inte halt, han tycker hon verkar spänd och lite 'uppdragen' över bakdelen. Han hade dock sett många unghästar med samma symptom senaste tiden pga underlag och väder och vind och rekommenderar värme och vila. Börjar täcka henne och tar in lite tidigare. Hon reagerar när man tar på bakdelen men inte mycket.
16 december reagerar ho MYCKET hårt när man tar på utsidan av låret på VB. Mycket öm där. Är generellt sett mycket värre än tidigare på morgonen. I hagen står hon med benen ihop och avlastar rygg och bakdel. Konfererar med klinikvet på telefonen som tycker det låter knepigt. Ibland blir hon bättre av att stå inne över natten, ibland sämre. Vet undrar om det kanske kan vara en lindrig korsförlamning men anser inte att ett klinikbesök ger något OM jag inte kan lyckas komma in en 'dålig dag' så de kan ta ett muskelvärdesprov. Eftersom det kan vara bra på morgonen och dåligt på em eller vice versa så inser vi att det i det här läget inte är någon ide att åka in för att ta muskelvärdesprov, och att transporten i sig kan göra saker värre.
17-18 dec - Ingen större skillnad, det går upp och ner mellan 'bättre' och 'sämre' men inte bra.
19 dec kommer vet ut. Hon är då väldigt öm där på utsidan av vä lår. Är något mindre musklad hö sida bakdelen. Rör sig 'stappligt' med bak och är i skritt 'halt' VB och i trav även HB.
Hon har en rejäl muskelskada på låret VB och har uppenbarligen vurpat rejält i hagen. Vet rek besök av equiatrikern samt värme. Anser att hon borde vara bra till nyår ungefär.
20 dec kommer equiatrikern som konstaterar att förutom muskelskadan så är hon spänd och öm på båda sidor bakdelen, ffa länd och höfter. Spänd och öm över båda höftböjarna. Rek massage, värme och gärna halkfritt underlag. Anser hon borde vara mycket bättre till nyår.
21 dec - Köper vaaarmt täcke till damen (420 gr fodring) och börjar täcka henne i överkant (dvs vaaarmt) både inne och ute.
22 dec - Märkbart bättre efter equiatrikerbesöket
Kring jul - HALKAN kommer med besked. Is och jävelskap och elände. Damen oskodd, hovis på jullov. Damen vill INTE gå på isen och det tar 20 minuter att baxa ut henne till hagen där hon mest står. Släpper dem på betet som är halkfritt och hon rör sig lite mer i alla fall. Halkbekämpar och svär om vartannat.
25 dec - Hon busar och rejsar ute på betet och slår upp ett litet sår på kotan och ett fult jack i karleden. Benet svullnar rejält (MEN det är en häst som svullnar som bara den för minsta sår). Inte öm av såret elelr något. Släpper i knöliga (frusen lera) vinterhagen så hon ska hålla sig lugn. Svullnaden ser ut somd en hon hade när hon fick en ligamentskada vid ligamentsfästena vid kronbenet i senhösten 03.
26-27-28 Sårsvullnaden går stadig ner. Damen reagerar mindre och mindre under massagen (som hon fått varannan dag sen equiatrikerbesöket) och muskelskadan verkar läka. Fortsatt varmt täckad. Dock fortfarande spänd bakdelen. Jagar värmelera att ha på utan resultat. För en mycket ojämn kamp mot ishelvetet. Släpper dock dem på betetså underlaget är hyfsat.
30 dec Ishelvetet tar över och även betet blir en isgata. Muskelskadan är i princip oöm men fortfarande öm och spänd över bakdelen. Rör sig inte spec vackert det jag kan se, mens aknar vettigt underlag att bedöma det på. Jagar hovslagaren som är på jullov och kommer hem 9:e januari =/
1:a Januari - knöligt men hyfsat halkfritt underlag.
2:a januari Knöligt men hyfsat halkfritt underlag. Får stooora genomgående hasledsgallor bägge bak. aldrig haft minsta galltendens innan. Lite gallig carpus BF och kotleder BF också.
3:e januari. Gallorna går ner en aniiing av att vara ute men upp när hon står inne. På kvällen är VB jättesvullet över hasleden. Inte öm och inte varm dock. underlaget medger inte hältkontroll.
5:e januari - underkylt regn och efterföljande minusgrader gör att hela landskapet förvandlas till http://hem.passagen.se/visenz/is.htm
Damen tillbringar dagen i uteboxen.
6 januari - is överallt, damen tillbringar dagen i utebox. Gallorna kvar men minskat något.
7 januari - Isen börjar töa och damen kan gå ut. Ingen förändring i muskler eller gallor.
8-9 januari. Isen har förbytts i LERA. Damen går ute och rör sig en del. Isregn gör att jag tar in dem och låter dem torka upp några timmar mitt på dagen då de bara står och tycker synd om varandra. Underlaget medger inte hältkontroll.
10 januari - hovis ut och kollar skostorlek på damen och skoning inplaneras till den 14:e (nu på fredag). Gallor och muskler oförändrat, hältkontroll medges ej.
11 januari (idag) - Släpper på betet för de ska slippa leran. Betet är plant och (än) ogeggigt men frost på gräset. Hästarna busar, även omd amen inte busar lika mkt som vanligt. Är INTE fräsch bak. Både travar, galopperar och bockar och brallar men rör sig kort och stelt/stappligt bak. Hur mycet som är det inte helt halkfria underlaget vet jag inte. Ska se hur gallorna påverkas av det sen när jag tar in.
Så, det var resumen som inte blev så kort..
Skoning är alltså inplanerad på fredag och jag har tyckt att jag avvaktar att åka till klinik tills jag sett vad för skillnad det gör med skor och brodd (dvs grepp). Samtidigt så så länge det är lera (det ska dock frysa på på fredag) så får jag inga mer svar av det.
Och nu vet jag varken ut eller in hur jag ska göra. Sko och avvakta mer? Ta ut equiatrikern igen? Ta ut vet på fältet igen (ser dock inte vad han kan göra mer just nu?) eller åka in på klinik och få haserna röntgade för säkerhets skull?
Och jag ser för och nackdelar med alla vägar- Det skulle vara VÄLDIGT skänt att få de där haserna röntgade eftersom hon plötsligt blev gallig. Samtidigt är jag inte så pigg på att hon ska stå och spänna sig i ett släp 2 timmar med tanke på musklerna. Har man otur så är det när det är dags för klinikbesök isgata så man inte kan åka iaf dessutom.
Sko henne ger ju en garanti om att när isen kommer igen har hon optimalt grepp. Men om leran tänker stanna kvar ett tag så får jag inga mer svar av skor, brodd biter ju inte på leran utan då måste jag vänta på isen. Skor jag inte riskerar jag att hamna i det här att hon iaf måste stå inne tills jag kan åka till klinik.
Osv. Allt känns avhängigt vad det kommer bli för underlag. Och som jag ser det så ENDERA så är det muskeleländet som spökar än pga underlaget. Då är ju equiatriker och skor den bästa vägen. ELLER så är det inte musklerna som är det primära och då kan jag sko och massera ihjäl henne liksom, utan att det hjälper.
Det jag inte riktigt får ihop är de där jäkla gallorna som kom pang poff och dubbelsidigt. (hade det varit på en sida ahde hon varit på klinik NU).
HELST skulle jag kolla henne på klinik innan fredag, och sen utefter vad de säger gå vidare (med skor och equiatriker). Dock har jag ingen möjlighet att åka in på klinik annat än torsdag den här veckan. Ingen aning om jag skulle kunna få tid då, men vad värre är så den dagen har jag ingen bil att dra med. Så det blir lite ogörligt att få det i den ordning jag vill *sucka*
Men just nu känns hon (som går under arbetsnamnet det lilla eländet) som en enda röra. Muskelskadan är vad jag kan bedömma utläkt, men hon är fortfarande spänd i bakdelen, hon rör sig inte som hon ska bak och är gallig hasleder båda bak. Dock är hon inte alls lika öm som innan för muskelpalpation (någonstans), hon har inte balansproblemen och står inte och avlastar. Men jag kan fortfarande inte erbjuda henne optimalt underlag.
Och är det det sista muskeltrasslet som inte ger sig med annat än bättre underlag? Eller är det något ANNAT också, som är anledningen till att det sista muskeltrasslet inte ger sig?
Och hur går man vidare på bästa sätt? Jag kan ju som sagt sko på fredag, ta ut equiatrikern snarast och åka till klinik om en - två veckor om jag fortfarande inte ser resultat (OM inte isen omöjliggör klinikåkning då). Men är det bästa vägen att gå?
Bah, magsåre here we come =/