K
kkaarriinn
Jag letar ny D-ponny eftersom jag har blivit av med min C-ponny (avlivád pga spatt). Var och tittade på en supermysig ponny igår, som var ute på foder, och ägaren blev helt förtvivlad när hon kom dit och såg hur sin häst såg ut....
det var ett wesh cob sto på 18 år, men inte "gammal" för sin ålder. Hon såg ut som ett magert fullblod.. en welsh cob är ju som ni kankse vet en mycket kraftig och robust ras. Hon stod där i det lilla stallet alldeles ensam och man såg riktigt hur hon vantrivdes..
Hennes blick sa bara ta mig härifrån.. Tjejen som hade henne på foder var jääteliten och tunn (anorexiafall?) och sa IGENTING. Ponnyn behövde en bestämd hand och var väldigt snäll i övrigt. Jag rpovred med en sadel som inte passade, samt ett träns som inte var hennes, för hennes hade gått sönder.....
Jag red på en liten livsfarligt blöt och gropig äng av gräs och ägaren till hästen (som var veterinär) hade verkligen blicken att nästan flyga på flickan på sekunden.. Hennes häst var i bedrövligt skick.. (för att vara en weslh cob). Flickan och hennes papp tyckte dock att ponnyn var i supertrim...
Jag hade nästan reedan bestämt mig för att köpa en annan ponny jag tittat på, Nina, ett angloarabiskt fullblod.
Vi ahde därför ingen möjlighet att köpa denna ponnyn eftersom jag hellre vill eha Nina. Mamma kom på världens bästa ide, att min tränare som äger det lill astallet jag står i, skulle köpa henne!
Hon hade varit tvugen att avliva sitt halvblodssto för ett tag sedan och nu hade hon inte riktigt råd med en ny häst och sig själv, samt att hennes dotter börjat växa ur sin ponny.
Min tränare bestämde sig gensat för att "rädda" ponnyn från dess hemska öde. Den hade bara fått HÖ medan den jobbat fruktansvärt hårt... Min tränare ringde till ägaren och sa att vi ville ha hästen. Ägaren blev jätteglad för hon hade varit 100 % nöjd med mig hur jag red och hanterade hästen.. Freja som ponnyn heter, skulle komma hem till min tränare redan idag...
För 10 min sen ringde ägaren som skulle köra hästen till oss... hon sa att flickans pappa hade ringt och sagt att om inte dom fick köpa hästen, skulle flickan ta livet av sig...
fattar ni vad HEMSKT
här hade vi sett fram emot att ta emot freja med kärlek och omsorg, ge henne en bra chans till ett bra liv och så händer DETTA.. jag är helt förtvivlad.. bara gråter.. det var SÅ nära att vi räddat hästen från dess hemska öde.. och min tränare var eld och lågor och längtade ihjäl sig tills hästen skulle komma.. och så händer detta..
SÅNT HÄR INTRÄFFAR INTE!!!!
Jag blir vansinnig på flickans pappa.. inte på veterinären, vad skulle hon göra? jag tycker försttåss att hon skulle ha VÄGRAT säjla hästen till dom.. VÄGRAT...
vad gör vi nu.. Freja jag älskar dig.. jag ksulle göra allt för att du ska få det bra..
snälla.. vad ska jag göra.. .. ..
det var ett wesh cob sto på 18 år, men inte "gammal" för sin ålder. Hon såg ut som ett magert fullblod.. en welsh cob är ju som ni kankse vet en mycket kraftig och robust ras. Hon stod där i det lilla stallet alldeles ensam och man såg riktigt hur hon vantrivdes..
Hennes blick sa bara ta mig härifrån.. Tjejen som hade henne på foder var jääteliten och tunn (anorexiafall?) och sa IGENTING. Ponnyn behövde en bestämd hand och var väldigt snäll i övrigt. Jag rpovred med en sadel som inte passade, samt ett träns som inte var hennes, för hennes hade gått sönder.....
Jag red på en liten livsfarligt blöt och gropig äng av gräs och ägaren till hästen (som var veterinär) hade verkligen blicken att nästan flyga på flickan på sekunden.. Hennes häst var i bedrövligt skick.. (för att vara en weslh cob). Flickan och hennes papp tyckte dock att ponnyn var i supertrim...
Jag hade nästan reedan bestämt mig för att köpa en annan ponny jag tittat på, Nina, ett angloarabiskt fullblod.
Vi ahde därför ingen möjlighet att köpa denna ponnyn eftersom jag hellre vill eha Nina. Mamma kom på världens bästa ide, att min tränare som äger det lill astallet jag står i, skulle köpa henne!
Hon hade varit tvugen att avliva sitt halvblodssto för ett tag sedan och nu hade hon inte riktigt råd med en ny häst och sig själv, samt att hennes dotter börjat växa ur sin ponny.
Min tränare bestämde sig gensat för att "rädda" ponnyn från dess hemska öde. Den hade bara fått HÖ medan den jobbat fruktansvärt hårt... Min tränare ringde till ägaren och sa att vi ville ha hästen. Ägaren blev jätteglad för hon hade varit 100 % nöjd med mig hur jag red och hanterade hästen.. Freja som ponnyn heter, skulle komma hem till min tränare redan idag...
För 10 min sen ringde ägaren som skulle köra hästen till oss... hon sa att flickans pappa hade ringt och sagt att om inte dom fick köpa hästen, skulle flickan ta livet av sig...
fattar ni vad HEMSKT
här hade vi sett fram emot att ta emot freja med kärlek och omsorg, ge henne en bra chans till ett bra liv och så händer DETTA.. jag är helt förtvivlad.. bara gråter.. det var SÅ nära att vi räddat hästen från dess hemska öde.. och min tränare var eld och lågor och längtade ihjäl sig tills hästen skulle komma.. och så händer detta..
SÅNT HÄR INTRÄFFAR INTE!!!!
Jag blir vansinnig på flickans pappa.. inte på veterinären, vad skulle hon göra? jag tycker försttåss att hon skulle ha VÄGRAT säjla hästen till dom.. VÄGRAT...
vad gör vi nu.. Freja jag älskar dig.. jag ksulle göra allt för att du ska få det bra..
snälla.. vad ska jag göra.. .. ..