Okej, då är jag med.@cili Mina kontaktpersoner tycker det räcker med vägning en gång i veckan men det är läkaren som har propsat på varje dag, men ena kontaktpersonen sa idag att läkaren inte är så insatt och de hoppas få en ätstörningskunnig på mottagning att säga till läkaren att det räcker med en gång för att det blir för mycket annars. Jag vet inte hur jag ska orka ta mig till ytterligare en mottagning när jag är på psyk varje dag och har hunden och allt annat. Har fått en kontakt av Lindgren men då måste jag pendla och jag orkar inte det just nuDet bästa vore någon i samma stad och egentligen helst på min mottagning men de har bara fokus på kroppen just nu trots att det är psyk, konstigt.
@Jenka Hur jobbade du då med ångesten? Har du några tips? Jag har fått lära mig att göra listor på saker att göra när ångesten kommer så att jag gör dom istället för dumma grejer. Så det blir kanske lite motsatsen till hur du jobbade? Jag har även jobbat med ACT för massor av år sedan,alltså att låta känslorna finnas där utan att agera på dom. Men det var länge sen och jag känner att jag skulle behöva fräscha upp det arbetssättet och komma in i tänket igen.
@Tassetass Nej jag får ingen terapi alls och inga samtal
En annan fundering: hur tror du att det skulle fungera med en kort inläggning? T.ex. 1-2 veckor? Det kanske vore fördelaktigt med en drastisk förändring, men som inte varar så länge?
Har själv gjort just så för ca 10 år sedan. Var inne en vecka (gick med på det frivilligt, och fick därför också bestämma när det räckte), och fick sen komma hem med sjukskrivning, en ny plan för medicinering och framtida vårdbesök, samt hade dagliga telefonsamtal från mottagningen första veckan hemma. Mig hjälpte det genom att jag dels inte behövde använda hjärnan på en hel vecka eftersom maten serverades och att det var rätt strikt vad man fick och inte fick göra. Det fanns hela tiden personal som kunde prata om det man tyckte var jobbigt. Och maten behövde jag inte äta bland de andra, jag fick äta själv på mitt rum med personal närvarande till och från. Det var inte roligt under tiden jag var där, det kan jag skriva under på. Men det blev ändå en slags vändpunkt, och sedan motiverades jag ganska starkt av att jag inte ville bli så dålig att jag hamnade där igen.
Har du berättat för psyk att du vill jobba med just det psykiska? Det är klart att dom kommer ha fortsatt fokus på din kropp också, eftersom den blivit så pass svag nu, men har du sagt till dom att du behöver hjälp med ångesten nu direkt för att klara att vända det?
Testa en privat aktör en period om dom inte ändrar sig på psyk. Det är inget som säger att du måste gå där i flera månader om du inte trivs med det, men mest troligt finns det inget att förlora på att pröva.
