Barnvakter

Status
Stängd för vidare inlägg.

Snurrfian

Trådstartare
Moderator
Jag blir så frusterad av att diskutera barnvakter med våra bekanta. När jag säger att vi har svårt att få tag på barnvakt så menar jag verkligen vi har svårt att få tag på barnvakt. Vi har väldigt gott om folk vi kan be om det skulle vara kris och katastrof, men någon att fråga för att vi vill gå ut och äta själva någon gång. Eller om jag behöver hjälp när karln arbetar är helt kört...
Och vännerna suckar instämmande att de förstår precis, för att sedan i nästa andetag glatt berätta att de "slapp" ungarna hela förra helgen för då kom mamma och pappa och hämtade dem på lördag fm och lämnade dem strax före kvällsmaten på söndag. Och ja det är klart att man inte tar med ungarna när man handlar, då ber man bara mamma/syrran/brosan osv att ta hand om dem ett par timmar. Eller oxå åker man på en veckas semester själv utan barn, för det verkar så jobbigt att flyga med barn...

Så nej de har inte en susning om vad vi pratar om... Hur har ni andra det? Om ni har det bra, förstår ni det och är tacksamma för det, eller anser ni att det är självklart?

Jag kan ärligt säga att jag är mest sur på svägerskan med familj, de har tre ungar, den yngsta är 11 år, dvs rätt så självgående... Vi har ställt upp och hämta och skjutsat deras barn till och från skolan, vid bussar och vi har även varit barnvakter innan de blev så stora att de inte behövde, men nu när vi behöver hjälp så finns det varken tid eller ork... Jag har erbjudit de två äldsta tjejerna, 16 och 14 år 150 kr var för att sitta med barnen i två timmar, men de tyckte att det var för dåligt betalt...
 
Sv: Barnvakter

Jag är oerhört bortskämd med barnvakt när det behövs! Mina föräldrar bor i närheten o passar mer än gärna de små "änglarna" :angel: .
Jag försöker att inte utnyttja det i onödan bara, utan när det verkligen behövs!
Har vänninor med samma bekymmer som du o jag tycker synd om er... Måste var jobbigt att alltid planera allt långt i förväg...
Har tyvärr inget konkret råd att ge dig...
 
Sv: Barnvakter

Vi har det också lite knapert med barnvakt. Inga far eller morföräldrar i närheten (spanien resp england) men nu med "nya" sambon så kan vi "untnyttja" hans föräldrar ibland men dem bor 15mil bort så att be dem bara för att åka och handla är ju inte att tala om.
 
Sv: Barnvakter

Stackaren jag vet vad du går igenom! Vi har haft svårt med relationsbarnvakter. Mina föräldrar som bor på Gotland har inte träffat Tom 23 månader mer än kanske 6 ggr. Och då blir det bara två tre timmar innan de ska tillbaka till båten.
(Dom är helt enkelt inte intresserade.)

Nu har jag hittat en utbildad barnskötare som jag betalar 80 kronor i timmen. (Ja svart, ) Hon har passat Tom 2 ggr och det har gått hur bra som helst.

Det tog mig ett tag att hitta någon och det blev verkligen en befrielse att kunna komma ut och dejta mannen.

Så varför inte sätta upp lappar i Konsum eller nått!
 
Sv: Barnvakter

Ska vi ta varandras ungar ibland?... vi som sitter i samma båt? ja, jag vet hur du har det, hade liknande även när jag bodde närmre släktingar, mamma har haft stroke och efter det fått epilepsi och vaktade bara R. under övervakning när han var liten och bara dagtid någon timme som äldre och nu bor vi för långt bort... svärmor är för virrig och ouppmärksam på vad som händer runt omkring sig - vi kunde lämna R. med henne förut och åka bort över natten, nu är hon ännu virrigare och jag kan absolut inte lämna E. hos henne... pappa och framför allt han fru jobbar "jämt" - annars är de väldigt bra barnvakter men det är väl 15-20 mil till dom... och samma sak med mina systrar... däremot har vi ju våra fantastiska grannar S och E (du vet vilka :D ) som har passat och hämtat R. flera gånger och även passat E. utan problem... men annars är ju vårt problem att vi är "nyinflyttade" och inte känner så många - den familj vi var goda vänner med som inte bodde längre bort efter vi flyttade än innan "förlorade" vi ju (nej vi har inte hört något ännu efter mer än ett halvår)... R är ju inget problem för han är ju så stor och har ju en del kompisar han leker med dessutom...
ibland funderar jag på hur det vore att flytta tllbaka, men det är ju så :devil: dyrt med hus (och lägenhet) i sthlm...:(
 
Sv: Barnvakter

Man borde starta en passa varandras barn pol eller nåt...
Min egen morsa och syster på 17 år snart 18, och brorsan på 22 bor 50 m ifrån oss, men mamma arbetar jämt, har 2-3 jobb + extraknäck samt tränar mycket. Syskonen är "trötta" efter skola och jobb....

MEN så har vi då min mormor,dvs barnens gammelmormor och min morfar. Men de börjar bli till åren nu, över 70. Hon älskar barn men de orkar inte som förr. De bor oxå i Kroatien 6- 8 mån om året så de är bara här från okt-mars ungefär. längst till början av maj. Nu har vi själva ett extraknäck en gång i veckan som tar 1-2½ timme beroende på och då kommer mormor och passar. Hon bor oxå 50 m bort. Men då får lillebror på 1 år vara mätt och utvilad och bytt på. Storebror på snart 4 år är en annan femma, med honom kan hon gå promender och sånt. Det ultimata för min del hade varit ha den yngste hos hans mormor och den äldre hos gammelmormor.

Sedan har de en farmor och styvfarfar i Kroatien oxå som bara älskar barn och min man, ärdessutom adopterad eftersom hon inte kunde få egna, men hon är 65 nu så där spelar åldern in lite oxå. Vi hoppas iallafall få en 3:e innan jag fyllt 30 så farmor kan vara med lite på lekplanet även med nästa barn.

Till sist så har barnen en morfar i Usa så det är ju svårt:angel:
 
Sv: Barnvakter

Jag har ju flyttat 60 mil ifrån min familj, och har det ganska så dåligt i mitt kontaktnät gällande barnvakter.

Pappans familj är utesluten, än så länge i alla fall, för dom har ingen kontakt i princip. Hans bror är fullt upptagen med jobb och eget barn.

Hela min familj finns i Sthlm, och så en syster i Australien. Går inte heller alltså..

Vi har en god vän som mer än gärna passar Sebastian, bara hon har möjlighet, vilket jag är tacksam för. Än så länge är han så pass liten så att vi inte direkt behöver barnvakt, men det känns skönt att hon finns där om det nu skulle behövas..

När jag är uppe i Sthlm med Sebastian får jag knappt peta på honom själv, för familjen (Främst mormor och morbror till honom) slåss om att få mysa med första barnbarnet och första syskonbarnet :D
 
Sv: Barnvakter

Din stackare...
Vi har oerhört bra då vi har mormor+morfar och farfar+fru samt min bror+familj i närheten. Mormor är barnvakt varje fredag den här terminen då jag jobbar (sonen är nu 11 månader) den dagen. De har även varit barnvakter ibland annars och ofta har jag inte bett utan de har frågat "Vill ni ha hjälp när ni ska...". TOPPEN! Jag vet inte om vi helt inser hur bra vi har det. Farfar har bara varit barnvakt en gång, förra söndagen och de var helt saliga över detta med videokameran i högsta hugg. Varför det bara blivit en gång beror mest på att vi inte ses lika ofta som vi ser morföräldrarna och därför är sonen inte lika bekant med dem och då han är så liten har vi valt de han är mest trygg med. Brorsan har hittills inte varit barnvakt alls men kan nog också komma i fråga längre fram. Sen har vi även vänner och bekanta som säkert ställer upp om det kniper när sonen är större. Otroligt bra försänt m a o. Farmor bor 70 mil bort men skulle aldrig tacka nej om det passar (dvs hon är här eller vi där och de är kändis med varandra,ses ju inte så ofta av naturliga skäl).
 
Sv: Barnvakter

Hur kommer det sig att ni inte kan be de ni skulle fråga om det var kris också om det inte är kris? (Om du hängde med på den meningen:angel: ) Man ska inte vara rädd för att störa eller så, utan det är bara att fråga.
Oftast blir folk glada över att få vara barnvakt tycker jag. Har man själv barn är det inte så jobbigt med en till, oftast sköter de sig själv och leker, och har man inte barn så är det roligt att få tillfälle att umgås lite med ett.

Vi har inte heller speciellt många att välja på.

Sambons föräldrar kommer gärna om de har tid, vilket de ganska ofta har, men det blir på dagtid då.

För ett tag sen ville jag och sambon komma ut och äta middag på kvällen och då anlitade jag min syster + sambo. Vi bjöd dem på valfri middag tex pizza och sen kunde de sitta här hos oss och titta på film. Elvira somnade rätt fort och helt utan problem så det var inte speciellt betungande för dem.

En annan kväll skulle vi bort en liten stund och bad sambons kompis komma över en stund = max två timmar. Det var en vardagkväll och då bjöd vi dem på middag innan vi gick så slapp de tänka på det innan och vi fick umgås lite ihop. Sen gick jag och sambon och kom hem lite senare till helnöjd tjej som läste böcker med barnvakten.

En annan gång fick hon vara hos sina kusiner en förmiddag när pappan blivit sjuk och jag hade ett åtagande jag inte kunde avboka. Då var det också lugnt, kusinerna lekte snällt = inget extra jobb.

Jag hade gärna haft några fler att välja på så man inte behövde känna sig så tjatig bara!
 
Sv: Barnvakter

Har också jättesvårt med barnvakt, mamma & pappa bor 10 mil bort och pappan och hans föräldrar 7 mil bort.

När Hampus var liten bebis slogs nästan tjejkompisarna om att få passa honom, på den tiden behövdes inte så mycket barnvakt mer än att nån kanske var hemma och fikade när man skulle till tvättstugan och såna saker.

Nu är han 16 månader och ingen vill passa honom längre, antar att de tycker att han är jobbig samt att massor av kompisar fick bebisar o sommras så det är mer där kompisarna håller hus för att gosa med bebis.

Har dock ett par killkompisar som kan ställa upp korta stunder och som tycker tvärtom mot tjejkompisarna att barnen är roligare ju äldre de är...Men som sagt är svårt att få tag i barnvakt längre stunder som ett par timmar om man vill göra något på egen hand, tex gå ut och äta eller gå på bio...
 
Sv: Barnvakter

Jag bor själv i kristianstad och är barnbakt till några familjer och går även barn och fritidsprogramet. Jag är ofta barnvakt och tar ungefär 60 i timmen + ev. resa med buss om det är långt.
Jag är anmäld till några barnvaktssidor på internet och det är många som ringer, men jag skulle aldrig aldrig själv ringt till någon sådan person som man inte vet vem det är (när man själv har barn). Men om det varkligen är kris och om man vågar så är det kansek värt ett försök?
 
Sv: Barnvakter

Nu är den tiden tack och lov över nu är de tonåringar och behöver ingen barnvakt men när de var små var jag i samma sits som du, fast jag hade ingen när det var kris heller.

Jag har varit själv med mina sen de var 2,5 år resp. nio månader, deras pappa "orkade" "klarade" inte av att ta hand om dem då och då och min mamma var barnvakt en gång när sonen var 14 månader (i två timmar) och när lillasyster föddes, sen försämrades vår relation så mycket att jag inte ville/kunde lämna barnen hos henne

Barnens farmor :o inte- säga- farmor- det- låter- så- gammalt:o
var väl inte så sugen heller precis


När barnen var 3,5 och 5,5 år började de träffa sin pappa igen lite grann och när lillan var fem hade han dem nästan varannan helg

Men faktum är att det går ändå fast det är jobbigt när maten är slut och barnen har varit sjuka en vecka ( ja jag har handlat med barn som spydde utanför affären:angel: )




Obs kräv av dem som du har hjälpt att de hjälper tillbaka!!!!! och 150kr ÄR mycket betalt, är de lite bortskämda kanske!?
 
Sv: Barnvakter

Jag tror att jag, Emma74 och du får börja umgås mer med varandra så att vi kan passa varandras ungar när det behövs.

Min släkt är liiiite för långt bort för att anlitas som barnvakter men när jag är uppe i Luleå så utnyttjar mamma till max och passar på att njuta av lyxen. Farmor bor i Västerås och även farbror men farmor är en ung farmor och har 311 järn i elden men ställer upp när hon kan vilket blir nån timme då och då nån gång per år. Detta år har hon nog haft Pontus 2 ggr över natten....vi är inte bortskämda med barnvakt över natten direkt.

Nu har jag turen att har två ensamstående föräldrar boende på samma gård som oss som kan hjälpa till om det krisar sig men oftast så löser jag det hellre själv.......
 
Sv: Barnvakter

Men faktum är att det går ändå fast det är jobbigt när maten är slut och barnen har varit sjuka en vecka ( ja jag har handlat med barn som spydde utanför affären:angel: )

Du är INTE ensam om sånt, när man måste till Apoteket för att köpa Alvedon för att sonen har 39,5 graders feber och ingen hjälp finns att få ( sambon jobbade 10 mil från oss och kom inte hem förän 6 timmar senare ), han kräktes ner mig, han själv och vagnen på bussen till Apoteket..... kul värre.
 
Sv: Barnvakter

Förstår dig precis...
Har "det kniper" barnvakter, men ingen för vardagen eller bio/middag/utekväll av det spontanare slaget, utan det är veckor man bör boka i förväg.

Dock har det blivit bättre, nu när tjejerna är större.

Mina föräldrar är gamla och orkar inte ha dem över natten - utan någon timme då och då går bra, OM de är pigga och hyfsat krya den dagen - där kan man inte mer än få ett kanske i förväg. (Om det inte är riktig kris - sjukhusvistelse eller så.)

Svärföräldrarna jobbar ofta på helgerna, de helger de är lediga vill de vara just lediga. De gånger man lämnar där är det strax innan man åker och sen får man hem barnen lagom till frukost om det är fråga om övernattning.

Ingen som erbjuder sig överhuvud taget, utan man får fråga, tjata och fråga igen så kanske, men i regel inte. Möjligen att någon kan tänka sig att ha ett av barnen, men då gäller det ju att hitta någon åt det andra.

Har dock visst utbyte med min bror, vi hjälps åt, men där är det också oregelbundna arbetstider och helgjobb att ta hänsyn till.

Så jag är gräsligt avundsjuk på dem som har engagerade far och morföräldrar som hämtar barnen frivilligt och gärna spenderar tid med dem, kanske tom åker bort och har dem med.

Och de gånger jag HAR barnvakt när jag vill ha hjälp känner jag mig oerhört priviligerad och tacksam.
 
Sv: Barnvakter

Vi har jättebra hjälp av farmor (framförallt) och farfar :love: De bor 4 mil härifrån så det är inte jättenära, men heller inte jättelångt bort. De ställer alltid upp om det behövs och ibland även när det inte behövs. Mina föräldar träffar dottern ca 4-5 gånger per år. De bor inte längre bort, men är inte lika intresserade :crazy:

Vi vet att vi är lyckligt lottade och uppskattar all hjälp vi får från makens föräldrar.

En sak som jag dock inte förstår är detta

Eller oxå åker man på en veckas semester själv utan barn, för det verkar så jobbigt att flyga med barn...

Vi har alltid haft dottern med oss på våra resor, oavsett om det varit arbete eller semester, till Danmark, Tyskland eller USA. Varken jag eller maken skulle kunna drömma om att åka på semester utan dottern. Förra året åkte däremot maken själv med dottern till USA eftersom vi hade fått personalproblem så jag kunde inte åka med. Jag trodde mitt hjärta skulle brista när jag lämnade dem på flygplatsen och när jag hämtade dem tre veckor senare i snöstorm grät jag av lycka när dottern kom ut genom tullen.

Jag vet flera som åker iväg på semester utan barn, men jag förstår inte det. Har jag valt att sätta barn till världen får jag väl prioritera dem först. Tycker jag det verkar för jobbigt att flyga med barn får jag väl helt enkelt stanna hemma eller välja ett annat resmål som inte innefattar en flygresa :confused:
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
25 801
Senast: alazzi
·
Gravid - 1år Jag känner inte att jag tycker om mitt barn längre. Hur överlever man det? Jag älskar honom och skulle offra livet för honom när som om...
4 5 6
Svar
106
· Visningar
25 101
Senast: Amk
·
Äldre 2014 börjar lida mot sitt slut och jag kan inte låta bli att sammanfatta det redan nu. Så mycket underbart har hänt och de mörka molnen...
2 3 4
Svar
64
· Visningar
5 795
Senast: aiquen
·
Övr. Barn Jag måste bara ventilera då jag inte har någon att prata med. har pratat med min sambo men många gånger förstår han mig inte.. Jag...
Svar
5
· Visningar
1 714
Senast: Sol
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp