Barnen på förskolan - fast man är hemma?

[Brandgul]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Mmm det är ju just det jag vill åt... Hur resonerar man att barnet har det bättre 8-17 på förskolan än att vara hemma med en förälder? Det är det som är pudelns kärna... Kan man säga: "Jag orkade inte gå upp och hämta henne"? Eller kan och kan... Men hur tänker man?

 

[Brandgul]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Det är det jag tycker är ett bra resonemang och jag håller med!! Men fortfarande undrar jag hur man kan undlåta att ens hämta sitt barn 1 h tidigare när man ändå är hemma... Eller varför inte 2h eller 3h tidigare om man är hemma på promenadavstånd från förskolan. Då måste man ju resonera som så att barnen har det bättre 8h på förskolan än hemma, eller? Helst om det handlar om barn under 2 år. Det är inte ovanligt att det är så. Det är mer regel än undantag och jag undrar hur man tänker.

Men jag kan inte riktigt köpa det där med att 2:a barnet har rätt till lika mycket ensamtid som det första barnet fick för det kommer man aldrig att kunna uppnå och det är ju en av sakerna som faller direkt man skaffar andra barnet och jag är övertygad att man som förälder gott och väl räcker till för alla sina barn!!

Tänk på oss alla stackars 70-talister som är uppvuxna med mammor som hemmafruar. Vi borde ju vara helt osocialiserade och bortglömda som vuxit upp med 3 syskon och aldrig gått på förskola.

Nu låter det som att jag är emot förskolor och det är jag absolut inte. Det är både nödvändigt och som ni säger som något positivt. Men jag anser att man ska sträva efter att korta barnens dagar om man har möjlighet till det. Eftersom att många inte verkar tycka som jag gör, så var jag nyfiken på resonemangen.

 

[Sar]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Du har rätt att det inte går att få precis lika mycket ensamtid som "ettan". Men ensamtiden med varje barn behövs och därför blir jag lite förskräckt över den (i mina ögon) hårda attityd (obs inte i denna tråd) mot mammor som väljer att utnyttja förskoletiden 15 h/vecka för det äldre barnet.

Angående föräldrar som lämnar lång tid trots att de själva är hemma kan man nog uttrycka sig som så att barnet har det nog antagligen bättre på förskolan om det är så. Det finns ingen garanti för att barnet har det bra bara för att det är hemma eller blir hämtad tidigare..
Kanske föräldern inte mår riktigt bra(fysisk/psykiskt) och därför behöver ransonera tiden med barnet för att orka vara en god förälder. Hellre längre tid på förskolan än en totalt genomklappad förälder som inte orkar med sitt barn, då gynnar det inte barnet att vara hemma mer. Sedan kan man förstås tycka att det är en tragisk situation men den kan hända fler än vad man tror och människor rår inte alltid för det.

 

[Inte_Ung]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Vad är du ute efter?
Provocera?

Det märks i alla fall att du inte har barn.

Varför jag tycker att det är konstigt att lämna bort sitt barn fast man är hemma och är sjuk med den andra är att jag undrar när man då hinner umgås?

Om man har ett sjukt barn hemma som i princip behöver dygnet runtpassning, de gör det när de är små och sjuka, så måste man få ägna sig ostört åt det sjuka barnet om det går.
Dessutom så har man nog inte lyckats med att sova något särskilt på natten och skulle behöva få göra det en stund om det sjuka barnet kommer till ro och sover.

Föräldrar är inte övermänniskor.
De behöver avlastning ibland.
Förskolan är bl.a. till för det.
Om man är sjuk så kan det faktiskt krävas att barnet är på förskola för att föräldern skall få sjukpenning.

 

[Madick]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Hur lång tid är det okej att det friska barnet är på förskolan när man är hemma med ett sjukt barn? Ska barnet vara där halvdag eller vara borta lika länge som den andra förälderna är borta? Är det okej att vara hemma med sin 4 åring och låta en 1½ åring vara heldagar på förskolan samtidigt?

Det beror på situationen. När min lilla var sjuk var stora hemma också hela tiden. Den stora kan leka och göra saker utan att störa den lilla som var trött och klängig på mig av sin sjukdom.

Nu när den stora fick samma sjukdom så får lilla ändå gå på dagis, den stora behöver lugn och ro och den lilla är "galen" och behöver mycket stimulering och TAR sig det från alla i närheten. Efter samråd med dagispersonalen har vi kommit överens om lämpliga tider. Dagispersonalen ÖNSKAR också att barnet kommer, eftersom gruppen lätt blir "skev" lekmässigt (liten grupp).

 

[Snurrfian]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Mmm det är ju just det jag vill åt... Hur resonerar man att barnet har det bättre 8-17 på förskolan än att vara hemma med en förälder? Det är det som är pudelns kärna... Kan man säga: "Jag orkade inte gå upp och hämta henne"? Eller kan och kan... Men hur tänker man?

Men hur ska någon av oss kunna svara på det när ingen gör det? Fråga de föräldrar som gör det istället, det kanske finns väldigt bra andledningar? Visst jag kan oxå sitta och förfasas över hur en del föräldrar gör och resonerar, jag skrev bla en tråd om sjuka barn vs dagis, men man kan ju inte "anklaga" någon för vad någon annan har gjort.

Ang att lämna när ett barn är sjukt så har jag oxå gjort det, när Freddan var riktigt dålig i fjol med antagligen RS-virus så satt jag upp med honom ett par timmar varje natt, för att jag överhuvudtaget skulle kunna hålla ihop och fungera så fick Elin vara på dagis så jag kunde sova de stunder Fredrik som på dagen.
Nu har inte Fredrik börjat på dagis än, men fungerar han bra på dagis så kommer han nog att få gå där när Elin är sjuk om jag ser ett behov av det. Och beroende på vad barnet är för sjukt så kanske man behöver åka in till läkare och då är det ju väldigt skönt att slippa ta med syskon oxå...

 

[Brandgul]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

15h i veckan för något barn tycker jag är helt ok och helt logiskt!!

 

[Brandgul]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Nej jag är inte ute efter att provocera. Men jag har kanske sett andra sidan av lessna och trötta barn som blir hämtade många timmar efter att de flesta andra barn har gått hem. Det är jobbigt att veta att föräldrarna finns hemma på promenadavstånd. Det är jobbigt att höra: "H*n orkade inte gå och hämta henne". Jag kan inte förstår varför man inte väljer att underlätta för sina barn. Jag behöver verkligen höra argumenten för det. Ofta följer dessutom det andra sjuka barnet med på lämning/hämtning så man ser ju ungefär status på dem...

 

[Brandgul]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Det är de föräldrarna jag väntar på Inte argumenten för 15h i veckan för barn som är stora!!

 

[Snurrfian]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Det kan ju vara att den som är hemma och inte orkar gå och hämta faktiskt mår just precis så dåligt och att det faktiskt är bättre för barnet att vara kvar på dagis.

 

[Brandgul]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Tja vabbar man så vabbar man...

Visste ni dessutom att det går till på detta viset?

 

[Snurrfian]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Tja vabbar man så vabbar man...

Visste ni dessutom att det går till på detta viset?

Va? Jag fattar faktiskt inte vad du syftar på... Jag kanske är dum...

 

[Inte_Ung]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Men jag har kanske sett andra sidan av lessna och trötta barn som blir hämtade många timmar efter att de flesta andra barn har gått hem....

Jo men det vet man väl som förälder - eller?
Och är det bara den biten som du tycker är fel så kan jag hålla med.

Men mina barn har då föredragit att vara på dagis med friska kompisar och pedagoger att leka med framför att vara hemma med en sjuk och sur förälder eller ett sjukt syskon som tar alla uppmärksamhet och kräver massor av hänsyn.

 

[Gry]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

ps. Lycka till på tentan!!!!! .ds

Tack! har kommit hem nu och är helt färdig. Det gick dock bra och till allt att dömma är jag godkänd

 

[oz_joj]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Jag tror förskola är nyttigt i lagom mängd. Inte för länge, då blir barnet för trött, och så hinner inte vi umgås.

klokt!

 

[deepestsea]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Ja.

Barn lär sig av varandra. Hemma finns oftast bara en förälder, möjligen ett litet syskon oxå. All forskning visar lika; barn mår bra av att umgås med andra barn. Det är en socialiseringsprocess precis som politikern säger. Idag är förskolan inte till för föräldrarna som den var från början utan förskolan är till för barnen. När jag var mammaledig med den yngste fanns inte en käft i lekparken coh min stora pojk fick spader av att vara hemma. En förälder kan inte ersätta den stimulansen andra barn ger. Barn är flockdjur och leken barn emellan är otroligt viktigt. All lekforskning visar samma sak.

Visst finns det barn som är lugna och verkligen gillar att vara hemma, men då kanske de ska träna på att umgås med andra lite?

Var kan man ta del av den forskningen?

 

[deepestsea]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Det är det jag tycker är ett bra resonemang och jag håller med!! Men fortfarande undrar jag hur man kan undlåta att ens hämta sitt barn 1 h tidigare när man ändå är hemma... Eller varför inte 2h eller 3h tidigare om man är hemma på promenadavstånd från förskolan. Då måste man ju resonera som så att barnen har det bättre 8h på förskolan än hemma, eller? Helst om det handlar om barn under 2 år. Det är inte ovanligt att det är så. Det är mer regel än undantag och jag undrar hur man tänker.

Men jag kan inte riktigt köpa det där med att 2:a barnet har rätt till lika mycket ensamtid som det första barnet fick för det kommer man aldrig att kunna uppnå och det är ju en av sakerna som faller direkt man skaffar andra barnet och jag är övertygad att man som förälder gott och väl räcker till för alla sina barn!!

Tänk på oss alla stackars 70-talister som är uppvuxna med mammor som hemmafruar. Vi borde ju vara helt osocialiserade och bortglömda som vuxit upp med 3 syskon och aldrig gått på förskola.

Nu låter det som att jag är emot förskolor och det är jag absolut inte. Det är både nödvändigt och som ni säger som något positivt. Men jag anser att man ska sträva efter att korta barnens dagar om man har möjlighet till det. Eftersom att många inte verkar tycka som jag gör, så var jag nyfiken på resonemangen.

Jag har som du, undrat också. Jag tror att det handlar om masspsykos, alla måste göra lika, annars är man konstig. Det är dessutom svårt att vara hipp om man tar ett ordentligt ansvar för sina barn. När skall man då kunna gå på gym och ägna sig åt tjejträffar/träffar med killarna? Varför sätta familjen främst, liksom, när vi lever i ett så individfixerat samhälle?

Och varför är det första barnets krav på stimulans så stort? kan inte det andra barnet få må bra av att ha ett storasyskon att titta på/lära av? Varför skall barnen isoleras från varandra? Tids nog kommer de ju att gå i olika klasser och växa upp till enskilda personer med egna familjer. Varför inte passa på när de är små, att utveckla band till varandra?


Jag kan inte förstå vitsen med daghemstid när man är så liten som under tre år. Barnen hinner väl utveckla både lek och känsla av att inte vara prioritet ett för daghemspersonalen.

Aldrig att personal med ansvar för minst fem barn var kan ersätta en vuxen, den vuxna person som älskar barnet mest i hela världen. Det är en bisarr värld vi lever i.

 

[pigleton]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

*kl*
just när det gäller föräldraledigheten med yngre syskon kände jag att jag inte ville rucka än mer på det äldre barnets rutiner, han tyckte det var ganska jobbigt och trist med småsyskon och kände nog att mamma hade alldeles för lite tid för honom mot vad han var van vid. Han var fem när han fick sin lillasyster.
Han fick gå sina femton timmar, hade nog gärna gått mer då vi bor så till att det är dåligt med kompisar annat än på dagis/skola eller så måste man skjutsas.

Det finns överhuvudtaget så många olika skäl att man inte kan ana ens hälften tror jag. Dock är jag sån att jag gärna försöker hämta lite tidigare, för mer umgänge med barnen om det går, men här är de i stort sätt militäriska på tider så då måste man ringa först.

 

[Tokmaja]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Men visst var det fortfarande så att det handlade om en större pojke som inte var där så långa tider? Skulle du kunna vara hemma med storebror 1 vecka och lämna lillasyster på 1½ år på förskolan varje dag? Skulle du anse att hon har det bättre där 8-17 än hemma hos dig? Även om du har ETT sjukt barn att ta hand om så måste hon inte konkurrera med 14 andra om sin uppmärksamhet.

Att barnen är på förskola när man jobbar tycker jag är en förutsättning oavsett om barnet är 1 eller 4 år. Det är när man INTE jobbar som jag reagerat på att man hellre har sina små barn borta. Är inte det dåligt självförtroende att man inte tror att man kan erbjuda sitt barn något i ett par dagar? Att det inte ger något? Måste denna socialiceringsprocess tillsammans med andra barn och vuxna fortgå varje dag det finns chansen, eller är det kanske ingen katastrof att vara hemma 3 dagar extra?

Som jag skrev ansåg jag att 1½ var för lite för att ens börja på dagis, så självklart skulle jag ha min lilla tjej hemma. Jag skulle ha henne på dagis när hon har utbyte av det, dvs kanske 2½ tidigast, OM jag var hemma med sonen.
Det beror ju å andra sidan på HUR sjuk sonen är, om han bara är såpass sjuk att han inte orkar med dagis, eller om han är såpass sjuk att han måste ha min fulla uppmärksamhet.

Om JAG är sjuk skulle jag ha henne på dagis, för är jag såpass sjuk att jag inte orkar jobba, ja då orkar jag heller inte ta hand om mina barn tillfredsställande... (sjukskriver mig bara i nödfall...) orkar defenitivt inte se till att de blir sysselsatta under en dag.

Men hur man kan ha barnen på dagis under semestern, det kan jag verkligen inte fatta!!!!

 

[Tokmaja]

Sv: Barnen på förskolan - fast man är hemma?

Tänk på oss alla stackars 70-talister som är uppvuxna med mammor som hemmafruar. Vi borde ju vara helt osocialiserade och bortglömda som vuxit upp med 3 syskon och aldrig gått på förskola.

Nu låter det som att jag är emot förskolor och det är jag absolut inte. Det är både nödvändigt och som ni säger som något positivt. Men jag anser att man ska sträva efter att korta barnens dagar om man har möjlighet till det. Eftersom att många inte verkar tycka som jag gör, så var jag nyfiken på resonemangen.

Ehe. Jag är 70-talist och inte sjutton är jag uppväxt med någon mamma som hemmafru, jag var hos dagmamma. Jag ÄLSKADE för övrigt att vara där!
De allra flesta föräldrar vill självklart korta sina barns dagar, men hur olika situationer ser ut vet man inte förrens man står där.
Hur bra barnet trivs på förskolan/hos dagmamman gör ju också att man får gå efter situationen.
2 åringen kanske älskar att vara där, så istället för att hämta barnet den där timman före, snabbar man sig hem, städar av, gör klart, hämtar sedan barnet för att då kunna ägna ALL tid till barnet, istället för att göra det halvdant.

Så att slå folk på fingrarna utan att veta hela historien är väl hårt.

Alla människor, med några få undantag, vill sina barn det bästa i hela världen, sen är inte det exakt lika för alla barn, och alla föräldrar.