Min erfarenhet är att om ponnyn är av rätt storlek, blir det roligare för barnen. Dvs, kan dom själva nå och borsta (och inte bara benen), leda och sadla tycker barnen i regel att det är roligare. Här hemma har vi devisen, en ponny ska man växa ur, inte i. Och jag har två shettisar just nu, den ena är dotterns, den andra är min.
Dotterns är en äldre valack som vi har på foder, en typisk shettis med allt vad det innebär. Han är gudasnäll att borsta på, stå i gången, rida med ledare osv men släpper jag vet jag att hon behöver vara väldigt bestämd annars gör han som han vill. Nu är min dotter bara snart 3, och är väldigt nöjd med att rida med ledare. Det ger henne dessutom möjligheter till att träna upp balansen bra, och hon får ta allt i sin takt.
Den andra shettisen är en unghäst ännu, 12a, och tanken är att han ska köras in till våren lite smått och sen ev till hösten 15 sittas in. Han är av en liten annan typ av shettis, väldigt lyhörd och betydligt med lättövertalad än den äldre herrn, och förhoppningsvis kommer han kunna fungera som ridponny åt dottern när hon börjar vilja rida mer själv. Att jag däremot ska kunna rida ponny som hon kan ha är dömt att misslyckas, jag är över 180 så min ponnytid är liksom över. Och hurvida hennes intresse kommer hålla i sig är alltid svårt att veta, jag har ju min ponny, och gammelman är sällskap åt denne. Vill hon rida, pyssla osv går det bra, men ingenting jag kräver, eller faktiskt ens föreslår, är hon med ut i stallet är det på hennes initiativ. Vi har hästarna på gården, och hon är gärna ut och fodrar dom, fyller vatten och borstar och rider, förra vintern skulle hon absolut rida fast det var -20 t ex. Men hon kan lika gärna tröttna imorgon, och då är det ok, ponnyerna är mina, ansvaret är mitt, och skötseln står på mig.
Angående storlek är jag inte rädd att hon kommer växa ur shettisarna på många många år, det finns mycket att växa i och gammelman är bara 90 cm, så inte ens en stor shettis.
Tillägg, dotterns och hennes Humle
