Avundsjuka hundar?

[peligrozzo]

Avundsjuka hundar, finns de?

Vi fick för drygt 6månader sen en liten son, vi har sedan innan tre vuxna hundar av rel. stor ras. Jag vet inte hur många ggr jag har fått frågan om hundarna är avundsjuka, både av hundägare och ikke hundägare. Jag anser inte att våra hundar visat något som tyder på att dom skulle vara "avundsjuka" på vår son, jag har dessutom svårt att klä våra hundar i den känslan, Avundsjuk-Kan hundar vara avundsjuka?

Däremot, som jag ser det, är dom intresserade av vår son, dom vill vara med, vara där vi är vara där han är.... sitter vi på golvet eller sonen ligger i sitt babygym på golvet finns alltid minst en hund i närheten. Detta ser många som kommer hit och hälsar på som att hundarna är avundsjuka, pratar gäster med sonen kommer nån hund och vill vara med, är det avundsjuka, ser jag fel på mina hundar? Dom har aldrig någonsin visat nåt tecken på att tycka "illa" om sonen tvärtom, ända sen början velat vara där han är.

Så vad tror ni, är dom avundsjuka.....

 

[Abova]

Sv: Avundsjuka hundar?

Lite lustigt med denna tråd just nu, då jag och sambon senast igår hade samma diskussion.

Jag har ju samma ras som dig, CC och vi fick också för lite drygt 6 veckor sedan en liten son.

Jag fick under hela min graviditet frågan om, hur det skulle gå med de stora hundarna och en liten bebis.
Många verkade se på mina stora lufsar och tro att de så snart bebis var ute skulle kasta sig över honom och äta upp honom.

Jag fick även höra åtskilliga gånger att hundar ofta blev avundsjuka på bebisar och det i sin tur resulterade i aggresivitet mot bebisen, många sa sig själv ha upplevt detta med egna hundar, jag fick även liknande kommentarer från min egen far som ändå är uppväxt med hund, och hade hund när jag var liten.

Själv har jag aldrig hyst minsta oro varken under graviditeten, eller efter, att hundarna medvetet skulle skada sonen.

Hundarna är snarare överförjusta över att vi är en till i familjen, och tar varje tillfälle de får att tvätta och pussapå den lilla, och vill precis som dina hundar, vara med och nära hela tiden.

Men vad gäller begreppet avundsjuka är jag lite kluven, jag gillar inte heller att ikläda hundarna mänskliga känslor, men jag tycker nog att mina hundar i vissa situationer kan visa ett beteende som jag närmast skulle kunna likna vid mänsklig avundsjuka eller kanske benämna konkurrans.

Detta beteende visar sig dock aldrig vid hantering av sonen men däremot mellan dem sinsemellan , ex om jag leker med den ena och den andra inte får vara med, alt jag tränar den ena medan den andra sitter kopplad, etc.

Det kan även visa sig ( subtila signaler) om jag hanterar en annan hund som de inte är överförtjusta i, dvs en konkurrans-situation uppstår.

Däremot anser jag att mina hundar är så pass intelligenta att de ser skillnad på en bebis och en annan hund och jag har svårt att tro att de skulle kunna känna avund ( som vi definerar det) mot en bebis och även OM de skulle göra det, tror jag att de inte skulle agera utifrån känslan, så att det på något sätt blev tydligt för oss.

Jag tror snarare att den vanligaste orsaken till att hundar visar aggressivitet mot en bebis i familjen är rädsla/osäkerhet.

 

[Laa]

Sv: Avundsjuka hundar?

håller med abova, avundsjuka: nej, absolut inte. vilja vara med: ja. håller också med om beskrivningen om konkurrens mellan hundarna själva.
skönt att allt fungerar i hundarnas relation till barnet, jag tror att den blir lite av vad man gör den till, dvs tror man att det ska bli problem så blir det det.

 

[peligrozzo]

Sv: Avundsjuka hundar?

Jag får gratulera till er son!

Ja jag vet inte riktigt hur folk tänker.... Stor hund= farlig hund?

De med inbördes konkurrens ser jag ibland, dom har själva en tydlig rang, sen har dom så olika behov och är så olika som individer trots samma ras och att två av dom är kullsyskon.

I en av mina f öräldragrupper är en tjej med två hundar och hon berätta att en av dom strunta fullkomligt i barnet, gick undan och ville inte vara med och den andra hunden var avundsjuk just för att den ville vara med, hon såg det som att hunden var avundsjuk. Jag hade tvärtom tyckt att hunden som går undan är den man ska hålla koll på senare när barnet blir äldre och tar sig fram för egen kraft.

Våra hundar har aldrig heller visat någon tendens att vakta sonen trots att dom är av vakthunds ras och stora och dessutom svarta Det är också en återkommande fråga från folk, om dom vaktar sonen....

Vi har sedan vi kom hem från BB varit noga med att hundarna får vara med och närvarande när vi grejjar med sonen, precis som sonen är med när vi grejjar med hundarna.

 

[peligrozzo]

Sv: Avundsjuka hundar?

Ja så tror jag också, Det blir vad man gör det till....
För jag tror puttar man undan hundarna hela tiden från barnet då kan det uppstå problem.

 

[Ace]

Sv: Avundsjuka hundar?

Kanske kan det vara så att nyblivna föräldrar får dåligt samvete för att de inte har lika mycket tid över för hundarna längre och att dessa då applicerar sina egna känslor på hundarna?
Kan det vara så avundsjukabegreppet växte fram?

Om djur blev avundsjuka då flocken fick tillskott skulle de aldrig överleva i naturen, eller?

Nej, jag tror inte heller att avundsjuka är rätt känsla att beskriva med.

 

[MrsScabtree]

Sv: Avundsjuka hundar?

Självklart kan hundar vara avundsjuka, men inte i lika moralisk omfattning som vi människor. De analyserar inte precis situationen, utan tänker mer i resurs-väg.

 

[peligrozzo]

Sv: Avundsjuka hundar?

De analyserar inte precis situationen, utan tänker mer i resurs-väg.

Hur menar du med detta?

 

[Snurrfian]

Sv: Avundsjuka hundar?

Min mamma berättade att hennes hund låg och morrade så fort hon bar mig, ammade eller gjorde något med mig. Hon kom även på hunden att stå och morra över vaggan när jag sov. Varpå hunden fick flytta hem till morfar istället, men inom ett år fick de ta bort den pga en hjärntumör. Men när hon berättar om hunden så verkar det som om den var rätt otrevlig överlag, även om mamma hävdar att den var helt underbar. Bla vaktad den ett helt cykelställ så ingen kunde ta sin cykel, högg en släktning som lutade sig mot bilen när hon var i bilen och flera liknande historier.

Våran förra hund var flera släktingar väldigt oroliga att han skulle bli "avundsjuk" när vi fick barn eftersom vi hade ägnat oss så mycket åt honom. Bättre barnhund har jag knappt träffat, han brydde sig inte ett dugg, ungarn lyckades ramla över honom och han låg blixtstilla tills barnet kom upp osv. Små bebisar luktade tydligen jättegott i hans nos, han älskade att ligga brevid dem när de var små och bara snosa på dem.

 

[Abova]

Sv: Avundsjuka hundar?

Jag hade tvärtom tyckt att hunden som går undan är den man ska hålla koll på senare när barnet blir äldre och tar sig fram för egen kraft.
.

Håller helt och hållet med, jag uppmuntrar mina hundars självvalda kontakt med bebisen, och de tar gärna tillfället i akt att tvätta och nosa på honom när han hamnar i deras höjd.
När vi badar honom står båda hundarna och ömsom slickar på honom ömsom dricker badvatten som de sedan dreglar över honom igen

Vi har sedan vi kom hem från BB varit noga med att hundarna får vara med och närvarande när vi grejjar med sonen, precis som sonen är med när vi grejjar med hundarna.

Det första jag gjorde när vi kom hem från BB var att lyfta in sonen i babyskyddet och ställa ner honom på golvet till hundarna så de fick lukta och bekanta sig med honom direkt. Jag filmade sedan hur de båda körde ner nosen och knuffade runt honom i babyskyddet över köksgolvet

Min mamma som var med vid tillfället och hade varit hundvakt( och vet hur snälla de är) stod brevid och ojade sig, vred sina händer och fick tygla sig för att inte lyfta upp honom igen.

Jag tror att det är viktigt att låta hundarna ha kontakt redan från början med den nya familjemedlemmen, många har nog en tendens att dramatisera kontakten lite väl mycket.

Men visst har man en hund med benägenhet att bita då skulle jag vara betydligt försiktigare.

 

[Abova]

Sv: Avundsjuka hundar?

Min mamma berättade att hennes hund låg och morrade så fort hon bar mig, ammade eller gjorde något med mig. Hon kom även på hunden att stå och morra över vaggan när jag sov. Varpå hunden fick flytta hem till morfar istället, men inom ett år fick de ta bort den pga en hjärntumör. Men när hon berättar om hunden så verkar det som om den var rätt otrevlig överlag, även om mamma hävdar att den var helt underbar. Bla vaktad den ett helt cykelställ så ingen kunde ta sin cykel, högg en släktning som lutade sig mot bilen när hon var i bilen och flera liknande historier.

.

Ja den hunden lät ju som en riktigt drömexemplar

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så tror jag att de hundar som upplevs
"avundsjuka" är hundar som redan tidigare är rädda/osäkra och där det tar sig uttryck i aggresivitet, lite bita först och fråga sedan mentalitet.

Min mamma och styvfar hade en sådan hund som blev 13 år och togs bort förra året, han var trevlig på många vis, men fruktansvärt osäker och bet sig gärna ur, vad han upplevde trängda situationer, ex någon försökte pussa honom etc.
Han nafsade både mig och några barn under sin levnadstid och bet sin husse vid ett tillfälle väldigt svårt i handen (blev flera dagar på sjukhus ) men husse älskade honom ändå villkorslöst.

Den hunden hade jag varit försiktigare med kontakten med sonen, även om han aldrig själv var aggresiv när han sökte kontakt.

 

[Blandrastik]

Sv: Avundsjuka hundar?

Avundsjuka känns lite för abstrakt för mig för att kunna apliceras på en hund.

Däremot hörde jag en gång, Peter Savolainen forskare inom genetik, som bland annat forskar på hundens urspung. Han är övertygad om att hundens primära användingsområde i början var just barnvakt

Sen kanske vissa blir lite för bra barnvakter.

 

[Geronimo]

Sv: Avundsjuka hundar?

Jag var otroligt observant på mina hundar när vi fick smått. Jag upplevde att de gärna ville vara med och nästan tränga sig emellan, vilket jag upplevde som avundsjuka. Små barn som blir avundsjuka tränger ju sig emellan och vill ha mamma för sig själv. Mina hundar ville ha matte för sig själv....bort med bebisen klappa mig nuuu nuuu...klämma klämma trycka sig emellan...klappa mig nu. Bebisen var inte särskilt intressant. Det kändes klart och tydligt som avundsjuka, men eftersom jag är flockledaren (matar, tränar, bestämmer) så fick dom inte komma mellan mig om min nya "valp" förens jag godkände det. Jag visade inte ut hundarna utan de fick vara brevid mig, ligga på golvet vid mina fötter när jag ammande, absolut inte uppe vid min "valp" och slicka....då morrade jag åt dom.

Jag behöver aldrig rya, slita, gorma till mina hundar utan ett liten fingervisning eller morr så vet dom sin plats, låter kanske tufft men min "valp" kommer först.
Viktigt viktigt är att när bebis nussar en stund så ägnar man sig åt sin vovve...leker, tränar så att inte h*n känner sig bortglömd. Lite hundgodis i fickan när man ammar el. byter blöja, badar gör susen...vovve äääälskar bebis redan första dagen Bebis=godis
Lycka till och var naturlig och avspänd men doggis o bebis, en lugn och trygg matte ger lugn och trygg voffs.

ps. krypande bebis kan vara lite värre...hundmatskål+bebis kan bli en olycka, låt vovve äta ifred utan "medhjälparn".

 

[MrsScabtree]

Sv: Avundsjuka hundar?

Hur menar du med detta?

Dåligt uttryckt av mig. Jag menar att människor applicerar så mycket känslor kring avundsjuka. Vi analyserar och ojjar oss. För hundar är det betydligt mer avskalat, de vill gärna ha sin resurs för sig själv, eller en resurs en annan hund/människa/whatever har.

 

[Skogstrollet]

Sv: Avundsjuka hundar?

Hur menar du med detta?

Som konkret exempel: min 6mån unghund jagar bort "allt" som kommer i närheten av oss när han sitter i mitt knä. "Min matte - försvinn".
(Naturligvis inte något jag tolererar eller tillåter men tendensen finns ändå där. Än så länge...)

 

[Jenka]

Sv: Avundsjuka hundar?

Jag har en kompis hund på besök just nu som jag faktiskt skulle kunna kalla avundsjuk. Nu är det väl inte på samma sätt som mänsklig avundsjuka, men det kanske är som MrsS säger att det handlar om resurser.
Tiken jag har här på besök är väldigt mycket så att hon vill ha det min hund har, speciellt om min hund får uppmärksamhet, kommer och lägger sig i knät etc.

Sen är det absolut inte samma sak som att vilja vara med/i närheten.

 

[peligrozzo]

Sv: Avundsjuka hundar?

I det stora handlar de väl mest om hur hundarna agerar kring barnet, mina hundar "läser" jag som vänligt inställda mot sonen när dom kommer och vill vara med, knör in sig där vi är osv. Andra hundar som gör samma saker är kanske inte vänliga utan gör de med kroppsspråk som visar "avunsjuka".

Min ena hane visade tecken på att tycka det var jobbigt med sonen när sonen var ca 1vecka gammal hade han några nätter med mild kolik och skrek en hel del, då gick hunden undan på ett sätt som jag inte ansåg ok hade ett kroppsspråk som visade att han tyckte det var jobbigt, den hunden har vi haft mycket kring sonen sedan, "tvingat" honom att vara med när sonen är ledsen m.m. Nu kan sonen skrika bäst han vill hunden ligger kvar och sover i lugn och ro.

Mina hundar pockar inte på min uppmärksamhet när jag pysslar med sonen men kan ibland göra de när jag gör nåt med någon av de andra hundarna.

Nu har sonen börjat ta sig fram med sin gåstol och har "kört" mot hundarna och de enda dom gör är att vifta på svansen och "bjuder in".
Mina hundar passar inte sin mat, sina ben, sina sovplatser, det har vi tränat och jobbat med så att dom inte ser det som något "hot" när dom äter eller sover, tiken vi har flyttade hit som vuxen och utan vana att vara med andra hundar så hon passade en hel del, det är inte ok i vår familj så hon har fått lära sig att så håller man inte på här, nu kan vi och våra gäster, vuxna som barn vara runt hundarna när dom äter och sover, dom kan även själva gå runt till varandras skålar och bäddar utan att någon visar tecken på att passa.
sedan gäller det ju att försöka uppfostra och lära vår son att ha samma respekt för våra hundar som vi har och dom för oss, att inte störa dom när dom äter och sover men man måste ju kunna röra sig i hemmet utan att behöva tassa på tå när hundarna äter tex. vår son har sedan början varit på golvet kring deras skålar när dom äter just för att han sedan ska kunna krypa och tulta omkring även mitt bland hundarna när dom äter utan att dom ser honom som ett hot.