Avundsjuka, dålig självkänsla?

[Manza]

Det kanske inte är bekvämt att höra men något man måste reflektera över då det är en realitet.

Försöker du bli vän med någon där du inte har något att erbjuda utöver lojalitet. Eller om någon försöker bli vän med dig men som inte har något att erbjuda dig. I båda fallen bör man hålla det på bekantskapsnivå.

Det är intressant att du försöker få något som ingår i din högst personliga föreställningsvärld att låta som en allmängiltig sanning. Varför gör du så?

 

[em-pirre]

Det kanske inte är bekvämt att höra men något man måste reflektera över då det är en realitet.

Försöker du bli vän med någon där du inte har något att erbjuda utöver lojalitet. Eller om någon försöker bli vän med dig men som inte har något att erbjuda dig. I båda fallen bör man hålla det på bekantskapsnivå.

Alltså va? Vad dillar du om?

 

[Centaur]

Om jag uppfattar dig rätt vet du att du är elak mot din kompis och du vill inte vara elak men du klarar ej att låta bli? Det hjälper inte att du vill sluta, du kan inte?

Då ligger nog dina problem såpass djupt att du behöver hjälp av en psykolog att ta reda på varför du har behov av att försöka få din kompis att se fulare ut för att du ska känna dig fin.

 

[Remmer]

Vad ska man erbjuda?
Jag gillar mina vänner för att vi har kul ihop, stöttar varandra och är ärliga mot varandra etc
Vad ska man erbjuda vänner?

Du nämner glädje och lojalitet. Det kan man erbjuda vänner.

 

[TheRedLightning]

Försöker du bli vän med någon där du inte har något att erbjuda utöver lojalitet. Eller om någon försöker bli vän med dig men som inte har något att erbjuda dig. I båda fallen bör man hålla det på bekantskapsnivå.

Va?
Jag trodde man skulle vara lojal mot sina vänner, men om jag uppfattar din text rätt så är man inte vänner då utan bara bekanta?

 

[Lovisaleonora]

Ibland är det så enkelt att vissa människor tar fram det sämsta hos mig.

Jag undviker numera dessa människor om jag kan (ibland går det inte om det är via jobbet t ex). Det känns som en onödig tvångsgärning att behöva lägga så mycket energi på att ändra mig själv och mina känslor för att passa ihop med någon som - enligt beskrivning - inte låter helt trevlig.

Sedan vill jag såklart alltid jobba med sidor hos mig själv som jag inte gillar, men ibland är det så enkelt att man som person inte går ihop med vissa andra. Man tar helt enkelt fram det sämsta hos varandra.

 

[Squie]

Va?
Jag trodde man skulle vara lojal mot sina vänner, men om jag uppfattar din text rätt så är man inte vänner då utan bara bekanta?

Jag kan vara totalt lost. Det jag tror Remmer beskriver är den ekonomiska människan.

Jag håller helt med @Lovisaleonora, att vissa människor triggar ens sämsta sidor. Som jag ser det handlar det i de fallen om att vara medveten om sig själv o försöka avhålla sig från dem. Att inte tappa energi på dem.

 

[TheRedLightning]

Jag kan vara totalt lost. Det jag tror Remmer beskriver är den ekonomiska människan.

Jag håller helt med @Lovisaleonora, att vissa människor triggar ens sämsta sidor. Som jag ser det handlar det i de fallen om att vara medveten om sig själv o försöka avhålla sig från dem. Att inte tappa energi på dem.

Vad har ekonomi med att vara vänner att göra? Ska man köpa sina vänner eller va?

 

[Lovisaleonora]

Vad har ekonomi med att vara vänner att göra? Ska man köpa sina vänner eller va?

Det är ett begrepp, se t ex http://www.investopedia.se/lexikon/d/den-ekonomiska-maenniskan/

 

[Vallmo]

Detta inlägg var bland det MODIGASTE jag läst på buke genom tiderna (här sedan -97) Helt klart topp 5!!!
Du kan glädja dig åt att du har förbättringspotential och kan börja smått redan idag.
Vår hjärna är helt fantastisk....när vi medvetet styr den. När den tillåts för mycket och för ofta, få skena iväg helt vind för våg -ja då är en nedåtgående spiral snabbt på intåg. Det är sååå lätt att hamna där om man inte ser upp. Är det inte lustigt att det krävs noll energi och kraft att gå utför, men fan när man ska ta sig där ifrån. Då kan uppförsbacken kännas otroligt seg, jobbig och mycket brant.
Regel 1 är att bli medveten om hur ens tankar är. Har jag lätt att tänka i negativa looper (om många saker). Att vara ärlig mot sig själv när man ställer sig den här frågan -ja hur många är det? tror du? Vem vill, även för sig själv erkänna -du är en negativ jävel...negativa personer suger fett, det suger även musten ur dem själva.
Regel 2 är gyllene....What comes around, goes around
Regel 3 -som man tänker, så blir det!
Övning du kan börja med direkt. Om vi tar din egna tankebeskrivning vad gäller din kompis, så på frågan om hårfärg om du skulle ärligt svara på vilken färg som absolut skulle passa henne, skriver du upp det. Bra gjort av mig att säga att hon är ursnygg i den färg hon valt,,,,,,, istället för att säga -ta svart, du blir skit fu....skitsnygg i det! Med två fingrar korsade bakom ryggen och ett hånflin i hjärnan. Genom att notera för dig själv att du faktiskt gav ett ärligt svar är en superbra start!!)
Sen ställer du dig frågan om du och din kompis har en god relation, eftersom det verkar som att Ni bägge drar åt att missgynna den andre. Ni litar helt enkelt inte på varann? (rätt-fel?)
Ett bra sätt att bli medveten om hur man tänker är att skriva upp när man gjort något tvärtemot vad man brukar. Tex. Bra gjort av mig att ge henne äkta svar ang. hårfärg. (och alltid bara notera när man gjort det i positiv bemärkelse)
2005 kom det ut en bok av Mia Törnblom som heter Självkänsla Nu. Den blev revolutionerande för mig. Det är en jättebra början. Det finns tips på bra och nyttiga övningar att göra i den.
gulan

Kan man gilla ett inlägg flera gånger?

 

[Remmer]

Kan man gilla ett inlägg flera gånger?

Visst, hon ser sig för den hon är. Men det är inte direkt något som är svårt att erkänna. Jag för det tre steg längre men då blir det tydligen obehagligt för vissa.

 

[Piek]

Visst, hon ser sig för den hon är. Men det är inte direkt något som är svårt att erkänna. Jag för det tre steg längre men då blir det tydligen obehagligt för vissa.

Fast alltså utifrån vad TS beskriver så är det en person med väldigt låg självkänsla. Hon är rädd för att hennes kompis ska bli bättre och snyggare än hon själv. Typiskt låg självkänsla. En person med bra självkänsla, som ser sig som den den är känner inte det behovet att försöka få sina vänner lägre än sig själv.
Vad du yrar om är något som inte har något som helst med TS situation att göra utan du försöker enbart trycka ner henne lägre. Vilket är oerhört ruttet när en person ber om hjälp.

Jag har vänner som både ser betydligt bättre ut, är mer framgångsrika och har högre social kompetens än mig. Jag är uppriktigt glad för dem att det går så bra för dem! På samma sätt som jag är glad över de saker som går bra i mitt liv.
Umgås jag då i en högre liga än mig själv? Fastän vi är nära vänner, tycker otroligt mycket om varandra och har fruktansvärt kul tillsammans?

 

[Inte_Ung]

Jag tror att du känner så för att du valt vänner som är över din liga. I alla relationer bör man i utgångsläget ha någon form av jämlikhet. Sedan kan det ju förändras med tiden men då har du relationen kvar.

Det var det dummaste som jag har läst på mycket länge.
Vänner har man för att man tycker om varandra och trivs i varandras sällskap.
Det har inget med status, värde, lön, ekonomi, utseende eller så att göra.

En lojal vän som tycker om just mig för den jag är och finns för mig i alla lägen, det är vänskap det.

 

[Inte_Ung]

Det är så att jag väldigt ofta är avundsjuk så att det ofta går ut över mitt välmående

Jag är aldrig avundsjuk.
Jag gläds alltid åt andras framgång.
När det går bra för någon annan så ser jag det som inspirerande.

Kan du tänka så?
Att det är inspirerande att ha en vacker vän?

 

[athena_arabians]

Ibland är det så enkelt att vissa människor tar fram det sämsta hos mig.

Jag undviker numera dessa människor om jag kan (ibland går det inte om det är via jobbet t ex). Det känns som en onödig tvångsgärning att behöva lägga så mycket energi på att ändra mig själv och mina känslor för att passa ihop med någon som - enligt beskrivning - inte låter helt trevlig.

Sedan vill jag såklart alltid jobba med sidor hos mig själv som jag inte gillar, men ibland är det så enkelt att man som person inte går ihop med vissa andra. Man tar helt enkelt fram det sämsta hos varandra.

I en jobbsituation kan man ju ta fram det professionella, dvs gå in i sin yrkesroll och vara korrekt mot sådana personer utan att ha en djupare personlig interaktion med dem.

Är det någon som ska vara en vän skulle jag aldrig orka umgås med denne, jag skulle få göra våld på mig själv en stor del av tiden.

I TS fall får jag en liten misstanke om att vännen väldigt gärna vill bli bekräftad (men visst, jag kan ha fel). Det behöver inte vara ett problem men då får man ju förhålla sig till det. Sedan är det aldrig fel att jobba med sin självkänsla om man känner att man behöver det.

 

[Inte_Ung]

I TS fall får jag en liten misstanke om att vännen väldigt gärna vill bli bekräftad

Men då så kan man ju bekräfta på.
Det kostar inget och man blir inte sämre för egen del av det, snarare bättre.

 

[Remmer]

Det var det dummaste som jag har läst på mycket länge.
Vänner har man för att man tycker om varandra och trivs i varandras sällskap.
Det har inget med status, värde, lön, ekonomi, utseende eller så att göra.

En lojal vän som tycker om just mig för den jag är och finns för mig i alla lägen, det är vänskap det.

Nja, du pratar om djup vänskap men nu tar det ju iaf 10 år att komma dit. Du kan gilla det eller inte men människor väljer i regel att satsa på vänner från samma samhällsklass och stil som dem själva.

Vilket även är klokt eftersom man på så vis försäkrar sig om att människorna blir vän av rätt orsaker.

 

[Inte_Ung]

Nja, du pratar om djup vänskap men nu tar det ju iaf 10 år att komma dit.

Inte alls. Bra är bra och dåligt är dåligt oavsett hur lång tid som har förflutit.

Du kan gilla det eller inte men människor väljer i regel att satsa på vänner från samhällsklass och stil som dem själva.

Det du beskriver här är umgänge och inte vänner.
Umgänge kan man välja, vänner förtjänar man.

Vilket även är klokt eftersom man på så vis försäkrar sig om att människorna blir vän av rätt orsaker.

Där så har du helt fel.
Det fungerar inte så enkelt.

 

[avslutat medlemskap]

Umgänge kan man välja, vänner förtjänar man.

Exakt, och det är inte utsidan som räknas utan insidan och innan vi sprungit färdigt här på klotet så är vi nog lite kantstötta allihop och lallar runt i blöjor med noll koll på verkligheten. Skönhet förgår men ärlighet består är ett gammalt bra ordspråk.

 

[Piek]

Nja, du pratar om djup vänskap men nu tar det ju iaf 10 år att komma dit. Du kan gilla det eller inte men människor väljer i regel att satsa på vänner från samma samhällsklass och stil som dem själva.

Vilket även är klokt eftersom man på så vis försäkrar sig om att människorna blir vän av rätt orsaker.

Varför skulle det ta just 10 år att nå en djup vänskap?
Vad har samhällsklass och stil med ts problem att göra?