Avslag

Jag har idag fått besked av FK att de tänker ge avslag på min ansökan om sjukpenning. Något annat har jag nog inte förväntat mig. Det finns ju liksom inga prov jag kan ta eller test att göra (har gjort madr-s) som visar vad jag klarar eller inte klarar och det går inte att bevisa varför jag inte skulle klara 100% när jag klarar 75%.

Så jag får väl liksom bara ge upp med att försöka få något därifrån.

Sjukskrivningen går ut om en vecka, men något heltidsjobb lär det inte bli efter det. Det känns inte värt att krama ur den sista lilla energi jag har för att jobba. Jag behöver ork kvar för att orka med att ha ett liv utanför jobbet också och göra sådant som jag mår bra av. Om jag inte har ork att göra saker jag mår bra av så går det sannolikt åt helvete och risken är att jag tappar den arbetsförmåga jag har. Jag vet inte om förebyggande sjukpenning skulle kunna vara något att försöka få, men när jag läser om det så tvivlar jag på att det är möjligt.

Jag har i alla fall fått en tid till psykolog nu. Det blir om cirka 3 veckor.

 

[Unafraid]

Vet hur det känns, jag överklagade ju så högt det gick utan resultat.

 

[Magiana]

Vet hur det känns, jag överklagade ju så högt det gick utan resultat.

Jag klarar i alla fall av att jobba 75% nu. Ungefär i alla fall, så jag klarar mig.

För dig var det väl betydligt värre om jag minns rätt.

 

[Unafraid]

Jag klarar i alla fall av att jobba 75% nu. Ungefär i alla fall, så jag klarar mig.

För dig var det väl betydligt värre om jag minns rätt.

Jag har kommit ifrån det nu, för tillfället är det ju värst för dig! Jäkla, förbannande FK!

 

[mandalaki]

Skit med FK, bra med psykolog!

Men: ska du aldrig få träffa en psykiater? Det utesluter ju inte psykolog. Men jag tror att du behöver utredning/behandling av specialistläkare. Och en sådan kan ju också formulera intyg som verkligen visar hur din arbetsförmåga påverkas av sjukdom.

 

[Magiana]

Jag har kommit ifrån det nu, för tillfället är det ju värst för dig! Jäkla, förbannande FK!

Skönt att du kommit ifrån det.

Jag tycker det är svårt att argumentera för varför jag inte kan jobba mer än 75% för jag har, precis som tydligen rätt många andra också har, en liten duktighetsdjävul på axeln som säger att det bara är att skärpa till sig så går det. Den inställningen har fällt mig tidigare. För två år sedan då utmattningen egentligen debuterade så gick jag ju till en kurator på VC och denne frågade då om jag klarade av att jobba heltid. Ja, det gör jag, sa jag. Det var dessvärre inte riktigt sant, men jag trodde att jag bara behövde skärpa till mig.

Det är liksom en balansgång mellan att skärpa till sig och att ta i för mycket. Och jag känner inte att jag vill chansa och riskera bakslag. Jag räknar inte heller med att terapin som väntar är en dans på rosor. Och förutom det så försöker jag få ett liv som känns okej. Det har gått hyfsat ett tag nu, men jag tar fortfarande en dag i taget.

Skit med FK, bra med psykolog!

Men: ska du aldrig få träffa en psykiater? Det utesluter ju inte psykolog. Men jag tror att du behöver utredning/behandling av specialistläkare. Och en sådan kan ju också formulera intyg som verkligen visar hur din arbetsförmåga påverkas av sjukdom.

Ja du. Bra fråga. Hittills har ingen ens nämnt att jag skulle få komma till en psykiater.

 

[MidnightSoul]

heart

 

[mandalaki]

Du måste fråga om psykiater. Det låter ju lite som att VC släpper dig när du får psykologkontakt. Och tydligen har den läkaren inte fått fram till FK hur din arbetsförmåga påverkas. Men jag tycker att du måste ha en kontinuerlig kontakt med en expert, dvs en psykiater. Dina besvär verkar verkligen tillräckligt komplicerade för det.

 

[aiquen]

Så himla pissigt @Magiana

När träffade du läkare senast? Jag har inte riktigt hängt med om du har skrivit det tidigare, men vad jag förstår kan FK vara ganska hårda med att behöva förnyat intyg ganska regelbundet för att kunna godkänna fortsatt sjukpenning?

Om inte annat hoppas jag verkligen att psykologen kan hjälpa dig vidare!

 

[Magiana]

Du måste fråga om psykiater. Det låter ju lite som att VC släpper dig när du får psykologkontakt. Och tydligen har den läkaren inte fått fram till FK hur din arbetsförmåga påverkas. Men jag tycker att du måste ha en kontinuerlig kontakt med en expert, dvs en psykiater. Dina besvär verkar verkligen tillräckligt komplicerade för det.

Jag vet inte vem jag ska fråga om det.

Så himla pissigt @Magiana

När träffade du läkare senast? Jag har inte riktigt hängt med om du har skrivit det tidigare, men vad jag förstår kan FK vara ganska hårda med att behöva förnyat intyg ganska regelbundet för att kunna godkänna fortsatt sjukpenning?

Om inte annat hoppas jag verkligen att psykologen kan hjälpa dig vidare!

Jag har inte full koll men någon gång före jul. Det var ett möte för att göra en komplettering. Läkaren tyckte FK ställde elaka frågor.

Den här sjukskrivningsperioden är ny från september/oktober nångång, men det dröjde rätt länge innan jag lyckades få in min egna sjukanmälan till FK för att jag inte orkade ta tag i det. Sjukskrivningsprocenten har varierat under tiden men det är först nu som det blivit handlagt.

 

[mandalaki]

Genom vilka har du fått psykologkontakten?

 

[Alexandra_W]

Jag vet inte vem jag ska fråga om det.


Jag har inte full koll men någon gång före jul. Det var ett möte för att göra en komplettering. Läkaren tyckte FK ställde elaka frågor.

Den här sjukskrivningsperioden är ny från september/oktober nångång, men det dröjde rätt länge innan jag lyckades få in min egna sjukanmälan till FK för att jag inte orkade ta tag i det. Sjukskrivningsprocenten har varierat under tiden men det är först nu som det blivit handlagt.

Svarade läkaren på FKs frågor? För det är inte dig FK inte tror på utan din läkare som inte kunnat förklara varför du inte kan jobba 100% och det är läkaren som måste förklara det - inte du.

 

[Magiana]

Genom vilka har du fått psykologkontakten?

Det var kuratorn som skickade remiss till psykologen som kommer till VC en gång i veckan för att göra bedömningar och sedan är det denna psykolog som skickat remiss vidare till allmänpsyk.

Jag har ingen stadig kontakt med någon på VC.

 

[mandalaki]

Det var kuratorn som skickade remiss till psykologen som kommer till VC en gång i veckan för att göra bedömningar och sedan är det denna psykolog som skickat remiss vidare till allmänpsyk.

Jag har ingen stadig kontakt med någon på VC.

Aha. Då får du nästa psykolog via allmänpsyk alltså. Du kanske kan fråga den psykologen om hen kan remittera dig till en läkare på allmänpsyk. Att du inte ens har fast kontakt med en allmänspecialist på vc låter inte klokt för mig. Annars hade jag tänkt föreslå att vc-läkaren kunde remittera dig till psyk.

 

[Magiana]

Svarade läkaren på FKs frågor? För det är inte dig FK inte tror på utan din läkare som inte kunnat förklara varför du inte kan jobba 100% och det är läkaren som måste förklara det - inte du.

Jag vet ärligt talat inte. Jag fick ju en kopia från FK med de frågor som de ville ha svar på men om läkaren svarat exakt på detta har jag inte koll på. Läkaren tyckte frågorna var svåra. Bland annat frågades det om ytterligare undersökningsfynd som kunde styrka diagnosen.

Aha. Då får du nästa psykolog via allmänpsyk alltså. Du kanske kan fråga den psykologen om hen kan remittera dig till en läkare på allmänpsyk. Att du inte ens har fast kontakt med en allmänspecialist på vc låter inte klokt för mig. Annars hade jag tänkt föreslå att vc-läkaren kunde remittera dig till psyk.

Det är idel stafettläkare här. Helt värdelöst. Man får ju aldrig en relation med någon och får sitta och upprepa saker varje gång man träffar en ny läkare.

I och med detta så förstår jag också att det är svårt för läkarna att skriva intyg. De har ju knappt träffat mig förr och ingen har min sjukhistorik.

 

[Alexandra_W]

Jag vet ärligt talat inte. Jag fick ju en kopia från FK med de frågor som de ville ha svar på men om läkaren svarat exakt på detta har jag inte koll på. Läkaren tyckte frågorna var svåra. Bland annat frågades det om ytterligare undersökningsfynd som kunde styrka diagnosen.


Det är idel stafettläkare här. Helt värdelöst. Man får ju aldrig en relation med någon och får sitta och upprepa saker varje gång man träffar en ny läkare.

I och med detta så förstår jag också att det är svårt för läkarna att skriva intyg. De har ju knappt träffat mig förr och ingen har min sjukhistorik.

Vad trist. Det ska stå i beslutet om svar inkommit från läkaren eller inte dock. Samtidigt så ett dåligt/ofullständigt svar från läkaren hjälper ju inte även om det kommer in.

Att man inte rakt av köpet madrs är troligen är för det är en självskattning, och man behöver läkarens förklaring till deltiden. Har du pratat med läkaren om det?

 

[Magiana]

Vad trist. Det ska stå i beslutet om svar inkommit från läkaren eller inte dock. Samtidigt så ett dåligt/ofullständigt svar från läkaren hjälper ju inte även om det kommer in.

Att man inte rakt av köpet madrs är troligen är för det är en självskattning, och man behöver läkarens förklaring till deltiden. Har du pratat med läkaren om det?

Det står att svar inkommit från läkaren men att det inte framgår i vilken omfattning jag har besvär och inte hur de påverkar min förmåga att utföra mitt arbete (vilket jag själv tycker att det gör). Det står också att det inte finns någon förklaring till varför jag under en tid var sjukskriven på 50% när jag tidigare kunnat jobba 75%.

Jag orkar tyvärr inte rota mer med det här, så jag får be AG om tjänstledigt igen.

Men jag känner mig fan bitter att jag alltid ska behöva vara fattig p.g.a. psykisk ohälsa. Kunde jag inte bara fått vara en fullt funktionsduglig individ?

 

[mandalaki]

Det står att svar inkommit från läkaren men att det inte framgår i vilken omfattning jag har besvär och inte hur de påverkar min förmåga att utföra mitt arbete (vilket jag själv tycker att det gör). Det står också att det inte finns någon förklaring till varför jag under en tid var sjukskriven på 50% när jag tidigare kunnat jobba 75%.

Jag orkar tyvärr inte rota mer med det här, så jag får be AG om tjänstledigt igen.

Men jag känner mig fan bitter att jag alltid ska behöva vara fattig p.g.a. psykisk ohälsa. Kunde jag inte bara fått vara en fullt funktionsduglig individ?

Det låter tyvärr som att din läkare gjorde ett dåligt jobb med intyget. Hen hade behövt intervjua dig noggrant för att få fram vilka symtom du har, och beskriva hur de här symtomen påverkar ditt jobb. Dessutom är det bra med några rader om hur du är vid undersöknlngstillfället: gråter, verkar apatisk osv.

Min neurolog tvingades komplettera första gången han sjukskrev mig. I första intyget hade han en liten föredragning om folksjukdomen migrän osv. Jag fick lite fint tipsa honom om beskrivningar som att jag får täta anfall med mkt svår huvudvärk då jag ligger utslagen och kräks cirka en gång i timmen. Efter det gick det igenom.

Och när jag i höstas blev sjukskriven för ”depressiv episod” på vårdcentralen fyllde läkaren i intyget medan jag satt där, och då sa hon särskilt att hon måste kunna berätta om hur jag verkade vid undersökningstillfället.

 

[Alexandra_W]

Det står att svar inkommit från läkaren men att det inte framgår i vilken omfattning jag har besvär och inte hur de påverkar min förmåga att utföra mitt arbete (vilket jag själv tycker att det gör). Det står också att det inte finns någon förklaring till varför jag under en tid var sjukskriven på 50% när jag tidigare kunnat jobba 75%.

Jag orkar tyvärr inte rota mer med det här, så jag får be AG om tjänstledigt igen.

Men jag känner mig fan bitter att jag alltid ska behöva vara fattig p.g.a. psykisk ohälsa. Kunde jag inte bara fått vara en fullt funktionsduglig individ?

Jag förstår att du inte orkar även om det är synd. Men försök ta med dig att det var läkaren som inte kunde (eller ville?) förklara och styrka. INTE du! Det är inte ”ditt fel” på minsta vis och FK misstror inte dig!

 

[Magiana]

Det låter tyvärr som att din läkare gjorde ett dåligt jobb med intyget. Hen hade behövt intervjua dig noggrant för att få fram vilka symtom du har, och beskriva hur de här symtomen påverkar ditt jobb. Dessutom är det bra med några rader om hur du är vid undersöknlngstillfället: gråter, verkar apatisk osv.

Min neurolog tvingades komplettera första gången han sjukskrev mig. I första intyget hade han en liten föredragning om folksjukdomen migrän osv. Jag fick lite fint tipsa honom om beskrivningar som att jag får täta anfall med mkt svår huvudvärk då jag ligger utslagen och kräks cirka en gång i timmen. Efter det gick det igenom.

Och när jag i höstas blev sjukskriven för ”depressiv episod” på vårdcentralen fyllde läkaren i intyget medan jag satt där, och då sa hon särskilt att hon måste kunna berätta om hur jag verkade vid undersökningstillfället.

Det står i intyget hur jag var vid besöket, men det räckte inte. Symptomen framkommer också. Att jag ofta tappar fokus och får svårt att få något gjort då och att det blir värre ju tröttare jag är, är ju inget hinder för att jobba .

Jag förstår att du inte orkar även om det är synd. Men försök ta med dig att det var läkaren som inte kunde (eller ville?) förklara och styrka. INTE du! Det är inte ”ditt fel” på minsta vis och FK misstror inte dig!

Det hör ju till sjukdomsbilden att inte orka strida. Förr hade jag inte gett mig. Jag var som en pitbull som inte släppte taget. Det finns inget kvar av det.

Jo, jag förstår att läkaren inte lyckats förklara. Samtidigt har jag det där i mitt bakhuvud att "jag behöver nog bara skärpa till mig". Jag känner mig lat. Men egentligen är jag nog uppgiven och så saknar jag initiativförmåga och koncentrationsförmåga. Bl.a. Men tanken att jag bara behöver skärpa till mig gör ju samtidigt att jag tycker jag får skylla mig själv som inte gör det.

Fast å andra sidan, hur ska jag kunna skärpa till mig när det är en utmaning att bara klara av att försöka ha en fungerande tillvaro utan att vilja försvinna från livet?