Avliva pga lynnesfel?

Det är nästintill omöjligt, såvitt jag förstått på försäkringsbolagen, att få ersättning vid avlivning pga "mentala problem" hos hästen. Även om en veterinär skriver ett intyg osv.
 
Det är nästintill omöjligt, såvitt jag förstått på försäkringsbolagen, att få ersättning vid avlivning pga "mentala problem" hos hästen. Även om en veterinär skriver ett intyg osv.
Ajdå, det var värre. Men man får avliva själv alltså utan att få ut livförsäkringen?
 
Ajdå, det var värre. Men man får avliva själv alltså utan att få ut livförsäkringen?

En kan alltid välja att avliva sin häst, och då säga upp försäkringen (eftersom den inte längre behövs när hästen är död).

Men vill en ha ersättning från försäkringen så måste försäkringsbolaget godkänna avlivningen, annars betalas ingen ersättning ut från veterinärvård- (en del bolag täcker avlivningskostnaden, om de godkänner avlivningen) eller livförsäkringen.
 
Kontakta ditt försäkringsbolag och hör hur de brukar resonera i såna fall. Det är ju möjligt att det skiljer sig mellan bolag (och det är några år sen jag diskuterade saken med de två bolag som jag hade mina hästar försäkrade hos).
 
Jag tog bort mitt då sjuåriga sto förra året pga lynnesfel. Hon var ej ridbar. Hade inte överhuvudtaget gått att rida in ordentligt trots att hon varit nästan hela tiden hos professionell unghästutbildare. Hon reste sig och kastade sig utan förvarning. På slutet började hon även bli aggressiv i hanteringen ibland. Hon var röntgad i rygg och ben utan att man hittat något som förklarade hennes beteende. " Krav" var att släppa upp någon på ryggen och skritta och trava. Pratade med veterinären på klinik som rekommenderade avlivning men samtidigt sade att försäkringsbolaget aldrig skulle ersätta. Hon hade IMMK vilket även hennes förstfödda stoföl fick och vilket akut fick avlivas innan hennes öga sprack. Föl nummer två har en tumör I underkäken och kommer troligen inte få några framtänder i underkäken. Med henne gör jag ett försök så länge hon inte lider.
 
Från försäkringsbolagens sida finns det. Står med i villkoren.
Ok, det ser ut att stämma. Har fått för mig att försäkringsbolagen ville ta bort lynnesfel t.ex. om det användes istället för att utreda hästen. Men det var så länge sedan jag läste om det så minns kanske fel.
 
"Lynnesfel" hos häst existerar knappt, utan det är fel människa till fel häst. Har haft ett antal ston på foder genom åren med så kallade lynnes fel, men aldrig haft något problem med dem, utan de skött sig utmärkt både på tävling och i vardagen även om de skapat lite problem vid ut/insläpp när övriga hyresgäster i stallet haft morgon/kvälls passet.
 
"Lynnesfel" hos häst existerar knappt, utan det är fel människa till fel häst. Har haft ett antal ston på foder genom åren med så kallade lynnes fel, men aldrig haft något problem med dem, utan de skött sig utmärkt både på tävling och i vardagen även om de skapat lite problem vid ut/insläpp när övriga hyresgäster i stallet haft morgon/kvälls passet.
Jodå de existerar även om jag skulle säga att de är väldigt ovanliga. Denna är just en sån häst. Och då har även proffs haft den.
 
Vad krävs för att kunna döma ut en häst pga lynnesfel? Går det ens?
Det är svårt att få utdömt för lynnesfel i dag. Min första ponny var utdömd för lynnesfel och skulle avlivas om jag inte tog honom. Men det var ju nästan 30 år sedan och det gjordes oftare då.
Jag hade känt hästen innan, sett vad han utsatts för och visste några skäl till varför han var som han var. Han hade inte ont. Vi fick 20 år ihop innan han togs bort som 30-åring.
Det var dock tur att han var ponny iom hur mkt han hela livet strulade med andra än mig. Han kunde bli både extremt rädd och blockerad i vissa lägen och aggressiv mot andra. Och även bara skita i dem och göra vad han kände för. En större häst hade varit ännu värre.
Han blev rätt ok med andra och olika miljöer etc. Men ibland hände något med andra som gjorde att han totalt tappade det.
Jag hade aldrig sålt honom/lämnat bort om jag inte skulle kunna ha kvar honom. Han hade blivit farligare då. Och för både hans och andras skull hade jag avlivat honom om jag skulle hamnat i det läget. Det hade jag gjort även om han varit en dyrare häst och jag inte skulle få ut försäkringspengar.
Beroende på hur hästen uppför sig kan det ju finnas veterinär som tycker det kan gå att döma ut baserat på förmodad smärta när en häst uppvisar extremt beteende.
 
"Lynnesfel" hos häst existerar knappt, utan det är fel människa till fel häst. Har haft ett antal ston på foder genom åren med så kallade lynnes fel, men aldrig haft något problem med dem, utan de skött sig utmärkt både på tävling och i vardagen även om de skapat lite problem vid ut/insläpp när övriga hyresgäster i stallet haft morgon/kvälls passet.
Oftast är alla de här hästarna som anses vara omöjliga i fel händer. Och många av dem är faktiskt väldigt enkla.
Men det finns ett par väldigt ovanliga exemplar som inte är helt sunda mentalt.

Som tränare som även gör mkt problemlösning så tror jag att jag har träffat färre än min ena hands fingrar av de många hundra hästar som passerat genom åren.
Vissa må vara känsliga eller missförstådda. Men är fullt hanterbara och kan bli trevliga rätt fort. Resten har ont.
Jag har i efterhand insett att några av de jätteknepiga jag trodde var mentalt främst dock hade liknande bettproblematik som smärtat.

Men tex hästen som landade mig mitt första hästjobb som outbildad snorunge hade lynnesfel. Han försökte döda den som öppnade boxdörren/försökte gå förbi honom etc. Inga hot utan direkta och fulla attacker där han fullföljde. Han slog en man medvetslös innan övriga hann få ut honom när hästen fortsatte attackera mannen då han låg i boxen.
Hästens mamma uppförde sig så. Alla hennes föl blev aggressiva. Men den här var värst. Vi fick sen in den hästens helsyrra som såg exakt likadan ut i stort sett. Men mammahästen dog när hon var nyfödd och hon fick en adoptivmamma. Den lillsyrran var så genom-rar.
Hästen försökte ge sig på mig med. Men på ngt vis valde han mig och jag fick göra vad jag ville med honom. Han var alltid superenkel att köra och rida även för amatörer, främlingar etc och hade inte ont någonstans. Men hantera gjorde först bara min väldigt duktiga chef(innan jag gjorde det i smyg och sen fick lov när han såg att det funkade.. efter jag fått skällning för att riskera livet:laugh:). Ingen annan anställd rörde hästen.
 
"Proffs" är ingen garanti för att hästen får bästa bemötande.
Hehe nä det har jag ju nylig erfarenhet av. Det finns grader av proffs, kan man ju lugnt säga...

Den ena gruppen av proffs gav hästen fysiska ärr för livet utan att få henne på släpet på många timmars jobb. Den andra gruppen av proffs lastade henne lugnt och sansat på 30 minuter utan skador.

Otroligt svår häst för människor som inte hade nog koll på sig själva och hästar, blev rekommenderad avlivning, kallad för lynnesfel etc.

En vänlig och enkel häst för de som kunde på riktigt. Bara rädd, hade ont, och var väldigt oerfaren.
 

Liknande trådar

Hästvård Är det någon som haft en häst med liknande skada. Hur gick det i så fall för den och hur lång tid innan den blev bra. Är vår första egna...
Svar
9
· Visningar
1 090
Hästvård Hej! Mitt vuxna islandshäst sto på 12 år har för några månader sedan påvisat ”svaga” bakknän och ”problem” med patellan. Vi har...
Svar
9
· Visningar
574
Senast: tara
·
Hästvård Hej, om ni har sett mitt tidigare inlägg så har min häst Kissing spine. Vi har sedan februari behandlat ryggen två gånger och rehabat...
2
Svar
20
· Visningar
1 792
Senast: QueenLilith
·
Hästvård Hej! Har nyligen köpt en importerat en häst från Irland av ett svenskt säljstall, och det irländska passet ifråga bestämmer hästen som...
2
Svar
21
· Visningar
3 339
Senast: Lobelia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp