ameo
Moderator
Sv: Avel med dåliga ston....
Det finns massor med ston som inte kommer ur dessa kända gamla svenska stofamiljer, som ändå är alldeles fantastiskt ridbara, kapabla och har bra temperament. Och det går utmärkt att lyckas i sin avel UTAN att känna till de gamla svenska stofamiljerna.
Det finns garanterat massor av ston som kommer ur just dessa gamla fina stofamiljer, som satts i avel för att producera fina diplomston, som i sin tur sätts i avel för att producera diplomston. Det är först på senare år som man faktiskt har varit tydligt inriktad mot tävling i aveln av varmblodiga ridhästar.
Däremot har du rätt i att mödernelinjen på avelsstoet är minst lika viktig som hingstlinjen.
Sen - en kommentar om temperament:
HUR definieras bra temperament? VEM ska bedöma ifall hästen har ett bra temperament? Är det automatiskt dåligt temperament för att stoet är som en huggorm i stallet? Är det alltid önskvärt att hästen ska kunna fungera som ridskolehäst?
Vad jag menar med detta är att olika temperament anses vara bra temperament beroende på vad hästen ska användas till. EN tävlingshäst på högsta nivå kanske man kan ha överseende med att den är som en huggorm i stallet och/eller som en laddad kanonkula att rida på. Medan den häst som är som en ridskolehäst i temperamentet förmodligen är för mild i temperamentet för att bli en riktigt bra tävlingshäst.
Det som är gemensamt, anser jag, är att alla hästar ska fungera med ryttare på ryggen.
Att jag själv sen har högre krav på ridbarheten än så är en annan femma...
Jag tycker du generaliserar alldeles för grovt här.Om man inriktar sig på aval är det av yttersta vikt att känna till stofamiljerna. Om man genom gammal militär hävd enbart rabblar hingstar har man små möjligheter att lyckas i aveln. Vi har en del fantastiska högpresterande stofamiljer i landet inom halvblodsaveln. Om man utgår därifrån och matchar dessa ston med lämpliga, passande hingstar (med i sin tur bra mödernen) då kan man lyckas bra i sitt arbete. Ston som oförrätt stämplats som oridbara och oregerliga kan helt enkelt vara begåvade med stark personlighet och intelligens utöver det vanliga. De har många gånger fått gå sysslolösa och hanterats för lite tills dess de blivit för "vuxna" och man sedan försöker "tvinga" dem till att lyda. En häst med stark egen vilja som önskar lösa problemen själv, finner sig inte i att man "sätter sig" på den utan tar hellre strid. Det är mycket olyckligt (och inte helt ovanlgt). Det är ofta dessa egensinniga, smarta hästar som har potential att bli de bästa tävlingshästarna men tyvärr "idiotförklaras".
Vet ett sådant sto som var totalt oridbar (hur hennes historia är vet jag tyvärr ej) men hon har nu en son som är uppe i högsta divisionen.
Så kan det gå!
Det finns massor med ston som inte kommer ur dessa kända gamla svenska stofamiljer, som ändå är alldeles fantastiskt ridbara, kapabla och har bra temperament. Och det går utmärkt att lyckas i sin avel UTAN att känna till de gamla svenska stofamiljerna.
Det finns garanterat massor av ston som kommer ur just dessa gamla fina stofamiljer, som satts i avel för att producera fina diplomston, som i sin tur sätts i avel för att producera diplomston. Det är först på senare år som man faktiskt har varit tydligt inriktad mot tävling i aveln av varmblodiga ridhästar.
Däremot har du rätt i att mödernelinjen på avelsstoet är minst lika viktig som hingstlinjen.
Sen - en kommentar om temperament:
HUR definieras bra temperament? VEM ska bedöma ifall hästen har ett bra temperament? Är det automatiskt dåligt temperament för att stoet är som en huggorm i stallet? Är det alltid önskvärt att hästen ska kunna fungera som ridskolehäst?
Vad jag menar med detta är att olika temperament anses vara bra temperament beroende på vad hästen ska användas till. EN tävlingshäst på högsta nivå kanske man kan ha överseende med att den är som en huggorm i stallet och/eller som en laddad kanonkula att rida på. Medan den häst som är som en ridskolehäst i temperamentet förmodligen är för mild i temperamentet för att bli en riktigt bra tävlingshäst.
Det som är gemensamt, anser jag, är att alla hästar ska fungera med ryttare på ryggen.
Att jag själv sen har högre krav på ridbarheten än så är en annan femma...