Attraktion

[Lill76]

Kan man va attraherad av någon annan fast man lever i en lycklig relation? Enligt mina egna tidigare funderingar har jag alltid tänkt att intresse för någon annan kommer om man inte rikigt är nöjd med sin egen relation, men nu vet jag inte riktigt.
Jag lever sen 3 år tillbaka i en samborelation som jag är väldigt nöjd med. Vi har det jättebra på alla sätt, oftast samma värderingar, kan prata om allt o har delvis samma intressen. Men nu finns det en man i min närhet som jag känner en stark dragning till. Vi delar samma intresse - hästar - o träffas pga av hästarna nästan dagligen. Egentligen inget större problem eftersom jag konstaterat attraktionen men inte gjort något mer åt det. Men det sätter griller i huvudet på mig - är jag inte riktigt nöjd med min relation då eller...? Saknar jag nått?

 

[Billy]

Kan man va attraherad av någon annan fast man lever i en lycklig relation? Enligt mina egna tidigare funderingar har jag alltid tänkt att intresse för någon annan kommer om man inte rikigt är nöjd med sin egen relation, men nu vet jag inte riktigt.
Jag lever sen 3 år tillbaka i en samborelation som jag är väldigt nöjd med. Vi har det jättebra på alla sätt, oftast samma värderingar, kan prata om allt o har delvis samma intressen. Men nu finns det en man i min närhet som jag känner en stark dragning till. Vi delar samma intresse - hästar - o träffas pga av hästarna nästan dagligen. Egentligen inget större problem eftersom jag konstaterat attraktionen men inte gjort något mer åt det. Men det sätter griller i huvudet på mig - är jag inte riktigt nöjd med min relation då eller...? Saknar jag nått?

Att det tvunget skulle vara något fel i relationen man har för att man känner sig attraherad av någon annan tror inte jag på. Jag tror det är utopin om den evgigt rosaskimrande kärleken. Tänk att leva ett helt liv och inte känna attraktion till någon annan än sin partner - nä, det tror jag inte på. Men för den sakens skull behöver man inte "hoppa på" alla attraktioner.

 

[sthu]

Klart man kan bli attraherad av andra! Tror det är helt normalt. Annars är både jag och sambon onormala

Skillnaden ligger i om man gör något eller inte.

 

[Lill76]

Klart man kan bli attraherad av andra! Tror det är helt normalt. Annars är både jag och sambon onormala

Skillnaden ligger i om man gör något eller inte.

Skönt då är jag inte heller onormal!

 

[Gnist]

Attraktion är en sak, känslor en annan.

Att bli attraherad av andra är inget ovanligt eller tecken på att något saknas i ens förhållande. Att få och utveckla innerliga känslor för någon annan än ens partner däremot tyder (i min värld) på att något felas i det förhållande man är i.

 

[Petruska]

Jag förstår överhuvudtaget inte varför känslor och attraktion i en relation skulle säga något om en annan relation. Dvs det du känner för din sambo säger inget om vad du känner för andra, och det du känner för den där killen säger inget om vad du känner för din sambo eller någon annan.

 

[mino]

För mig är det helt självklart att man inte kan få precis allt i en och samma människa och att man hittar saker i andra människor som man också dras till. Är man någorlunda nöjd med sin relation så låter man bara såna känslor komma och gå.

Men jag tänker att själva frågan pekar på nåt som stör mig, de här föreställningarna om den romantiska uppslukande kärleken som vi hela tiden matas med. Det känns uppenbart att de ska få framför allt kvinnor att 100%-igt lojalt bara ha en persons bästa för ögonen. Lite OT: jag läste häromdagen amerikansk statistik över att 1 man av 10 stannar i ett förhållande med en alkholiserad kvinna medan 9 av 10 kvinnor stannar hos en alkoholiserad man. Det säger en hel del om föreställningarna kring kön, relationer och krav på lojalitet.

 

[Petruska]

Men jag tänker att själva frågan pekar på nåt som stör mig, de här föreställningarna om den romantiska uppslukande kärleken som vi hela tiden matas med.

Du har så rätt så om det inte vore för att jag högt hyllar varje känt monogamiideal och givetvis är Min Make obrottsligt lojal, så skulle jag fria till dig på stört!

 

[Hermelin]

Det är klart att man kan vara attraherad av andra människor i sin omgivning. Och det utan att för den skull hysa några som helst amorösa ambitioner med vederbörande.

 

[queering]

Jag blir kär i och kåt på andra lite nu och då och ibland talar jag till och med om det för min partner. Hen får helt enkelt tåla att jag valt hen men att jag inte blev blind bara för att vi träffades.

 

[Lovisaleonora]

För mig är det självklart att jag blir attraherade av andra, även om jag är i en relation. Under nyförälskelsen är jag nu m e m uppfylld av motparten konstant, så då finns det inte utrymme för andra attraktioner.

Men i en långvarig relation blir jag attraherad av andra. Att jag sedan inte agerar på det, är ju en annan femma.

Jag hade nog tyckt det var konstigare att INTE bli attraherad av andra, om man är i en relation som har blivit vardag. Även om jag är bästis med min make, finns det ju utrymme för andra vänner, han kan inte fylla alla glasen. Och lite så känner jag även med attraktion av sexuell natur. Därmed inte sagt att jag springer på bollarna...

 

[tanten]

Jag hade nog tyckt det var konstigare att INTE bli attraherad av andra, om man är i en relation som har blivit vardag. Även om jag är bästis med min make, finns det ju utrymme för andra vänner, han kan inte fylla alla glasen. Och lite så känner jag även med attraktion av sexuell natur. Därmed inte sagt att jag springer på bollarna...

Exet sa "skaffa aptit ute och äta hemma". Dvs han såg attraktiva tilldragande kvinnor ute men längtade hem till mig.

Självklart blir man attraherad och till och med kåt på andra. Varför skulle man inte det???

 

[Lovisaleonora]

Lite så tänker jag också, @tanten. Jag gör det inte till något "hemma/borta". Jag ser det bara som en dimension i tillvaron.

Det piggar upp, och skadar ingen. Tvärtom boostar det någons ego, möjligen. För jag är övertygad om att en liten flört piggar upp bägge parter. Det behöver inte gå längre än ömsesidig uppskattning.

 

[Kattennizze]

Äh bara för att jag levt med samma partner i 20 år nu så är jag ju inte blind heller. Det säger ingenting om min relation alls. Men så tror jag inte heller att det var Ödesbestämt att jag skulle träffa just Honom, och Han är den Enda som kan uppfylla Alla mina behov. Men jag gillar att vara med honom just nu, och han är helt okej att vara med, rätt kul också stundtals!

 

[Mammadutt]

Jag blir inte attraherad av människors yttre, däremot kan jag 'attraheras' av det inre. Både kvinnor och män. Dock inte sexuellt, utan mer att kontakten väcker stark glädje, inspiration och en känsla av att vilja 'ha mer'

 

[susanne]

Jag blir kär i och kåt på andra lite nu och då och ibland talar jag till och med om det för min partner. Hen får helt enkelt tåla att jag valt hen men att jag inte blev blind bara för att vi träffades.

Jag skulle bli otroligt sårad och besviken om min partner talade om sånt för mig. Sårad för att jag skulle känna mig svartsjuk och besviken för att han inte hade mer respekt för mig. Det är ju uppenbart att man itne skulle bli glad av sån information, och den gör ingen nytta.

 

[Petruska]

Jag skulle bli otroligt sårad och besviken om min partner talade om sånt för mig. Sårad för att jag skulle känna mig svartsjuk och besviken för att han inte hade mer respekt för mig. Det är ju uppenbart att man itne skulle bli glad av sån information, och den gör ingen nytta.

Nytta och nytta. Jag tycker att det kan vara lite kul när partner berättar om sådant. Jag ser inga som helst problem med det. För mig är det som vilket lättsamt samtalsämne som helst.

 

[Billy]

Jag blir kär i och kåt på andra lite nu och då och ibland talar jag till och med om det för min partner. Hen får helt enkelt tåla att jag valt hen men att jag inte blev blind bara för att vi träffades.

Det beror väl på varför man berättar det. Berätta bara för berättandes skull ser jag ingen mening med. Ofta vill jag ha det för mig själv, MIN lilla grej helt enkelt.

 

[queering]

Jag skulle bli otroligt sårad och besviken om min partner talade om sånt för mig. Sårad för att jag skulle känna mig svartsjuk och besviken för att han inte hade mer respekt för mig. Det är ju uppenbart att man itne skulle bli glad av sån information, och den gör ingen nytta.

Skriv "jag" om du menar dig själv i stället för "man".

Tur att du inte är min partner då för oss är det nämligen:

som vilket lättsamt samtalsämne som helst.

 

[Stalone]

Nytta och nytta. Jag tycker att det kan vara lite kul när partner berättar om sådant. Jag ser inga som helst problem med det. För mig är det som vilket lättsamt samtalsämne som helst.

Jag känner samma sak! Extra roligt är det om det visar sig att båda fastnat för samma person Jag blir väldigt lätt "förälskad" i personer, och faller verkligen helt handlöst ner i dessa förälskelser. Dessa personer brukar senare bli väldigt nära vänner av någon anledning. Förälskelsen behöver alltså inte enbart betyda att en tycker personen är dösnyggast (japp det är ett ord ) i världen utan det kan vara alla möjliga drag hos personen som gör att en blir alldeles nykär. Jag och en av mina bästa vänner brukar ofta tala om det, hur fint det var när vi var alldeles nykära och pirriga vid enbart tanken på den andra! Superbra känsla som jag är glad att jag får så ofta!