Attityd

[swe]

Har lite funderingar över attityden hos tävlingsryttare. Borde inte snälla föräldrar och vänner som hjälper till på tävlingar visas större respekt och tacksamhet? Hur många skulle ha möjlighet att tävla utan dem? Blir brydd varenda gång jag ser nån otacksam unge ( de är ibland vuxna till och med) som skäller på föräldrarna när de själva har ridit dåligt.

 

[Olinda]

Sv: Attityd

Men är det inte föräldrarnas fel som låter sin unge uppföra sig som ett pucko och bara ta skiten, taskig uppfostran kallar jag det.. hur svprt kan det vara att sätta stopp för det egentligen :smirk:

Sen så finns det en och annan i 40-års åldern och fortfarande skriker på någon av sina föräldrar, sambo eller "hjälprredor som en pubertal 13-åring.. då skäms jag faktist på dennes vägnar om jag råkar vara i närheten och om någon förstår att vi känner varandra...

 

[Russin8]

Sv: Attityd

Ibland kan det vara nerver som gör att man blir sur och grinig mot dom runt om kring.

Sen kan det ju vara så att man blivit väldigt besviken över en ritt och då fräser till mot den som börjar prata.

kanske inte alltid så snällt . Men oftast vet dom som är med hur man reagerar...

 

[fälttävlansnörd]

Sv: Attityd

Jag kan vara JÄVLIG när jag ska tävla. Jag tål ingenting, folk ska bara hålla med och vara precis i närheten hela tiden. Jag brukar iofs inte skrika och svära men jag kan vara ironisk och lite nedlåtande. De som är med mej och tävlar (mamma & hästskötare) vet ju att de inte ska ta åt sig och säger bara: ja, självklart, etc.

Folk kanske upplever mej som extremt otrevlig och ouppfostrad men jag är knappast ett praktexemplar på bortskämda och korkade ponnyungar. Jag klankar ju inte ner på andra för att höja mitt självförtroende inför en klass till exempel.

Men visst, jag håller med dej. Attityden hos ryttarna kan förbättras, både mot konkurrenter, tävlingsansvariga och medhjälpare. Men nervositet är ju mänsligt å andra sidan! Men hellre att folk skriker åt sin mamma att "de gick så jävla dåligt, jag hatar dej!" än att de rycker sin ponny i munnen tio gånger, piskar och kastar in dem i trailern utan någon som helst omvårdnad.

 

[PrinceFair]

Sv: Attityd

problemet med föräldrar är att de älskar en även om man är jävlig ibland......
är man med någon annan är man inte lika otrevlig, för den personen kan då fräsa ifrån och då står man där ensam...

var på kurs för en landslagsryttare i fälttävlan härom helgen och hans lösning på problemet var att föräldrarna skulle ge sina barn tävlingsförbud så länge de är otrevliga, och det tycker jag var väldigt tänkvärt.....både för föräldrar och barn

 

[swe]

Sv: Attityd

det var det vettigaste jag hört på länge! Om jag hade barn skulle jag absolut ha det som regel.

 

[fälttävlansnörd]

Sv: Attityd

problemet med föräldrar är att de älskar en även om man är jävlig ibland......
är man med någon annan är man inte lika otrevlig, för den personen kan då fräsa ifrån och då står man där ensam...

Haha, kan inte föräldrar det också? När jag tävlade för ungefär ett år sen med en ponny så hade mamma sadlat (hade jättekort tid på mej att gå banan, startade dessutom först... lite dålig timing) och jag blev helt galen för att de var så dåligt gjort. hon hade lika gärna kunnat sätta den bak och fram! då sa hon att "sadla själv i fortsättningen eller be pappa om hjälp för de här var sista gången jag hjälper dej!" sen gick hon lämnade mej på framridningen och framhoppningen, gick inte med till collectingen och hejade inte på mej. snacka om att jag lärde mej en läxa... men så trodde jag att de flesta föräldrar reagerade om man beter sej riktigt illa, många av mina kompisar har varit med om ungefär samma sak.

 

[Notorius]

Sv: Attityd

Sist jag tävlade var ja nog inte särskilt trevlig mot någon, men jag mådde verkligen dåligt då. Och sen gick det skit så jag blev så jävla besviken också.
I vanliga fall är jag oftast trevlig

 

[Don_93]

Sv: Attityd

¨Klart det finns vissa som är otrevliga mot de som är med o hjälper en på tävling, men sedan kan det ju vara ¨så att man känner sig missnöjd över en ritt o så fräser man till åt den första som säger ngt utan att mena det. Har det gått dåligt för mig på en tävling så kan ja vara rätt irriterad när ja kommer ut från banan, men då vet mina föräldar om det och oftast säger dom inget eller kommer inte ens fram till mig förrens jag har skrittar runt lite o fått tänka ensam.
För vissa kan det vara bra om ngn kommer ut till en när det gått dåligt, även om personen kanske fräser åt en, men det är bättre det än att det går ut över hästen, för hästen förstår ju inte vad den gjort för fel, men till en människa kan man sedan förklara vf man fräste o be om ursäkt...

 

[PrinceFair]

Sv: Attityd

till din mamma som vågade! men generellt är föräldrar för snälla mot sina barn

 

[Russin8]

Sv: Attityd

När jag tävlade ponny (många år sedan) så sa min mamma till mig att om jag inte kan bete mig så får jag ta mig till tävlingen själv! Lite svårt när man är 13 år .
Men samtidigt förstod hon att man kan vara sur när det gått dåligt. Och jag håller med dig om att det är bättre att skälla på en förälder än att rycka och slita i hästen som många gör...

 

[Russin8]

Sv: Attityd

Skulle kanske inte åkt på den tävlingen

 

[Jardina]

Sv: Attityd

Jag har mina föräldrar med på tävling och jag kan erkänna att jag var nog inte trevlig de första gångerna pga att man var sååå nervös.
Men det var aldrig så att jag var direkt otrevlig och skrek.
Då skulle jag inte fått tävla mer kan jag ju säga,
men nu har jag verkligen insett hur mkt de gör så även om det har gått åt skogen och allt är helt hemskt så blir jag inte irriterad på mina föräldrar längre.

 

[Don_93]

Sv: Attityd

Mina föräldrar brukar hota med att gå o stryka mig om jag beter mig illa(A) Så då gör jag inte det=P

 

[Warhammer]

Sv: Attityd

Haha jag får inte starta om jag är otrevlig och tjurig på tävlingsplatsen och så skjusar dom mej inte till tävlingar heller om jag är tjurig och otrevlig hemma inan vi ska åka :smirk: det tycker jag är helt rätt för då skärper jag mej

 

[Splittan]

Sv: Attityd

Jag blir aldrig arg på någon annan utom mig själva. fast i och för sig så kan jag bli irriterad på min pappa, men det beror på att vi är så lika. Men jag blir inte irriterad på han om det skulle gå dåligt inne på bannan, då blir jag bara sur på mig själva. Utan på min pappa så handlar det om andra saker. men det är vi så medvetna om bägge två så vi tar det med en klackspark.

 

[Trossnästösa]

Sv: Attityd

De flesta är trevliga, men jag håller med om att som förälder så skulle jag aldrig ta sån skit som jag sett endel av ungarna dela ut..... Dottern är bara 5½ än så hon har bara varit med på 30cm skojhoppning än så länge uppfört sig även om det finns attityd där oxå. Hon brukar skälla på mig (med all rätt) när hon är hästskötare åt mig och jag rider dåligt .

För övriga vuxna så håller jag med Prince Fair om att endel tar för givet att deras föräldrar ska ställa upp på livstid och ha en service som inte är av denna värld.(har vänner som förväntar sig att det tillochmed skall vara mockat och borstat ev. sadlat när de kommer till stallet) Väx till er och var glada att ni får hjälp, många är vi som inte har det.

Dock måste jag beröma många tävlanden, när de kommer till sekretariatet på vår stora traditionella tävling och hejar, kramar om en, stamkunderna har ibland blommor/vin/godis mm med sig och det är inga sura miner alls! De ställer upp som funktionärer när barnen inte startar mm mm.Ponnyföräldrar är underbara i fälttävlan , det är bara0,05% som kan vara lite speciella:smirk: men de får man plocka ner och skoja lite med så de får ordning på nerver och hjärna så brukar det lösa sig.

 

[Russin8]

Sv: Attityd

Det var en bra förklaring.. Så eftersom jag är blondin så får jag väl allt se till att vara snäll

 

[kopparberg]

Sv: Attityd

Min åsikt är att föräldrar får de barn de förtjänar.
Jag skulle aldrig komma på tanken att otacksamt ta ut ngn frustration på mamma som alltid ställer upp!
Och hon hade aldrig accepterat att jag tagit ut ngt på henne heller! Hon har FOSTRAT mig till att vara tacksam!

 

[Snuffsan]

Sv: Attityd

Jag tror det beror på ömsesidig brist på respekt ibland. Min dotter tävlar ju och jag är med och assisterar. Vi har vissa "regler/rutiner" vi följer. Hon går banan själv, jag kollar under tiden banskissen, sen pratar vi igenom vägarna och går bitar av banan tillsammans. På så sätt har vi båda bildat oss en egen uppfattning som vi kan utgå ifrån.

Jag går inte in och stör på framridningen/framhoppningen. Jag håller koll på när hon ska in och tar ev täcken och sånt, men jag lägger mig inte i hennes ridning. Jag står inne på framhoppningen och svarar gärna om hon vill ha hjälp, men lägger mig inte i.

Hon är oerhört tävlingsinriktad och koncentrerad. Jag lämnar henne i fred och låter henne göra det hon ska och stöttar i bakgrunden.
För det mesta funkar det kanonbra, men naturligtvis skär det sig ibland. Jag ljuger om jag påstår att vi aldrig är ovänner på tävlingar. Men det är väldigt sällan.

Däremot kan jag se föräldrar stå och småretas med ungarna innan de ska in, speciellt i de lägre klasserna. Det gnälls och snackas om än det ena än det andra precis innan de ska in. Klart att ungarna blir förbannade då. De är koncentrerade på banan, ridningen osv. Hade jag börjat dilla om fikakorgar och var på läktaren mormor sitter osv precis när hon ska rida in får jag skylla mig själv om hon blir förbannad. Det hade jag också blivit. Jag tror att det är nervösa, orutinerade föräldrar som pladdrar på som får mest skit. Jag har fått för mig att de tror att de kan få ungarna mindre nervösa om de pladdrar om annat än tävlingen.