Att veta eller inte veta? (Övergrepp)

Fast det är väl lite samma sak där som jag skrev i inlägget ovan: att glömma en del är ju helt normalt. De övergrepp som jag inte minns ser jag inte som "bortträngda" utan jag var helt enkelt för liten för att ha några minnen överhuvudtaget från den tiden.
Barndomsamnesi. :idea:
 
Så vad ska jag göra? Försöka att helt släppa det eller försöka gräva i det?
Jag går ju fortfarande på behandling på psyk och har några enstaka gånger tagit upp detta och fått varierande respons men ingen har egentligen kommit med något konkret.
Jag har varit med om samma sak på bup, det blev så rörigt och långdraget så jag är otroligt osäker på vad som hänt egentligen. Bup anmälde till soc och det blev en historia där på flera år. Jag har funderat på det länge och jag har ju alla "symptom" som man "ska" ha när man varit med om det och det var väl det som bup gick på i vårat fall.

Jag har iallafall kommit fram till att pga att jag och papps har en väldigt bra relation nu, eller bra och bra, den fungerar helt okej. Inga konstigheter så att säga så har jag bestämt mig för att släppa det där helt. Jag har många teorier till varför jag började må dåligt men jag tvivlar på att det var en av dom. Så jag fokuserar mera på mitt mående som det är nu och inte på vad som är orsaken till det.
 
Beror först och främst på detaljens revelans till händelsen? Det är inte jag som avgör vad ditt medvetande glömmer bort eller vad det förtränger. Men kan ju rekommendera dig att läsa lite psykoanalytisk teori om du inte gjort det, eller så kanske du har det men glömt bort. :up:

Jag rekommenderar dig att läsa länken som Petruska postade.
 
Intressant! Vart tvingad att läsa 30 sidor om den där "galningen" när jag gick i 2:an på gymnasiet, inom ramen för psykologi 1. Jag var inte imponerad, haha. :wtf: Nej, men jag tyckte hans teorier verkade helknäppa...

Jag har inte läst något av Freud, bara hört om lite olika teorier han hade. Däremot läste jag en del vad minnesforskaren S-Å Christianson sa och skrev i samband med Quick-förhören och i det finns material nog för flera galningar.

Josefsson skrev en bok om Quick-terapin, "Mannen som slutade ljuga" tror jag den heter, har bara läst några mindre bitar av den för psykologi intresserar mig egentligen inte men den skall vara ganska bra sägs det.
 
Senast ändrad:
Jag följde den juridisk processen också och den var verkligen intressant och dramatisk :)

Quick erkände väl inget som psykologen och polisen inte påstod? Utan det var endast "fastställda" scenarioer han erkände. Att det inte fantes spår av bevis (förutom "likhunden på stenarna i ån si så där 20 år efter mordet" på någon av de utpekade gärnings platserna, bekymrade ju inte åklagare eller domare så värst mycket.överhuvudtaget.
 
Quick erkände väl inget som psykologen och polisen inte påstod? Utan det var endast "fastställda" scenarioer han erkände. Att det inte fantes spår av bevis (förutom "likhunden på stenarna i ån si så där 20 år efter mordet" på någon av de utpekade gärnings platserna, bekymrade ju inte åklagare eller domare så värst mycket.överhuvudtaget.

Quick "erkände" allt. Fanns det någonting han på något sätt hörde talas om, läste i en tidning eller vad som helst, så var det han som hade gjort det. :meh:
 
Var det inte GW Persson som var först med att kalla Quick för mytoman till och med?
Anser väl att suggestion är rätt så vanligt vid polisförhör, men någon bildad person som faktiskt har konstaterat att han är en?

Lite ot kanske...
 
Fast inte innan han frågades om fallet. Han ville ju ha lite tid att fundera ut en plaucibel förklaring.

Han kände sig fram till förklaringarna allt eftersom, det var många erkännanden som inte ledde någon vart. (Förutom att polisen slutade leta efter andra gärningsmän, de "visste" ju att det var Quick även om det av någon underlig anledning inte riktigt gick att bevisa... :() Han hade definitivt inte färdiga berättelser som han la fram i helhet, han "föreslog" och läste av reaktioner.
 
Han kände sig fram till förklaringarna allt eftersom, det var många erkännanden som inte ledde någon vart. (Förutom att polisen slutade leta efter andra gärningsmän, de "visste" ju att det var Quick även om det av någon underlig anledning inte riktigt gick att bevisa... :() Han hade definitivt inte färdiga berättelser som han la fram i helhet, han "föreslog" och läste av reaktioner.

Jodå, det framgick ju tydligt i Efterlyst redan för 20 år sedan när de granskade hans "erkändanden", frågan är ju varför domstol och åklagare inte drog tillbaka snoken när det var så uppenbart att han ljög om sina "bedrifter".
 
Jodå, det framgick ju tydligt i Efterlyst redan för 20 år sedan när de granskade hans "erkändanden", frågan är ju varför domstol och åklagare inte drog tillbaka snoken när det var så uppenbart att han ljög om sina "bedrifter".

Det finns mycket att undra över i det där eländet, och skulden ligger då inte på den synligaste lögnaren. Efterlyst har jag aldrig sett, men nog fanns det folk som protesterade hårt redan från början...
 
Barndomsamnesi. :idea:

Ja givetvis. Men du missade min poäng. Att det är normalt att glömma en hel del saker utan att det är "förträngning". Men så fort det handlar om övergrepp och att man inte minns exakt allt så kommer psykologer (inte alla!) dragandes med "bortträngning". Om jag inte minns vilken tröja jag hade på mig vid ett övergrepp när jag var 10 så är det bortträngning, men om jag inte minns vilka kläder jag hade på en tävling i samma ålder så är det helt normalt. Visserligen minns man väl bättre saker som varit väldigt traumatiska (och även speciella positiva händelser i livet), men att börja tala om förträngning för att man inte minns detaljer om saker som hänt för längesen begriper jag inte alls.

Det har jag redan gjort, kan dessutom kontra med denna, http://www.svd.se/myten-om-det-borttrangda-traumat. :up: Dina frågeställningar var formulerade på så sätt att man mest tycker att du borde kolla upp etymologin och inte teorins sanningsenlighet. Att psykoanalysen är kritiserad är jag redan väl medveten om.

Din länk bekräftat ju i princip det som stod i FoF.
 
Det finns mycket att undra över i det där eländet, och skulden ligger då inte på den synligaste lögnaren. Efterlyst har jag aldrig sett, men nog fanns det folk som protesterade hårt redan från början...

På ena "åstädet" hittade ju SKLs tekniker något som liknade ben, visade sig 20 år senare att det var tidiga test utskrifter från en plastskrivare... Man kan ju fundera på hur det är ställd med SKLs kunskaper, som ju är till för att säkerställa att ingen oskyldig ställs inför rätta.
 
Och för övrigt @Lona , när jag nu skrivit om helt andra saker i tråden jag tänkt hålla mig ifrån egentligen (för jag har onda tankar om "förträngda minnen" och bidrar inte med så mycket objektivitet) kanske jag ska säga något om själva ämnet också. Jag tror det vore klokt att lyssna på varningarna andra redan gett i tråden, det är väldigt lätt hänt att skapa nya "minnen" istället för att leta reda på eventuella begravda. Om du ändå vill gå den vägen så var väldigt försiktig och se till att den som ska hjälpa dig verkligen har koll på vad hen gör... Jag tror som någon annan skrev också att det nog vore en bra ände att börja i, att först reda ut vad det är du egentligen vill göra. Vill du minnas? Eller vill du veta? Eller vill du "bara" må bättre? Det är förmodligen olika vägar till de olika målen.

Oavsett hoppas jag verkligen att du får må bra! :)
 
På ena "åstädet" hittade ju SKLs tekniker något som liknade ben, visade sig 20 år senare att det var tidiga test utskrifter från en plastskrivare... Man kan ju fundera på hur det är ställd med SKLs kunskaper, som ju är till för att säkerställa att ingen oskyldig ställs inför rätta.

Nej, det var inkallade expertvittnen som påstod att det var benrester, SKL som motbevisade det.
 
Ja givetvis. Men du missade min poäng. Att det är normalt att glömma en hel del saker utan att det är "förträngning". Men så fort det handlar om övergrepp och att man inte minns exakt allt så kommer psykologer (inte alla!) dragandes med "bortträngning". Om jag inte minns vilken tröja jag hade på mig vid ett övergrepp när jag var 10 så är det bortträngning, men om jag inte minns vilka kläder jag hade på en tävling i samma ålder så är det helt normalt. Visserligen minns man väl bättre saker som varit väldigt traumatiska (och även speciella positiva händelser i livet), men att börja tala om förträngning för att man inte minns detaljer om saker som hänt för längesen begriper jag inte alls.

Förstår den absolut bättre nu! Men jag fasthåller att bortträngning är ett fenomen som existerar, oberoende glömska. Selektivt men ändå omedvetet.

Men måste klargöra, att självklart kan detaljer försvinna pga. dåligt minne även om det rör sig om en trauma.
Menar mer att när man vet med sig själv att stora stycken av en händelse eller tidsförlopp har blivit ''wipeat'' ur sitt medvetna, så rör det sig nog mer om en försvarsmekanism.

Din länk bekräftat ju i princip det som stod i FoF.
Länkade den just därför ^^
 
Nej, det var inkallade expertvittnen som påstod att det var benrester, SKL som motbevisade det.

I rättegången var det det SKL som ansåg att det var benrester, men kunde inte bekräfta viket "djur" det kom från. Vid resningen 20-25år senare envisades SKL fortfarande att det var benrester, medans det tyska labbet på molekyl nivå bevisade att det rörde sig om plast ...
 
I rättegången var det det SKL som ansåg att det var benrester, men kunde inte bekräfta viket "djur" det kom från. Vid resningen 20-25år senare envisades SKL fortfarande att det var benrester, medans det tyska labbet på molekyl nivå bevisade att det rörde sig om plast ...

OK, inte hur jag minns det! Får kolla när jag är lite piggare, tack!
 

Liknande trådar

  • Låst
Relationer Gammal användare, men nytt konto, mest på grund av att jag... vet inte, men nästan skäms över mina egna tankar? Jag vet att det finns...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
23 184
Senast: Gunnar
·
Relationer Jag skulle behöva lite råd. Jag är sedan ca 20 år tillbaka tillsammans med en man. Vi blev sambos för 7 år sedan och har två barn med...
2
Svar
24
· Visningar
5 971
Kropp & Själ Ber om ursäkt redan från början om det här blir långt, krångligt och invecklat. Mitt självförtroende och självkänsla är för närvarande...
2
Svar
26
· Visningar
3 193
Senast: Kiwifrukt
·
Kropp & Själ Jag har länge tänkt på det här men jag har aldrig kommit till skott att faktiskt skriva om det. Men nu skulle jag behöva era tankar och...
2 3 4
Svar
67
· Visningar
5 532
Senast: Dentaku
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp