Troligen, ja. Men min bitterfittighet pockar liksom på.Det är nog bäst att du inte vädrar det här. Riskfyllt när man är i skottgluggen.
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Troligen, ja. Men min bitterfittighet pockar liksom på.Det är nog bäst att du inte vädrar det här. Riskfyllt när man är i skottgluggen.
Började nu leta efter en bitterfittesmiley, men besinnade mig.Troligen, ja. Men min bitterfittighet pockar liksom på.
Hur andra argumenterar irl kan jag inte riktigt svara på Men uppenbarligen var vi några stycken här som inte förstod varför din kritik av initiativet kom och därav skrev jag vi. Och är det något jag inte förstår irl så frågar jag såklart om detNu svarar jag på den mening som har ett frågetecken; Till att börja med så kan mina frågor också få ett svar. Jag bemöts hela tiden med nya frågor istället, trots att jag hela tiden svarar på era.
Är det så ni (eftersom du skrev vi) argumenterar irl?
I övrigt så behöver du inte be om ursäkt, du har all rätt att undra som du vill
Whut? Jag har inte ens märkt att det hänt ngt knas i tråden?Inget krig, men jag blev bannad. De som måste vara de aktuella inläggen finns dock kvar. Jag erfar en rätt bitterfittig känsla över banningen. Mycket obekvämt.
Inte jag heller?Whut? Jag har inte ens märkt att det hänt ngt knas i tråden?
Det finns ett tredje alternativ också. Jag har erfarit att humor fungerar väl i dylika situationer; spetsat med en skvätt sarkasm. Ett avväpnande leende för att belysa det patetiska i deras behov av att skapa en hjälteroll för sig själva.Jag tror inte att det räcker att lite lugnt säga ”tack men nej tack” när en man kommer och oombett försöker rädda en kvinna från en inbillad nöd. Han kommer förmodligen stå på sig eller inte fatta. Han kommer definitivt inte lära sig något för framtiden.
Jag tänker istället att vi behöver se hans agerande för vad det verkligen är - han idiotförklarar en ju när han antar att jag inte reder saker själv. Det är ju HAN som är oförskämd! Även om han inte förstår det själv
Då blir det kanske lättare att säga ifrån på skarpen? Bli arg eftersom han beter sig som en riktig mansgris!
Tvärtom, se det som ett gott betyg, ty där har du beviset för att du är strafftillräknelig, många andra slipper...pga av det motsattaInget krig, men jag blev bannad. De som måste vara de aktuella inläggen finns dock kvar. Jag erfar en rätt bitterfittig känsla över banningen. Mycket obekvämt.
Inget krig, men jag blev bannad. De som måste vara de aktuella inläggen finns dock kvar. Jag erfar en rätt bitterfittig känsla över banningen. Mycket obekvämt.
Jag mekar inte med bilen själv men jag lämnar in på verkstad och betalar för det. Det tycker iaf inte jag är konstigt.
Skulle däremot inte vilja överlämna bilmek till manlig partner.
Jag tycker sånt är svårt. Är glad att varken jag eller sambo har några såna typiskt stereotypa intressen som också tangerar vardagsarbete.Min sambo mekar bilar, han gör det som nån sorts fritidssyssla. Typ som spela tennis eller bygga Nässjö station med märklintåg. Ibland tänker jag på det och ser det som stereotypt, men oftast tycker jag det är skönt och billigt för mig
Det är jättesvårt att veta. Jag antar alltid att jag är påverkad av normer. Sen betyder inte det att jag avstår saken, men jag tycker det känns bra att ha en medvetenhet och insikt kring mitt eget fungerande.En sak jag undrar är hur vet man om man gillar något pga normer och social fostran eller om det bara är för att man gillar det? Det känns ofta som om det blir som om man får enbart gilla saker som inte är norm eller stereotypiska just för att undvika det problemet men det blir inte rätt heller i mitt tycke. Finns det något knep?
Finns det något knep?
Ja. För mig känns det jättemärkligt att vi skulle kunna ha ”fri vilja” i allt. Det är inte så jag tänker om världen. Vi har ju blivit betingade till alla möjliga tankar, känslor och beteenden och jag tycker det är sunt att acceptera det.Knep och knep, enklast är väl att försöka acceptera att ingen är fullt opåverkad av normer och social påverkan. Många säger att de gör vissa saker för att de själva vill, utan att ge så mycket eftertanke till hur omvärlden har programmerat dem och om det ligger så mycket fri vilja bakom egentligen.
@MiniLi har redan gett ett bra exempel med rakning, och jag skulle säga att det går att applicera samma tänk på typ allt som har med skönhet enligt rådande ideal att göra. Hur många gånger har man inte hört från kvinnor att de gör x antal dyra, tidskrävande, och ofta obekväma saker för att annars känner de sig ofräscha, liksom? Liknande social hjärntvätt finns i många, många andra sammanhang.
Själv märkte jag hur mycket skit som var inprogrammerat när jag minskade min mediakonsumtion, och slutade helt med att titta på TV. Bara att inte få reklam dängd i ansiktet flera gånger om dan gjorde enorm skillnad, och öppnade mina ögon för hur lätt det är att internalisera saker som upprepas tillräckligt många gånger. '
Bara att vara medveten om processen kan göra stor skillnad, men för att komma dit så tror jag att man först måste släppa tanken att allt man tycker är 100% självvalt och klarsynt. Annars riskerar man att stagnera i sitt tankesätt och sitta kvar i ekorrhjulet...
Jag utgår helt kallt från att det knappt finns något jag ”bara gillar”. Det mesta är påverkat av normer och det stör mig inte, jag tycker att det är mänskligt att jag påverkas av normer. ALLA normer måste jag inte försöka bryta.En sak jag undrar är hur vet man om man gillar något pga normer och social fostran eller om det bara är för att man gillar det? Det känns ofta som om det blir som om man får enbart gilla saker som inte är norm eller stereotypiska just för att undvika det problemet men det blir inte rätt heller i mitt tycke. Finns det något knep?
Ok men vad blir det då skillnaden och problematiken runt varför jag gillar choklad mer än vanilj och varför jag gillar känslan av rakade armhålor bättre än håriga?Jag utgår helt kallt från att det knappt finns något jag ”bara gillar”. Det mesta är påverkat av normer och det stör mig inte, jag tycker att det är mänskligt att jag påverkas av normer. ALLA normer måste jag inte försöka bryta.
När jag känner ”det är ju självklart att [X], det bara är så” - då finns det anledning för mig att tänka efter. Sånt jag liksom inte tycker behöver förklaring är ofta en ordentligt internaliserad norm.
Choklad/vanilj har ju inget med skönhetsideal att göra? Det har däremot kroppshår.Ok men vad blir det då skillnaden och problematiken runt varför jag gillar choklad mer än vanilj och varför jag gillar känslan av rakade armhålor bättre än håriga?