Att vara barnvakt

[Killaloe]

Jag är lite nyfiken på hur ni, som är föräldrar, resonerar kring när någon är barnvakt åt era barn (säg åldrarna 2/3-6/7 år något sånt. Inte helt självgående barn men heller inga bebisar)

Eftersom jag inte har några barn själv men däremot är och har varit barnvakt en del genom åren så skulle jag gärna vilja höra era tankar kring barnvaktande.

Hur noga är ni exempelvis med läggtider när ni har barnvakt? Ger ni schema till barnvakten eller detaljstyr ni dagen på annat sätt? Och är det skillnad i hur ni resonerar om det är vardag eller fredag/helgdag? Förväntar ni er att barnvakten liksom ska göra allt som ni själva gör? (Och då menar jag inte som det mest basala som att vara närvarande, fixa mat, läggning etc utan mer vara med på aktiviteter, läsa "rätt" böcker osv)? Eller tänker ni att barnvakten styr upp det på sitt sätt? Om så, varför resonerar ni så?

Mina förutsättningar, som jag utgår från när jag tänker barnvaktande är följande (eftersom jag tänker att det spelar roll om det ex är mormor eller kompis, anlitad professionell barnvakt eller bara tjänster och gentjänster osv så skriv gärna vad ni utgår från); det handlar inte om några släktrelationer, utan det är oftast vänners barn som jag känner bra. Pengar eller annan ersättning är sällan eller aldrig inblandad. Oftast handlar det om tiden mellan förskola och sent på natten. Jag har blivit tillfrågad för att hjälpa föräldrarna snarare än att jag själv föreslagit det.

 

[Brie]

De gånger vi bett om barnvakt så har vi rätt chill förhållningsregler. Ett allmänt "omkring den tiden brukar hen lägga sig, ni märker nog när hen är trött" och numera "hen säger till när hen är trött" samt "vi läser den boken, och är på det kapitlet". Är det en barnvakt som råddar kvällen, så räknar jag med att det (hos oss, eftersom det är rätt ovanligt) är lite eljest och lite party. Kanske popcornmys och något senare läggdags. Barnvakten fixar biffen, annars hade vi inte bett hen vara barnvakt.

 

[Hyacinth]

Jag är lite nyfiken på hur ni, som är föräldrar, resonerar kring när någon är barnvakt åt era barn (säg åldrarna 2/3-6/7 år något sånt. Inte helt självgående barn men heller inga bebisar)

Eftersom jag inte har några barn själv men däremot är och har varit barnvakt en del genom åren så skulle jag gärna vilja höra era tankar kring barnvaktande.

Hur noga är ni exempelvis med läggtider när ni har barnvakt? Ger ni schema till barnvakten eller detaljstyr ni dagen på annat sätt? Och är det skillnad i hur ni resonerar om det är vardag eller fredag/helgdag? Förväntar ni er att barnvakten liksom ska göra allt som ni själva gör? (Och då menar jag inte som det mest basala som att vara närvarande, fixa mat, läggning etc utan mer vara med på aktiviteter, läsa "rätt" böcker osv)? Eller tänker ni att barnvakten styr upp det på sitt sätt? Om så, varför resonerar ni så?

Mina förutsättningar, som jag utgår från när jag tänker barnvaktande är följande (eftersom jag tänker att det spelar roll om det ex är mormor eller kompis, anlitad professionell barnvakt eller bara tjänster och gentjänster osv så skriv gärna vad ni utgår från); det handlar inte om några släktrelationer, utan det är oftast vänners barn som jag känner bra. Pengar eller annan ersättning är sällan eller aldrig inblandad. Oftast handlar det om tiden mellan förskola och sent på natten. Jag har blivit tillfrågad för att hjälpa föräldrarna snarare än att jag själv föreslagit det.

Jag ger inga som helst förhållningsorder. Anser det inte nödvändigt. Så långe alla är nöjda är jag nöjd.
Är det skoldag kan jag berätta att hen brukar lägga sig 20-20.30 men det är ju inget absolut.
Beroende på vem som vaktar kan jag ha preppat med mat, så de slipper leta sig galna i köket.
Oftast går barnet hem till barnvakten dock, så hämtar vi där.

 

[LadyCovergirl]

Jag brukar inte ge några särskilda instruktioner.
Försöker ha mat förberett men ibland vill dottern att hon och barnvakten ska laga mat tillsammans så då ser jag bara till att ingredienserna finns på plats. Dottern har mål i mun så hon brukar själv tala om när det är läggdags

 

[Snurrfian]

Nu är mina så pass stora att vi inte har barnvakt längre men när vi hade det så var det som @Hyacinth och @Brie beskriver, lite information om när de brukar gå och lägga sig men inget som helst tvång, den yngsta var alltid väldigt kvällstrött så han ville oftast gå och lägga sig så han var aldrig några problem på det viset. Se till att det antingen har lagats mat innan vi lämnad eller att det var enkelt för barnvakten att fixa något som alla gillar. Annars har jag nog lämnat det mesta till barnvakten, har det varit någon som inte har känt barnen väl så har jag preppat med lite godis och tipsat om någon film för att underlätta för barnvakten.
Men vi har haft det väldigt bra på det sättet och de flesta gånger vi har behövt barnvakt så har barnen varit hos sin extrafamilj, dvs våra goda vänner som har barn i samma ålder och barnen har själva utsett varandra till syskon. Vi har ofta alla barnen här också, och då görs inget speciellt för att det är extra barn utan de är helt enkelt en del av familjen.

 

[Amha]

Här har släkt passat barn. De har själva frågat om läggtider men jag har inte lagt så stor vikt vid det. Barnen har övernattat för barnens skull. Lite mys helt enkelt. Då får släktingarna göra som de vill. Ingen fsk dagen efter. Äldsta barnet somnar ändå inte samma tid som hon brukar när hon sover borta och verkligen inte med samma rutiner. Lite mer lika normala tider om någon passar henne hemma. Problemet med henne är att om åtminstone vi lägger henne för sent märker man vid tandborstning att hon är trött för då blir det världens undergång

Hade det varit förskola dagen efter hade vi nog haft lite mer riktlinjer att hålla sig till. Vi hade nog begränsat mängden socker om det varit vanligt förekommande med övernattning. Nu skiter vi egentligen fullständigt i om barnen får kladdkaka till middag de där få gångerna.

 

[Elisha]

Jag har inga kontrollbehov nej. Skriver en lapp om de e nåt speciellt, typ att V. Ska ha omega 3 innan läggdags. Men mat, sömn o aktiviteter bestämmer dom. Är mor/farföräldrar enbart som passar. Har haft mkt barnvakt.

 

[glittra]

Vårt barn på 20 månader har passats av mormor/morfar och farbror med familj och de har fått lägga upp tiden så som det passar dom. Om de har velat ha tips om något (sovtider, mat) så har vi såklart berättat hur vi brukar göra.

 

[Fibusen]

Jag är lite nyfiken på hur ni, som är föräldrar, resonerar kring när någon är barnvakt åt era barn (säg åldrarna 2/3-6/7 år något sånt. Inte helt självgående barn men heller inga bebisar)

Eftersom jag inte har några barn själv men däremot är och har varit barnvakt en del genom åren så skulle jag gärna vilja höra era tankar kring barnvaktande.

Hur noga är ni exempelvis med läggtider när ni har barnvakt? Ger ni schema till barnvakten eller detaljstyr ni dagen på annat sätt? Och är det skillnad i hur ni resonerar om det är vardag eller fredag/helgdag? Förväntar ni er att barnvakten liksom ska göra allt som ni själva gör? (Och då menar jag inte som det mest basala som att vara närvarande, fixa mat, läggning etc utan mer vara med på aktiviteter, läsa "rätt" böcker osv)? Eller tänker ni att barnvakten styr upp det på sitt sätt? Om så, varför resonerar ni så?

Mina förutsättningar, som jag utgår från när jag tänker barnvaktande är följande (eftersom jag tänker att det spelar roll om det ex är mormor eller kompis, anlitad professionell barnvakt eller bara tjänster och gentjänster osv så skriv gärna vad ni utgår från); det handlar inte om några släktrelationer, utan det är oftast vänners barn som jag känner bra. Pengar eller annan ersättning är sällan eller aldrig inblandad. Oftast handlar det om tiden mellan förskola och sent på natten. Jag har blivit tillfrågad för att hjälpa föräldrarna snarare än att jag själv föreslagit det.

Min mamma har sonen var fjärde Lördag, och har haft det i ca 1,5 års tid nu, sen jag och pappan separerade. Det är enbart för att jag jobbar, jobbar dygn, så lämnar kl 7 på lördag morgon och hämtar igen vid ca 9 på söndag. Sonen är nyss fyllda 4 år, och bägge två älskar sina "mormor-lördagar".

Mamma har självklart helt fria händer! Hemma lägger jag han vid 19 under veckorna, och fre, lördag kan han vara vaken till max 21. Men hos mormor kan det bli en halvtimme senare endå, men det är inte för att det finns fasta tider han SKA läggas, utan han blir helt enkelt trött då.

 

[Bexzor]

I brist på barnvakter så har vi anlitat en professionell barnfirma. Barnvakten därifrån har lite hårdare krav från vår sida eftersom hon trots allt köper hennes tjänst. Mat- och sovtider ska skötas någorlunda på minstingen då vi har en rutin som fungerar. I från firman har de "tv-förbud med barnen" men här får de titta på tvn om de vill såvida det inte är jämt hon är här.

Men i det stora hela så får barnvakter göra lite vad de vill. Barnen är 10 mån, 3 år (och 12 år men han sköter sig självt). Vi har mycket sällan barnvakt så länge barnen är nöjda så är vi nöjda

 

[Killaloe]

Superintressant att läsa era erfarenheter och tankar kring barnvaktning!
Jag har liksom alltid tänkt att om jag får förfrågan att vara barnvakt så är det för att de ändå anser mig vara såpass pålitlig (eller så är det bara ren desperation ) att de kan lämna sina barn till mig och att jag därför har haft relativt fria händer så länge barnen äter och sover, typ.

Så jag blev lite ställd när jag fick en beskrivning mer detaljerad än min arbetsbeskrivning typ och funderade på om det var ett vanligt sätt att förhålla sig till barnvakt. Men det verkar ju inte som att det är det absolut vanligaste?

I brist på barnvakter så har vi anlitat en professionell barnfirma. Barnvakten därifrån har lite hårdare krav från vår sida eftersom hon trots allt köper hennes tjänst. Mat- och sovtider ska skötas någorlunda på minstingen då vi har en rutin som fungerar. I från firman har de "tv-förbud med barnen" men här får de titta på tvn om de vill såvida det inte är jämt hon är här.

Ja men jag förstår helt klart att det är mer krav på någon som en faktiskt betalar för så att säga. Då innebär det ju en helt annan överlämning av ansvar osv kan jag tänka mig?

 

[Andromedae]

Hur noga är ni exempelvis med läggtider när ni har barnvakt? Ger ni schema till barnvakten eller detaljstyr ni dagen på annat sätt? Och är det skillnad i hur ni resonerar om det är vardag eller fredag/helgdag? Förväntar ni er att barnvakten liksom ska göra allt som ni själva gör? (Och då menar jag inte som det mest basala som att vara närvarande, fixa mat, läggning etc utan mer vara med på aktiviteter, läsa "rätt" böcker osv)? Eller tänker ni att barnvakten styr upp det på sitt sätt? Om så, varför resonerar ni så?

Är hyfsat chill. Brukar berätta hur vi vanligtvis gör och att de inte bara bör titta på teve, det är väl typ allt. De får göra vad som passar dem. Jag litar ju på att de kan ta hand om mitt barn på ett bra sätt och att de har gott omdöme - annars hade jag inte låtit dem vara ensamma med mitt barn.

Våra barnvakter är oftast släktingar, men skulle inte vara främmande till att låta kompis passa heller. Barnet är tre.

 

[Badger]

Jag är lite nyfiken på hur ni, som är föräldrar, resonerar kring när någon är barnvakt åt era barn (säg åldrarna 2/3-6/7 år något sånt. Inte helt självgående barn men heller inga bebisar)

Eftersom jag inte har några barn själv men däremot är och har varit barnvakt en del genom åren så skulle jag gärna vilja höra era tankar kring barnvaktande.

Hur noga är ni exempelvis med läggtider när ni har barnvakt? Ger ni schema till barnvakten eller detaljstyr ni dagen på annat sätt? Och är det skillnad i hur ni resonerar om det är vardag eller fredag/helgdag? Förväntar ni er att barnvakten liksom ska göra allt som ni själva gör? (Och då menar jag inte som det mest basala som att vara närvarande, fixa mat, läggning etc utan mer vara med på aktiviteter, läsa "rätt" böcker osv)? Eller tänker ni att barnvakten styr upp det på sitt sätt? Om så, varför resonerar ni så?

Mina förutsättningar, som jag utgår från när jag tänker barnvaktande är följande (eftersom jag tänker att det spelar roll om det ex är mormor eller kompis, anlitad professionell barnvakt eller bara tjänster och gentjänster osv så skriv gärna vad ni utgår från); det handlar inte om några släktrelationer, utan det är oftast vänners barn som jag känner bra. Pengar eller annan ersättning är sällan eller aldrig inblandad. Oftast handlar det om tiden mellan förskola och sent på natten. Jag har blivit tillfrågad för att hjälpa föräldrarna snarare än att jag själv föreslagit det.

Vi har svarat på frågor men inte gett förhållningsorder (efter två år gammal i alla fall). Men vi har så bra med barnvakt från farmor och mormor att det inte varit så många andra som suttit. Farmor och mormor får göra som de tycker, om de tycker sen kväll är ok så får de köra på det. Men om det är skoldag efter så har vi sagt att det är bra om det inte blir för sent. Detta kan bero på att de tycker ungefär som vi och det som inte är samma är i alla fall inte farligt.

Om det var en väninna och en enstaka helg på ett år skulle jag nog kört på att de kan se sig glosögda på video och äta godis tills det står ur öronen och lägga sig senare än vanligt. Väninnan skulle sannolikt ändå inte göra så.
(Mina barnvakter när jag var liten var mammas studenter, de brukade leka i typ 30 minuter och sedan sätta sig och plugga vid köksbordet. Var man snäll och tyst fick man rita bredvid )

Om det vore proffs skulle jag förvänta mig ngt mer avancerat

 

[Sol]

Har en 3-åring och en 8-åring. Vi har inga särskilda förhållningsregler när vi har barnvakt. Vi brukar säga när barnen brukar gå och lägga sig, men om ungarna inte vill sova eller är krångliga behöver inte barnvakten slita med det. Barnen somnar när de blir trötta (eller när vi kommer hem). Vi har kompisar eller släktingar som är barnvakt. Tror inte vi skulle kräva mer om vi anlitade barnvakt. Poängen är ju att det ska finnas en vuxen som har koll på barnen. Som ser till att de får i sig något att äta (om det behövs), ser till att de är sysselsatta och att de inte har ihjäl sig.

 

[Jakobine]

Mitt enda krav är att först och främst barnen känner sig trygga med den som passar. Men även vi föräldrar såklart. Men det brukar ju hänga ihop. Ju mindre barn. ju högre krav på etablerad kontakt. Ett barn som själv inte kan tillgodose sina behov eller blivit tillräckligt kommunikativ för att fråga efter det som behövs kräver ju mer än ett lite äldre barn som "passar sig själv" och bara behöver vuxen tillsyn.

Den mest frekvent använda barnvaktsfunktionen har ju dagis (jag vet att det heter förskola men det skiter jag i) och där har mina krav varit ganska höga så länge barnen går på småbarnsavdelning. Inte i form av listor och uppmaningar om diverse saker som skall tillgodoses, utan att personalen faktiskt känner barnet och att jag vet vem som jobbar och har förtroende för att det fungerar. Självklart kan det tyckas kanske, men har inte riktigt fungerat så. Och jag har till och med hämtat tidigare/ behållit barnet hemma pgv deras brister. Ju äldre och mer självgående barn blivit, ju tryggare har de blivit tillsammans med nya människor. Och kraven på en etablerad relation för att vara trygg i sitt sammanhang har på sikt suddats ut helt. I skolans värld och på fritids rör det sig ju vikarier som barn aldrig träffat förr utan att det på nått sätt påverkat deras trygghet.

Barnvakt under fritid har samma krav. Känner jag mig trygg med att barnet är tryggt (får sina behov tillgodosedda och att den som passar reder ut situationer om det händer något) så uppstår inget behov av listor eller direktiv. Det har fallit sig naturligt att den som passat, frågat hur vi brukar göra. Ska barn upp dagen efter, så har rutinen på sänggående frågats efter ..

Om jag skulle anlita någon firma, eller någon utifrån (inte släkt och vänner) skulle behövas för barnpassning så kanske deras krav på stöd från mig eller oss föräldrar vara högre. De kanske skulle vilja ha hållpunkter för att känna att de vet vad som förväntades av dem ...? Isf skulle man naturligtvis fixa det. Men mitt krav på ett tryggt barn, som vet och känner den som passar dem skulle fortfarande finnas kvar.

 

[Sar]

Superintressant att läsa era erfarenheter och tankar kring barnvaktning!
Jag har liksom alltid tänkt att om jag får förfrågan att vara barnvakt så är det för att de ändå anser mig vara såpass pålitlig (eller så är det bara ren desperation ) att de kan lämna sina barn till mig och att jag därför har haft relativt fria händer så länge barnen äter och sover, typ.

Så jag blev lite ställd när jag fick en beskrivning mer detaljerad än min arbetsbeskrivning typ och funderade på om det var ett vanligt sätt att förhålla sig till barnvakt. Men det verkar ju inte som att det är det absolut vanligaste?


Ja men jag förstår helt klart att det är mer krav på någon som en faktiskt betalar för så att säga. Då innebär det ju en helt annan överlämning av ansvar osv kan jag tänka mig?

En riktigt pyttigt barn hade jag kanske detaljstyrt mer om det skulle barnvaktas av någon som inte skött barnet tidigare. Annars har det aldrig fallit mig in att ställa krav på att allt ska skötas på "vårt" sätt utan barnvakten lägger upp kvällen själv. Jag hade nog tagit upp det till diskussion om jag förväntades sköta vänners barn utan ersättning, att jag isåfall tar mig friheten att lägga upp kvällen som jag önskar och tror passar mig och barnet, annars kan de fixa annan passning.

 

[Jenka]

Nu är min son ett och den enda som varit barnvakt är mormor. Har nog rätt höga krav på vem som får vara barnvakt (tillit och kontakt), särskilt nu när han är så liten, men hon/dem lägger sen upp det som det behagar. Brukar säga vad vi har för rutiner, när han kan tänkas behöva äta men that's it. Eftersom det är såpass närstående vänner/familj vet de ju också vad vi har för grundsyn så det har inte behövt specificeras specifikt).
I framtiden föreställer jag mig mest att ange nån lämplig sovtid om det är dagis/skola dan efter, socker blir väl okej (nu äter han inte sånt alls än) mtp att vi inte lär ha barnvakt så ofta så det spelar nån roll. När jag var liten var det alltid lite extra roligt med barnvakt.

När jag varit barnvakt har jag mest haft ansvar för eventuell läggtid och att barnen får i sig mat (ofta förberett på nåt sätt). Ja och tillsyn, leka lite och ev byta blöjor då såklart. När vi hade barnvakt som små var det väl samma+ ibland läxläsning (fast jag vet egentligen inte om det var ett ansvar barnvakten faktiskt hade/fick eller om det var bara för att jag tyckte det var kul att vi gjorde matteläxan ihop, hon sin och jag min, haha).

Det jag kan komma på kan vara en diskussion är väl alkohol... (till familj/vänner alltså, inte de man faktiskt anlitar proffesionellt).

 

[Killaloe]

Det jag kan komma på kan vara en diskussion är väl alkohol... (till familj/vänner alltså, inte de man faktiskt anlitar proffesionellt).

Hur tänker du där? Att det är en diskussion huruvida barnvakten dricker eller inte? (för jag antar att det inte handlar om huruvida barn på 5-10 år ska serveras alkohol eller ej )

 

[Killaloe]

Jag hade nog tagit upp det till diskussion om jag förväntades sköta vänners barn utan ersättning, att jag isåfall tar mig friheten att lägga upp kvällen som jag önskar och tror passar mig och barnet, annars kan de fixa annan passning.

Just nu är det inte riktigt aktuellt att göra det (det är lite för nära inpå och jag vet att det inte är så enkelt med barnvakt) men definitivt framöver! Allas input i den här tråden har varit otroligt intressant att ta del av eftersom det gett mig ett bredare perspektiv.

 

[Jenka]

Hur tänker du där? Att det är en diskussion huruvida barnvakten dricker eller inte? (för jag antar att det inte handlar om huruvida barn på 5-10 år ska serveras alkohol eller ej )

Ja. Nu har jag inte ställts inför den diskussionen själv (mer än läst om det på forum, haha), men i form av ifall mormor tar ett glas vin på fredagkvällen trots att barnbarnet är där. Själv hade jag inte brytt mig (berusad är såklart en helt annan sak och bör undvikas), men har vänner som vill ha nolltolerans kring sina barn.