Att vänja en häst vid att ridas i mörker

[Kiwifrukt]

Det är väl bara att inse att hösten och med den det förhatliga mörkret är på ingående. Jag har en sjuårig ponny som jag haft sen hon var ett, hästen var helt ohanterad när jag köpte henne (= det hon kan/har lärt sig/provat på har hon helt garanterat gjort hos och med mig, för hon gjorde inget annat än att gå mellan hagen och stallet lös efter mamman innan). Under hela hennes inridna liv har jag pluggat på distans, och kunnat rida dagtid.

Började jobba i höstas, men då halvtid inom handels. Dels gjorde ju halvtiden att det fanns x antal dagar i veckan där jag kunde rida obehindrat (= ledig), och dels gjorde handels arbetstider att jag hann rida på morgonen/förmiddagen ibland innan jobbet. Att jobba halvtid var egentligen perfekt sett till att motionera en häst, men ekonomiskt klarar man ju sig sällan, så jag har skaffat ytterligare en halvtidstjänst. Där jag jobbar 8-17. Började där i månadsskiftet april/maj, så den mörka säsongen var redan förbi när jag började.

Men nu är ju hösten på väg. Och jag inser att jag kommer bli tvungen att rida i mörker vissa kvällar. Ponnyn behöver stimulans, och går som bäst om hon rids fem-sex dagar/vecka. Det finns inte möjlighet till belyst ridbana, men hyfsad möjlighet till att rida på upplysta vägar åtminstone till största delen. Jag har fortfarande möjligheten att rida två-tre mornar/vecka, men vissa veckor försvinner lördagen eftersom jag jobbar till 14 och har en aktivitet vid 16.

Hästen är riden kanske tre gånger i hela sitt liv i upplyst paddock när det är mörkt. Riden några gånger så vi kommit hem i skymningen. Riden en gång helt i mörker, men då med sällskap, och det finns det inte tillgång till nu. Promenerad vid handen lite mer i mörker. Har förut varit extremt tittig och lättskrämd, och en fullständig trafikfara. Bytte stall i vintras, och hon har blivit otroligt mycket bättre sen dess, peppar peppar. Men jag vill ändå vänja henne ordentligt och inte skrämma skiten ur henne igen när det äntligen funkar. Hur gör ni när ni vänjer en (ung) häst att ridas i mörker? Pannlampa/inte pannlampa?

 

[ptr]

Hästar ser bra i mörker men blir lätt bländade. Med pannlampa så lys inte direkt på hästen, då ser den inte ett skvatt på en stund sen och dessutom kan de tycka det är obehagligt.

Promenera med hästen i kända marker och pannlampa, rid sen.

 

[Exotizc]

Jag började vänja min i våras (6år, uppfödd av mig). Ut i skymningen med en hästkompis som gick först och som är van vid pannlampa. Lampan syntes ju inte mycket i början, men ju mörkare det blev desto mer lyste det men det lyste ju starkare allt eftersom så ponnyn märkte nog knappt skillnaden. Hon hade nog reagerat mer om jag satt på helt i mörker direkt. Såg till att komma hem innan det var helt mörkt de första gångerna. Tycker min reagerade mer på konstiga ljud från mörka skogen snarare än själva lampan.

 

[Lipperta]

Kan du inte vänja försiktigt?
Gå ut nu när det är lite skumt och öka mörkret tur efter tur?

 

[Alexandra_W]

En jag hade tidigare var lika. Alltid kunnat rida i dagsljus. Och sen när jag inte kunde det väldigt spattig i mörker.
Då den inte dog av skräck i mörker i hagen och gick på lösdrift så tog jag tjuren vid hornen. Började rida så skymningen kom när vi var ute. (Man kan promenera först men den här var lugnast när man satt på). Hade även pannlampa jag tände i skymningen. Hämtade från hage med pannlampa osv.

Sen började vi rida ut i skymningen så det var nästan mörkt när vi kom hem osv. Testade även med och utan pannlampa men han var bäst med pannlampa så han var "blind" utanför ljuskäglan.

Vi endera skrittade på lång tygel så han fick glo eller så VÄLDIGT sysselsatt. Var ingen ide motionsrida i trav/galopp, då bara hittade han saker att fåna sig för. Men med hela tiden sysselsatt och koncentrerad glömde han bort att kolla efter spökena.

 

[Kiwifrukt]

Kan du inte vänja försiktigt?
Gå ut nu när det är lite skumt och öka mörkret tur efter tur?

Jo absolut. Under tidiga hösten kommer det ju bli ridning kvällstid innan det blir helt mörkt.

 

[the_connemara]

Det är en fråga jag verkligen aldrig lagt en sekunds tanke på. Precis lika lite som jag tänkt på huruvida det ska gå att rida ut eller på något speciellt ställe (typ på ett fält, galoppera på hemvägen osv). Samtliga hästar har aldrig reagerat det minsta på ovan så att man behövt göra annat än bara stötta lite första gångerna.

Mao skulle jag tipsa om att inte öht lägga någon vikt vid det för att minska risken att föra över någon oro till hästen i onödan.

 

[Snubbelfot]

Jag tror inte heller att det skall behöva vara några stora problem, hästar vistas ju naturligt ute nattetid. Jag har själv ridit ut många gånger i kolmörker på skogsvägar och stigar, sen är förstås alla individer olika. Pannlampa undviker jag, risken är stor att det skapar en totalt sett sämre siktmiljö för både dig och hästen. Så långe det inte är totalt becksvart tycker jag det funkar mycket bättre både för mig och hästen att behålla ett naturligt brett synfält med mörkerseende än att ha en nervöst flackande ljuslob.

 

[Lipperta]

Så långe det inte är totalt becksvart tycker jag det funkar mycket bättre både för mig och hästen att behålla ett naturligt brett synfält med mörkerseende än att ha en nervöst flackande ljuslob.

Ljust orange/gula glasögon funkar super i mörkt men såklart inte i kolmörker. Men sen skymmning ser man super bra i dom

 

[Görel]

Jag har promenerat i mörker ett par gånger och därefter ridit ut med hästkompis. Jag har inte haft pannlampa eller något som lyser utan endast reflexer, jag tycker att det fungerar bättre med mitt eget mörkerseende.

 

[Cilva]

@Kiwifrukt har hästen aldrig varit ute i mörker förr? Jag har aldrig träffat på någon som varit rädd för mörker, det är ju naturligt att det blir mörkt åtminstone delar av året. En häst vet jag blev lite jobbig att ta in från hagen, för ägaren och då drog jag slutsatsen att det nog var ägaren som såg spöken.

Jag brukar inte ha pannlampa när jag rider eftersom hästarna ser bra i mörker och jag inte vill ta det ifrån dem (jobbigt om batteriet tar slut...). En kompis på några ridturer tror jag däremot kan vara bra.

 

[Magnum]

Jag vande aldrig min häst, det blir ju naturligt att när man rider kl säg 17 varje dag att det blir mörkare o mörkare den tiden. Naturlig invänjning sas.
Lampa när det behövs.

Led i början om det känns bättre? Med/utan lampa för att se hur den reagerar på den.

 

[Cherarriduracell]

Jag tog tjuren vid hornen och red ut i mörker, snålblåst och lätt snöfall med pannlampa första dagen när jag kom hem till nya stallet. På en häst jag aldrig kunnat rida ut så speciellt behagligt innan (typ inte alls...) Kanske inte att rekommendera men jag resonerade som så att detta MÅSTE funka och funkar det nu, så funkar ALLT sen. Största boven tror jag är att man planerar åt hästarna. "Här kommer hon bli rädd så här måste jag göra si/ta annan väg/vad som helst" om man själv är lite avslappnad och peppad på att det kommer gå brukar hästarna snappa upp det och tuffa på. Vill man ha en häst som går fram överallt är det bara att rida överallt och träna sig själv till att slappna av och andas djupt/normalt även om man upptäcker en situation hästen reagerat i tidigare.

 

[Mumfie]

En häst jag ridit var rädd för mörker. Den gick in från hagen vid tre varje dag så den var aldrig ute där när det var mörkt heller. Att bara gå från stallet till ridhuset i mörkret var spännande. Försöka rida på ridbanan (väl upplyst) var hopplöst. Att rida förbi ridhusdörren när det var mörkt ute var också spännande. Själv var jag helt lugn, så det var inte jag som överförde någon skräck. Jag promenerade runt på ridbanan en kväll i nästan en timma (hade planerat att rida men det gick inte att komma upp) med en häst som drog, stegrade, hoppade till för allt osv enda tills den var något lugn så vi kunde gå därifrån.

Den hästen tror jag absolut hade behövt vänjas stegvis. Den var inte van vid att varken vara ute i mörker eller bli riden i mörker. Att rida ut precis före/vid skymning låter som en bra taktik, så kanske man kan dra det lite längre hela tiden. Jag tror att den här hästen bara behövde en chans att vänja sig, den var överlag väldigt rädd för "nya" saker. Allting såg väl helt annorlunda och konstigt ut i mörkret, eller något

 

[ptr]

Hästar ställer om synen sakta, så det kan göra det otäckt. Grannens ytterbelysning kan gör dem helt blinda en stund för att sedan ge dåligt mörkerseende ytterligare en stund. Möte med en bil likadant. Då gäller det att hästen kan lita på sin kusk/ryttare, och kusken/ryttaren är vaken och tar upp tömmen/tygeln och styr hästen tills den ser igen och kan få ta över igen. Men däremellan ser hästen bättre vart det ska klivas än kusken/ryttaren, så då gäller det omvända att ha en häst som kusken/ryttaren kan lita på och kan ge lång töm/tygel.
Men vägen dit kan givetvis vara lite stökig, men lika viktig träning som vilket dresyrpass som helst.

 

[ptr]

Ena hästen här har aldrig varit rädd för mörker - men nu på äldre dagar så har han fått sämre mörkerseende så då kan han hoppa högt när han tycker något kommer för nära innan han ser det.

 

[Kiwifrukt]

@Kiwifrukt har hästen aldrig varit ute i mörker förr? Jag har aldrig träffat på någon som varit rädd för mörker, det är ju naturligt att det blir mörkt åtminstone delar av året. En häst vet jag blev lite jobbig att ta in från hagen, för ägaren och då drog jag slutsatsen att det nog var ägaren som såg spöken.

Jag brukar inte ha pannlampa när jag rider eftersom hästarna ser bra i mörker och jag inte vill ta det ifrån dem (jobbigt om batteriet tar slut...). En kompis på några ridturer tror jag däremot kan vara bra.

I hagen givetvis, men endast en gång med ryttare på ryggen och då i sällskap av en annan häst som var van att ridas i mörker. Den möjligheten finns inte nu eftersom jag har eget stall och inte känner några med häst i närheten. Men hon går ute till 21 om kvällarna så hon är givetvis van vid att vara i mörkret så.

 

[malacogott]

När jag ridit mitt tittiga fullblod i sky

Det är väl bara att inse att hösten och med den det förhatliga mörkret är på ingående. Jag har en sjuårig ponny som jag haft sen hon var ett, hästen var helt ohanterad när jag köpte henne (= det hon kan/har lärt sig/provat på har hon helt garanterat gjort hos och med mig, för hon gjorde inget annat än att gå mellan hagen och stallet lös efter mamman innan). Under hela hennes inridna liv har jag pluggat på distans, och kunnat rida dagtid.

Började jobba i höstas, men då halvtid inom handels. Dels gjorde ju halvtiden att det fanns x antal dagar i veckan där jag kunde rida obehindrat (= ledig), och dels gjorde handels arbetstider att jag hann rida på morgonen/förmiddagen ibland innan jobbet. Att jobba halvtid var egentligen perfekt sett till att motionera en häst, men ekonomiskt klarar man ju sig sällan, så jag har skaffat ytterligare en halvtidstjänst. Där jag jobbar 8-17. Började där i månadsskiftet april/maj, så den mörka säsongen var redan förbi när jag började.

Men nu är ju hösten på väg. Och jag inser att jag kommer bli tvungen att rida i mörker vissa kvällar. Ponnyn behöver stimulans, och går som bäst om hon rids fem-sex dagar/vecka. Det finns inte möjlighet till belyst ridbana, men hyfsad möjlighet till att rida på upplysta vägar åtminstone till största delen. Jag har fortfarande möjligheten att rida två-tre mornar/vecka, men vissa veckor försvinner lördagen eftersom jag jobbar till 14 och har en aktivitet vid 16.

Hästen är riden kanske tre gånger i hela sitt liv i upplyst paddock när det är mörkt. Riden några gånger så vi kommit hem i skymningen. Riden en gång helt i mörker, men då med sällskap, och det finns det inte tillgång till nu. Promenerad vid handen lite mer i mörker. Har förut varit extremt tittig och lättskrämd, och en fullständig trafikfara. Bytte stall i vintras, och hon har blivit otroligt mycket bättre sen dess, peppar peppar. Men jag vill ändå vänja henne ordentligt och inte skrämma skiten ur henne igen när det äntligen funkar. Hur gör ni när ni vänjer en (ung) häst att ridas i mörker? Pannlampa/inte pannlampa?[/QUOTNi

Det är väl bara att inse att hösten och med den det förhatliga mörkret är på ingående. Jag har en sjuårig ponny som jag haft sen hon var ett, hästen var helt ohanterad när jag köpte henne (= det hon kan/har lärt sig/provat på har hon helt garanterat gjort hos och med mig, för hon gjorde inget annat än att gå mellan hagen och stallet lös efter mamman innan). Under hela hennes inridna liv har jag pluggat på distans, och kunnat rida dagtid.

Började jobba i höstas, men då halvtid inom handels. Dels gjorde ju halvtiden att det fanns x antal dagar i veckan där jag kunde rida obehindrat (= ledig), och dels gjorde handels arbetstider att jag hann rida på morgonen/förmiddagen ibland innan jobbet. Att jobba halvtid var egentligen perfekt sett till att motionera en häst, men ekonomiskt klarar man ju sig sällan, så jag har skaffat ytterligare en halvtidstjänst. Där jag jobbar 8-17. Började där i månadsskiftet april/maj, så den mörka säsongen var redan förbi när jag började.

Men nu är ju hösten på väg. Och jag inser att jag kommer bli tvungen att rida i mörker vissa kvällar. Ponnyn behöver stimulans, och går som bäst om hon rids fem-sex dagar/vecka. Det finns inte möjlighet till belyst ridbana, men hyfsad möjlighet till att rida på upplysta vägar åtminstone till största delen. Jag har fortfarande möjligheten att rida två-tre mornar/vecka, men vissa veckor försvinner lördagen eftersom jag jobbar till 14 och har en aktivitet vid 16.

Hästen är riden kanske tre gånger i hela sitt liv i upplyst paddock när det är mörkt. Riden några gånger så vi kommit hem i skymningen. Riden en gång helt i mörker, men då med sällskap, och det finns det inte tillgång till nu. Promenerad vid handen lite mer i mörker. Har förut varit extremt tittig och lättskrämd, och en fullständig trafikfara. Bytte stall i vintras, och hon har blivit otroligt mycket bättre sen dess, peppar peppar. Men jag vill ändå vänja henne ordentligt och inte skrämma skiten ur henne igen när det äntligen funkar. Hur gör ni när ni vänjer en (ung) häst att ridas i mörker? Pannlampa/inte pannlampa När jag ridit mitt tittiga fullblod i skymningen så har han varit lite lättskrämd. däremot inte när det varit beckmörkt och bara månsken. Då har han blivit lugn av mörkret och ingen tillstymmelse till att bli skrämd.

 

[malacogott]

När jag ridit mitt tittiga fullblod i skymningen så har han varit lättskrämd. men när jag risit i beckmörker med bara månsken så har han blivit väldigt lugn av mörkret. Så mörkret kan ha en lugnande effekt också. Läste om en galopptränare som tränade i ottan i ett varmt land. hans hästar var alltid lugnare när det var mörkt ute.

 

[mackan]

Inte läst hela tråden men jag har aldrig vant in dom nåt speciellt . Bara man tänker på att de har lång omställning från ljus till mörker så ser se ju bra i mörkret sen.
Det enda jag "vänjer in" lite i början av mörka säsongen är när jag sitter upp med pannlampa, dvs att man när man knäpper på den första gångerna uppsuttet i mörkret är lite noga med var man riktar ljuset och att hästen kan hoppa till.

Ska man rida med pannlampa rekommenderar jag också att lägga pengar på en bra med lång - och bred räckvidd. Då underlättar man betydligt för hästens seende i det att ljuskällan blir stadigare och mer stabil.