Att våga säga ifrån och sätta gränser

[susekl]

Sv: Att våga säga ifrån och sätta gränser

MEN... Varför är det så känsligt att säga till den vuxne? Vi har ju ett ansvar även för våra medmänniskor som inte kan uppföra sig. Jag tycker egentligen att du skulle pratat med den vuxne, inte gått omvägen via barnen. Hur många av er som svarat här inne skulle, handen på hjärtat, ha tagit upp diskussionen med den vuxne istället? Barn är också människor, och ska inte förnedras.

Den vuxne var överhuvudtaget inte i närheten av sina barn utan lät barnen springa precis som de ville i hela affären och ställa till det för alla andra medans den vuxne i denna situationen inte sågs till. Då jag redan sagt ifrån till barnen en gång muntligt så tvivlar jag på att det hade hjälpt om jag hade sprungit runt i affären, letat rätt på den vuxne och denna människa sen hade sagt till dem långt i efterhand. Fortfarande står jag fast vid att jag är ganska förvånad över att man kan tillåta sina barn att uppföra sig på detta vis men det är ju en annan diskussion. Kanske gjorde jag fel, kanske inte det är svårt att veta men det är intressant att ta del av allas åsikter och en intressant diskussion tycker jag.

 

[Inte_Ung]

Sv: Att våga säga ifrån och sätta gränser

Jag tycker egentligen att du skulle pratat med den vuxne, inte gått omvägen via barnen.

Barnen är den direkta vägen, det är de vuxna som är omvägen.
Det vore förnedrande att totalt idiotföklara dem genom att tala till "vårdaren" i ställer för direkt till dem.
Som om de inte skulle förstå det talade ordet.
Barn är också männikor.

 

[havreflinga]

Sv: Att våga säga ifrån och sätta gränser

Varför är det OK att berätta för ett barn att det inte uppför sig rätt, men inte för en vuxen? Varför tar vi så otroligt mycket större hänsyn till om vuxna blir sårade än om barn blir det? Varför kan vi inte stå upp för våra åsikter mot andra vuxna, som är på samma nivå som oss? Varför är vi gnälliga om vi säger till en vuxen, men ansvarsfulla om vi säger till ett barn?

Jag tycker det är rätt att sätta gränser även mot vuxna. Om jag t ex såg en vuxen slå sitt barn, då skulle jag säga till. Men om ett barn springer runt och river ner saker i en affär, då tycker jag det känns mest naturligt att säga till barnet, istället för att gå runt och leta efter mamman/pappan.

Jag tycker det är omöjligt att säga vad den vuxne gör för fel, bara för att hans/hennes barn springer runt och härjar. Vad är det man ska korrigera, tycker du? Föräldern kanske redan har berättat att de andra i affären blir irriterade när man springer runt och förstör. Det enda barnet behöver för att köpa förälderns argument är kanske att få se att det mamma/pappa har sagt faktiskt är sant.

Men jag säger inte till varken vuxna eller barn för att de ska bli sårade! Jag tror inte att ett barn blir sårat om jag påpekar att deras beteende är olämpligt. Jag tror inte att vuxna heller blir sårade om man gör det på rätt sätt. Men det är förstås jobbigt när någon sätter fingret på ens svaga sidor, och då reagerar de flesta med att bli sura. Men när det fått sjunka in tycker man kanske till och med att det var bra.

 

[Emma-pemma]

Sv: Att våga säga ifrån och sätta gränser

Hmm, jag håller med. Jag tycker också att du gjorde rätt som sa till barnen, det skrev jag också i förra inlägget. Jag visste inte att den vuxne som var med var långt borta. Jag fick en bild för ögonen att denne stod och "plockade apelsiner" och låtsades som ingenting medan barnen kastade äpplen på golvet.

Men ni har rätt ni andra, det är faktiskt den direkta vägen att gå till barnet i den här frågan. Jag vet inte vad jag tänkte med...

Men det jag egentligen ville åt var detta att vi säger till barn, men inte vuxna. Den diskussionen hör väl egentligen inte hemma här, så jag tänker inte driva den i denna tråden. Jag vet med mig själv att jag inte gärna säger till en vuxen på skarpen att "Nu skärper du dig", fast jag ibland borde. Titta bara här på forumet hur omogna en del är, och ändå försöker alla här att bara skriva vänliga ord som "vad stark du är" när man istället skulle vilja ryta "sluta ömka dig och väx upp för dina barns skull". Jag är själv inte bättre, frågan var egentligen VARFÖR! Men det hör till någon annan tråd. Ciao!