Att stretcha- utan att det bara blir rutin ?

[Rikkan]

Ja, jag har inte fattat hur kloka dom är, men jag lär mig varje dag...

 

[evis]

Nej, skulle vilja påstå att det är tvärtom med mina? I början visar de kanske inte så mycket men när de (och jag) börjat bli van vid rörelserna så upptäcker man mer och mer småsaker, de visar mer och mer var det tar emot och på vilket vis DE vill stretcha.

Ang andningen så måste jag ju erkänna att så mycket har jag inte funderat på det kring stretchingen. Dock är det ju någo som jag måste och vill vara medveten om i alla lägen - särskilt den mörka märren är enormt känslig för hur jag andas, hur jag har balans och fokus i min kropp. Börjar jag dra upp andningen så märks det omedelbart på henne och hon börjar vandra, sparka och bli orolig. Släpper jag ner andningen och känner mej mer "jordad" så får jag även då omedelbar respons hos henne - i våra bästa stunder så är det en fantastisk känsla men ofta tappar jag "bort mej själv" lite. Som idag, skulle borsta hennes ben innan ridturen och hon gick fram och tillbaka - så kom jag på mej själv med att stressa, att försöka snabba på och hinna med. Det funkar inte. Lugnade ner mej och njöt istället av situationen (släppte ner andningen i magen!) och vips stod damen stilla.
Visst är den röda också känslig, men där får man inte lika omedelbar respons (kanske för att hon gärna stänger av och kopplar bort mej för sin egen skull?) alla gånger.

Det är alltid lika häftigt när man ska visa andra exakt hur känslig Stella är... tar ut henne på stallplan och börjar prata med lite snabb, "pipig" röst, drar upp axlarna lite, andas högt upp i bröstkorgen osv - vips har man en häst som far runt åt alla håll och tjoffsar på rent allmänt. Bara jag släpper ner axlarna, andas djupt ner i magen och släpper ner tyngdpunkten (blir mer "jordad") så stannar märren upp och "pustar ut". Det funkar varje gång.
Jag önskar bara jag hade lite bättre koll på det hela i alla lägen.