Att skaffa sin allra första hund

[Galathea]

Jag har en kamrat som planerar att så småningom skaffa sin allra första hund. Hon är "bara" 19 år, men tycks väga in det mesta. Jag som är född in i en familj med hundar har ju aldrig riktigt erfarit det där med att lära sig från början, att skaffa sin första hund osv.

Tjejen är uppvuxen med katter men har som sagt aldrig haft hund. Raser har vi pratat mycket om och där känner jag att jag har rätt stor koll på olika som kan passa. Frågan är snarare, hur förbereder man sig bäst för hundköp och livet med hund så här i förväg? Ni som har er första hund, hur gjorde ni? Ni andra, vad tycker ni är viktigt att i förväg göra, veta osv?

Tjejen umgås mycket med mina hundar, är hundvakt åt mina, hjälper mig att bada dom (afghaner) osv. Vi har pratat mycket om raser, att man skaffar hund efter vad man vill göra och har att erbjuda hunden, vi har pratat om vad som krävs, att en hund inte kan vara ensam så länge tex. Osv. Kostnader har vi också räknat på. Men sedan då? Vad missar jag? Jag som har snart fyra hundar och dessutom har spenderat alla mina 29 år tillsammans med just hundar tycker faktiskt att det är ett ganska stort beslut att skaffa sin första hund, just för att det finns så enormt mycket att tänka på och veta.

Vad tycker ni har varit era viktigaste lärdomar om ni ser till före och efter att ni skaffade er första hund?

 

[Jenka]

Sv: Att skaffa sin allra första hund

Läs på så mycket som möjligt, se till att ha en plan för var hunden ska göra när hon inte är hemma... Tycker du verkar fått med det mesta! Tagit med veterinärkostnader i beräkningen också? Pratat om foder?

För mig var det viktigt att välja en ras som inte är för krävande. Jag visste visserligen att jag tyckte om att träna hund men hur jag skulle känna efter ett år, i tråkigt väder osv hade jag ingen koll på och valde därför en hund som lika gärna ligger i soffan en vecka som att vara ute och gå 4 h/dag och träna i 2... Typ Nu tycker jag å andra sidan att han är lite för "lite" för mig men hellre det- det får bli en till hund så småningom istället.

Hälsa på många uppfödare och kanske även flera raser är ju alltid bra...

Jag hade gärna haft ett bättre "hundnätverk" redan i början och det kanske du kan hjälpa henne med?

 

[Galathea]

Sv: Att skaffa sin allra första hund

Tack! Veterinärkostnaden hade jag faktiskt missat. Pinsamt! Fast vi har nog pratat om det, hade bara missat att skriva upp det i kostnadslistan.

Hon vill ha något liknande. Just nu är det väl afghaner som gäller, men även andra vintisar och andra "lugnare" raser. Eftersom jag har ett finger med i spelet så går bruks-, jakt- och vallhundar bort. Eller tja, alla raser som kräver det där extra rent träningsmässigt liksom. Det som eftersöks är iaf en sällskapshund att göra roliga saker med, men där känner jag ändå att jag har rätt stor koll.

Ska dra med henne på My Dog också, och kika i rasmontrarna och på hundar i stort. Uppfödare blir kanske mer aktuellt när ras verkligen är bestämd, men att lära känna lite olika raser vore nog bra. Dom är ju väldigt starka personligheter, många.

Hundnätverk var det ja.. Hmm. Jag har nog en del, men mest inom afghanvärlden. Det kan vara en bra sak att lägga till på "att tänka på"-listan. Jag är såklart en del av hennes nätverk, men jag orkar ju inte finnas tillgänglig dygnet runt och alltid. Plus att det måste ju vara hållbart att ha hund även om jag flyttar från stan, eller vad som helst.

 

[paradiset]

Sv: Att skaffa sin allra första hund

Tja med mina erfarenheter så skulle jag säga, sunt förnuft och läsa mycket beteendeböcker och andra bra faktaböcker hellre än lyssna på vovve.net...ha några bra sunda hundägare man kan få tips och råd av som kan se hunden live och träna med. Läsa på mycket även om stress hos hundar och sådant som man aldrig kan veta i förväg vad man får för hund. Alla hundar är ju inte skitsimpla. Hur fixar hon det om hunden inte kan vara ensam det första året alls osv?

Sedan hade jag önskat att jag hade vetat att hundar mår bra av rutiner och konsekvens hur tråkigt det än låter, Och det viktigaste. Att hundar inte behöver hälsa på alla de möter eller ha 100 vänner. Att människofamiljen är flocken och så ha ett par utvalda lekkompisar som är bra förebilder.
Att vara bestämd inte innebär att vara elak

 

[Galathea]

Sv: Att skaffa sin allra första hund

Ja just ja, i dagsläget lutar det åt att leta efter en yngre vuxen omplacering (gärna från uppfödare eller så). Jag har försökt att så rättvist som möjligt beskriva arbetet med att ha just valp, och själv älskar jag det, men allt jobb med kissrundor och ensamhetsträning och att inte kunna lämna hunden alls nästan tror jag avskräcker. Men det tror jag är bra, att veta sina begränsningar. Plus som du säger, man vet inte vad man får.

Vovve har jag portat henne ifrån. Nää men, nästan. Tror det är så svårt att sålla bland alla information när man är helt ny så hon håller sig mest till rasklubbars hemsidor, böcker och typ.. mig. Eller hundägare hon möter som hon frågar om deras hundar. Senast kärade hon ner sig i en RR hon mötte.

 

[MiniLi]

Sv: Att skaffa sin allra första hund

Jag hade lite erfarenhet sen tidigare från mosters hund som jag hade mycket när hon levde. Annars hade jag inte så jättebra koll, var mer inne på hästar tidigare.

Vi bestämde iallafall att vi ville ha hund. Sen väntade vi in rätt tillfälle. För vår del betydde det att vi väntade tills jag hade gått en termin på den nya utbildningen (veta hur mycket tid jag skulle ha) och att vi flyttade till hus (är ju verkligen inte nödvändigt men vi ville ha flytten gjord innan det var dags).

Sen skulle vi bestämma ras och började åka runt till olika uppfödare. Pratade i telefon och besökte ganska många uppfödare, lärde mig massor då.

Sen hittade vi Camaro och hon flyttade hem ganska snabbt. Pratade mycket med uppfödaren (gör jag fortfarande) samt att jag började bli mer och mer aktiv på internetforum, ger många nya infallsvinklar som kan vara bra ibland.

Iallafall så känner jag att det är min kunskap om djur som är det viktigaste. Jag var inte direkt expert på hund när vi köpte Camaro men jag kunde djur och hade liksom ett tänk om hur det ska va. Sen lade jag bara på all info jag fick från olika håll och idag tycker jag att jag kan rätt så mycket. Absolut ingen expert men väl tillräckligt. Och man kan alltid hämta in mer kunskap när behovet uppstår.

Så det viktigaste blir väl en plan, för hur livet ska se ut och ett tänk om hur man behandlar djur.

Vi ställde även in oss på värsta tänkbara scenario och allt som sen hände kändes som bagateller - vi hade ju förväntat oss ännu värre!

Tillägg. Camaro var 6 månader när vi fick hem henne. Kanske underlättade?

 

[MiniLi]

Sv: Att skaffa sin allra första hund

Senast kärade hon ner sig i en RR hon mötte.

Men det är väl helt förståeligt

 

[MikaTela]

Sv: Att skaffa sin allra första hund

Lämpliga hundvakter behövs om man ska jobba, iväg till vänner eller familj där hund inte kan följa med, semester eller kanske sjukhus.
Städning om man skaffar en hund som fäller en del.
Att man ibland får hoppa över att göra saker pga hunden då den inte kan följa med på allt.

Räkna med att hunden finns vid ens sida ca 10-15 år, hur ser ens liv ut då? Familj, jobb, bostadsplaner?
Passar en hund in även i framtida livet?

Vad för vaccineringar kan behövs göras.
Vad vill man träna och vilka klubbar är lämpliga.

Tror hon iaf har lite insikt på vad hund innebär då hon hjälper dig och djuransvar lär hon ha då hon har katter.

 

[squarepants]

Sv: Att skaffa sin allra första hund

Jag köpte min första hund, Zipper, 16 år gammal. Med stöd från föräldrar ekonomiskt och syskon som gärna promenerade med honom när jag var i skolan. Köpte "första bästa" hund, som tack och lov kom att passa mig perfekt. En hund blev snabbt till två och idag lever jag ihop med fyra, och har aldrig ångrat mig en sekund

Men en grej att tänka på är t ex; är hon en tjej som gärna reser? Festar? Åker till kompisar som inte gillar hundar? Kort och gott - ofta åker iväg på icke hundvänliga aktiviteter? Jag har aldrig haft det problemet då jag ogärna åker iväg, men jag kan tänka mig att man lätt känner sig låst om man inser att ingen av ens kompisar gillar hundar, eller är allergiska etc. Kolla igenom hur hundvändligt hennes liv är alltså!

Och sedan, hur har hon tänkt bo? Lägenhet? Centralt? På landet? Har hon körkort? Jag vet att du klarar dig fint med dina i kollektivtrafiken, men man får ta in i beräkningarna att hunden kanske inte kommer kunna funka i det.

Det är fullständigt KASS att bo lite mindre centralt och inte ha körkort, samtidigt som man vill vara aktiv med sin hund. Att behöva vara beroende av skjuts till brukshundklubbar och så vidare. Jag kommer ihåg att jag hatade det innan jag tog körkort, att behöva be om skjuts bara för att jag skulle iväg på träning dit inga bussar gick.

Jag har aldrig känt mig låst med hund, snarare tvärt om mot att ha häst då hunden kan följa med "överallt". Men valptiden tycker jag är SKITTRÅKIG rent ut sagt. Man vill ut och gå men valpen får inte följa med, man ska iväg på aktiviteter men valpen får overload. Men kan tänka mig att det är "lättare" att ha en valp bara, än en valp och vuxna hundar.