Jag gjorde exakt det jag INTE skulle göra, hällde i mig vin......
Helt åt skogen med tanke på tidigare alkoholproblem. Följden blev att jag däckade totalt och yngsta sonen skjutsade in mig till akuten, där Leos tidigare behandlare på ungdomsmottagningen samt en präst (?) mötte upp. Fick prata, både jag och sonen samt gråta och sova en stund.
En läkare skrev ut tabletter att sova på och sen blev jag (mot min vilja) Skjutsad till fd svärföräldrarna där jag sovit som en stock.
Just nu är det bara tomt, och overkligt.
Pappa avbröt sin semester på Öland och är på väg hem, mamma kommer imorgon (hur ska jag orka ha henne här????)
Massor av människor har hört av sig via fb och sms, så jag hoppas att stödet ska finnas när jag verkligen fattar.... För det har jag inte gjort än.
Ska även ta kontakt med sjukvården i morgon och hoppas få min medicin som jag nog kommer att behöva mer än någonsin nu.
Tack för att ni finns och erbjuder er hjälp! Det kommer att bli tungt ett tag, men jag ska försöka bege mig ut i skogen med hästen och hunden, naturen har ju en enormt läkande kraft, och det är ju så vackert ute nu!
Vilken oerhörd sorg. Det värsta som kan hända. Jag kan tänka mig att det inte är lätt att vara helt rationell och göra alla saker rätt i en sån här situation.
Jag läker också bra i naturen. Bredvid där jag bor håller precis bokskogen på att slå ut. Det är lätt att tänka positiva tankar då!