Sv: Att avliva
Ni som har tagit bort era hästar, har ni varit med vid avlivningstillfället eller har ni undvikit det?
Jag börjar bli tveksam till om jag vill se henne falla ihop. Samtidigt kanske jag ångrar att jag inte är med under hennes sista tid i livet?
Jag var också väldigt tveksam om jag skulle vara med eller inte men bestämde mej till slut för att jag skulle vara med.
Så jag var med när min häst dog och jag ångrar inte att jag var med, jag vet precis hur det gick till och behöver inte fantisera ihop något.
För mej var det viktigt just att veta hur allt gick till, med just min häst.
Han som bultade henne var verkligen jättebra
han sa att jag inte behövde vara med utan han kunde hålla henne själv, han gav mej tiden att ta adjö och gjorde inget förren jag var redo.
Han frågade mej om jag klarade mej och han bar in hinken efter allt var över.
Jag vände mej om precis när han bultade men höll i grimskaftet, dunsen från bulten och hästen kom samtidigt.
Jag tog ett sista adjö innan avblodningen och skrek ut min sorg i stallet, min dotter var hemma (15 år) men gick innan bultningen upp till sin häst, hon kom sedan till mej i stallet och vi satt i sadelkammaren länge och grät.
Det är fruktansvärt svårt beslut att ta men jag är tacksam att jag fick ta beslutet att hon inte skulle behöva lida längre.
Jag känner det som att jag gjorde henne en sista tjänst, att hon fick komma ifrån sina plågor, och mitt i all sorg så känns det bra.