Arv eller miljö?

[Karoliten]

Satt på en föreläsning av Per Jensen när han sa det.

Som det är nu så vet man väl väldigt lite om just miljö och arv och hur det påverkar oss. Men, givetvis måste det ju vara som med all genetik att vissa saker nedärvs starkare än andra.

På hundsidan har man ju t.ex kunnat visa att rädsla är en hög arvbarhet på. Där verkar miljö ha mindre med saken att göra.

Det man ibland undrar är ju fenomen som ett sto jag känner som är en nervig sak. Jag hade henne som lånehäst/sällskapshäst i några månader. Ett väldigt trevligt sto men jag som jag upplevde som nervig, osäker, vandrade mycket, såg allt och i allmänhet gjorde mig trött inombords för jag blev stressad.
Hon har fått några föl och de är hennes totala motsats allihopa. De är modiga, lugna, säkra och har stort självförtroende. Alla föl med olika hingst.
Hennes temperament kanske inte är en stark gen, man kanske har valt hingstar som ger stabilt psyke, trygg uppväxt, samt hennes beteende kan vara uppväxtrelaterat.haha mkt och ta hänsyn till

Här känner jag att det skulle vara intressant att veta vad det är som påverkar fölen.

 

[Sar]

Epigenetiken är ju också superintressant, att ens förfäders miljö satt spår i ens gener!

 

[Anders]

Epigenetiken är ju också superintressant, att ens förfäders miljö satt spår i ens gener!

Egentligen väl inte generna i sig utan hur de uttrycks? Fast det är inte så långsökt heller förstås att det även kan påverka genomet men det finns än så länge inte någon kunskap om det.

 

[Lingon]

Ett superintressant ämne!

Jag tror inte att man ska glömma bort den uppfostran stoet ger sitt föl. Ett föl med en nervös mamma är det väl större sannolikhet att det blir nervöst medan om samma föl uppfostrats av ett annat sto (adoptivmamma) som är lugn och trygg i sig själv.

Hade jag avlat hade jag inte tummat på stoets temperament det minsta lilla.

 

[athena]

Ett superintressant ämne!

Jag tror inte att man ska glömma bort den uppfostran stoet ger sitt föl. Ett föl med en nervös mamma är det väl större sannolikhet att det blir nervöst medan om samma föl uppfostrats av ett annat sto (adoptivmamma) som är lugn och trygg i sig själv.

Hade jag avlat hade jag inte tummat på stoets temperament det minsta lilla.

Jag skulle vilja säga att det är på långt när så enkelt. Jag ser stora skillnader mellan hur fölen blir och att vissa mammor uppfostrar sina barn ganska lika, andra inte. Jag ser dock ingen som helst korrelation till att "nervösa mammor ger nervösa barn", min bild är att hästarna talar ett helt annat språk med varandra och för över egenskaper på sina avkommor som man inte riktigt som människa kan tolka hur eller varför. Åtminstone gör inte jag det.

Ett av mina äldre avelsston t ex, som fått många avkommor hos mig - hon är borta nu - var otroligt osocial med både hästar och människor. Hon gick alltid för sig själv och gick inte alltid ens att ta i hagen. Hon fostrade sina barn väldigt hårt, de knöts till henne och fick sällan leka med de andra förrän de var lite större. Men ALLA hennes barn har sedan blivit otroligt sociala och älskar människor högt och lågt. Det är verkligen genomgående. Jag skulle ju tycka att hon borde ha lärt dem tvärtom men det har hon inte - de är alla väldigt olika henne i temperamentet.

 

[Efwa]

Ett superintressant ämne!

Jag tror inte att man ska glömma bort den uppfostran stoet ger sitt föl. Ett föl med en nervös mamma är det väl större sannolikhet att det blir nervöst medan om samma föl uppfostrats av ett annat sto (adoptivmamma) som är lugn och trygg i sig själv.

Hade jag avlat hade jag inte tummat på stoets temperament det minsta lilla.

Det känns ju som man skulle vilja ha mer svar på sånt här. I en undersökning på stereotypa beteenden visade det sig att ston med stereotypa beteenden hade i mindre utsträckning avkommor som fick det, till exempel.
Jag kommer dok inte ihåg vilken forskning det var men den refererades till i en artikel i hästfocus för ett antal år sedan.

 

[Angel]

Jag skulle vilja säga att det är på långt när så enkelt. Jag ser stora skillnader mellan hur fölen blir och att vissa mammor uppfostrar sina barn ganska lika, andra inte. Jag ser dock ingen som helst korrelation till att "nervösa mammor ger nervösa barn", min bild är att hästarna talar ett helt annat språk med varandra och för över egenskaper på sina avkommor som man inte riktigt som människa kan tolka hur eller varför. Åtminstone gör inte jag det.

Ett av mina äldre avelsston t ex, som fått många avkommor hos mig - hon är borta nu - var otroligt osocial med både hästar och människor. Hon gick alltid för sig själv och gick inte alltid ens att ta i hagen. Hon fostrade sina barn väldigt hårt, de knöts till henne och fick sällan leka med de andra förrän de var lite större. Men ALLA hennes barn har sedan blivit otroligt sociala och älskar människor högt och lågt. Det är verkligen genomgående. Jag skulle ju tycka att hon borde ha lärt dem tvärtom men det har hon inte - de är alla väldigt olika henne i temperamentet.

Hos hund finns det i alla fall ett bevisat samband mellan hur mycket energi tiken lägger på att ta hand om valparna (fysisk kontakt) och hur sociala och öppna de senare blev som vuxna.

 

[Efwa]

Jag skulle vilja säga att det är på långt när så enkelt. Jag ser stora skillnader mellan hur fölen blir och att vissa mammor uppfostrar sina barn ganska lika, andra inte. Jag ser dock ingen som helst korrelation till att "nervösa mammor ger nervösa barn", min bild är att hästarna talar ett helt annat språk med varandra och för över egenskaper på sina avkommor som man inte riktigt som människa kan tolka hur eller varför. Åtminstone gör inte jag det.

Ett av mina äldre avelsston t ex, som fått många avkommor hos mig - hon är borta nu - var otroligt osocial med både hästar och människor. Hon gick alltid för sig själv och gick inte alltid ens att ta i hagen. Hon fostrade sina barn väldigt hårt, de knöts till henne och fick sällan leka med de andra förrän de var lite större. Men ALLA hennes barn har sedan blivit otroligt sociala och älskar människor högt och lågt. Det är verkligen genomgående. Jag skulle ju tycka att hon borde ha lärt dem tvärtom men det har hon inte - de är alla väldigt olika henne i temperamentet.

Som min erfarenhet med det stoet jag refererade till. Intressant!

 

[athena]

Hos hund finns det i alla fall ett bevisat samband mellan hur mycket energi tiken lägger på att ta hand om valparna (fysisk kontakt) och hur sociala och öppna de senare blev som vuxna.

Intressant! Jag har inte läst så många studier på häst, vet inte om det gjorts så många. Hundar är kanske också enklare att forska på eftersom det föds flera valpar i varje kull? Spännande är det iaf

 

[Lingon]

Jag skulle vilja säga att det är på långt när så enkelt. Jag ser stora skillnader mellan hur fölen blir och att vissa mammor uppfostrar sina barn ganska lika, andra inte. Jag ser dock ingen som helst korrelation till att "nervösa mammor ger nervösa barn", min bild är att hästarna talar ett helt annat språk med varandra och för över egenskaper på sina avkommor som man inte riktigt som människa kan tolka hur eller varför. Åtminstone gör inte jag det.

Ett av mina äldre avelsston t ex, som fått många avkommor hos mig - hon är borta nu - var otroligt osocial med både hästar och människor. Hon gick alltid för sig själv och gick inte alltid ens att ta i hagen. Hon fostrade sina barn väldigt hårt, de knöts till henne och fick sällan leka med de andra förrän de var lite större. Men ALLA hennes barn har sedan blivit otroligt sociala och älskar människor högt och lågt. Det är verkligen genomgående. Jag skulle ju tycka att hon borde ha lärt dem tvärtom men det har hon inte - de är alla väldigt olika henne i temperamentet.

Fast då verkar det ju ändå vara en trygg uppfostran fölen fick. Tydliga regler (om än hårda). Det är ju grunden till en trygg individ.

 

[athena]

Fast då verkar det ju ändå vara en trygg uppfostran fölen fick. Tydliga regler (om än hårda). Det är ju grunden till en trygg individ.

Ja absolut

 

[Lingon]

Ja absolut

Det jag menade var om stoet är otrygg, stressad, nervös eller vad man nu vill kalla det. Ett sto som står lugnt och tryggt själv i stallet ger ett större lugn till sitt föl än ett sto som stressar om hon blir lämna ensam i stallet. Bara ett exempel. Ett annat är ju att ett svårlastat sto riskerar att lära fölet att det är läskigt att gå på en transport i större utsträckning än med ett lättlastat sto.

 

[Karoliten]

så kul läsning!Ända sen högstadiet har genetik facinerat mig!

 

[Sar]

Egentligen väl inte generna i sig utan hur de uttrycks? Fast det är inte så långsökt heller förstås att det även kan påverka genomet men det finns än så länge inte någon kunskap om det.

Jag är ingen expert men vad jag har förstått så slår kroppens celler av eller på olika gener så att den arvsmassa som borde vara helt lika kan bli olik.
https://www.fokus.se/2013/09/det-nya-arvet/

 

[Anders]

Ett av mina äldre avelsston t ex, som fått många avkommor hos mig - hon är borta nu - var otroligt osocial med både hästar och människor.

Var det ett sto ni fött upp själv?

 

[athena]

Var det ett sto ni fött upp själv?

Nej. Hon hade fått ett föl innan hon kom till mig, då var hon 12 år.

 

[Angel]

Jag är ingen expert men vad jag har förstått så slår kroppens celler av eller på olika gener så att den arvsmassa som borde vara helt lika kan bli olik.
https://www.fokus.se/2013/09/det-nya-arvet/

Arvsmassan är inte det som är olikt utan det är genuttrycket som förändras.
Genuttryck förändras ständigt på olika sätt och vissa förändringar sker normalt extremt ofta medan andra enbart sker i extrema fall. Det finns massor med olika sätt som gener kan tystas eller slås på.

Extremt förenklat så kan exempelvis en bit av DNAt från början vara hårt förpackat eller skyddat av andra molekyler så att startsekvensen för en viss gen inte kan läsas av och genen kan därför inte uttryckas dvs inget protein kan tillverkas.

Olika förändringar tex hormoner eller cellstress (som exempelvis inflammatoriska substanser i närheten av cellen som det finns mycket av vid kronisk stress) kan göra att molekylerna som skyddar DNAt släpper och genen därmed kan läsas av. Och då får man tillverkning av ett nytt protein med en viss funktion. Det kan bli exempelvis en receptor på cellen som gör att känsligheten för vissa ämnen ökar eller minskar. Lite beroende på var i kroppen och vilket ämne så kan man sen till exempel bli mer eller mindre känslig för en viss yttre påverkan eller stimuli. På samma sätt kan gener som inte ska uttryckas ofta tystas vid behov.

Det här är bara ett exempel på hur genuttryck kan styras och som sagt extremt förenklat, det finns extremt många men är man intresserad så är metyleringar och histoner en bra sak att börja läsa mer om.

 

[Sar]

Arvsmassan är inte det som är olikt utan det är genuttrycket som förändras.
Genuttryck förändras ständigt på olika sätt och vissa förändringar sker normalt extremt ofta medan andra enbart sker i extrema fall. Det finns massor med olika sätt som gener kan tystas eller slås på.

Extremt förenklat så kan exempelvis en bit av DNAt från början vara hårt förpackat eller skyddat av andra molekyler så att startsekvensen för en viss gen inte kan läsas av och genen kan därför inte uttryckas dvs inget protein kan tillverkas.

Olika förändringar tex hormoner eller cellstress (som exempelvis inflammatoriska substanser i närheten av cellen som det finns mycket av vid kronisk stress) kan göra att molekylerna som skyddar DNAt släpper och genen därmed kan läsas av. Och då får man tillverkning av ett nytt protein med en viss funktion. Det kan bli exempelvis en receptor på cellen som gör att känsligheten för vissa ämnen ökar eller minskar. Lite beroende på var i kroppen och vilket ämne så kan man sen till exempel bli mer eller mindre känslig för en viss yttre påverkan eller stimuli. På samma sätt kan gener som inte ska uttryckas ofta tystas vid behov.

Det här är bara ett exempel på hur genuttryck kan styras och som sagt extremt förenklat, det finns extremt många men är man intresserad så är metyleringar och histoner en bra sak att börja läsa mer om.

Tack för utförlig förklaring!

 

[Fenestra]

Jag skulle vilja säga att det är på långt när så enkelt. Jag ser stora skillnader mellan hur fölen blir och att vissa mammor uppfostrar sina barn ganska lika, andra inte. Jag ser dock ingen som helst korrelation till att "nervösa mammor ger nervösa barn", min bild är att hästarna talar ett helt annat språk med varandra och för över egenskaper på sina avkommor som man inte riktigt som människa kan tolka hur eller varför. Åtminstone gör inte jag det.

Ett av mina äldre avelsston t ex, som fått många avkommor hos mig - hon är borta nu - var otroligt osocial med både hästar och människor. Hon gick alltid för sig själv och gick inte alltid ens att ta i hagen. Hon fostrade sina barn väldigt hårt, de knöts till henne och fick sällan leka med de andra förrän de var lite större. Men ALLA hennes barn har sedan blivit otroligt sociala och älskar människor högt och lågt. Det är verkligen genomgående. Jag skulle ju tycka att hon borde ha lärt dem tvärtom men det har hon inte - de är alla väldigt olika henne i temperamentet.

Mycket intressant!
Har ett sto som är lite oansvarig som mamma, inte dålig men ja låter dem klara sig lite själva.. De är lite försiktigare av sig. Sen har jag min äldsta som är en riktig riktig hönsmamma, väldigt rar med folk också men oj vad det pratas och hummas och tas om hand.. Hennes ungar föds med världens största ego.. De är kungar/drottningar från de föds och hela världen ligger för deras fötter

 

[Jeps]

Och jag tänker säga till störst del miljö,har haft åtskilliga ban XX och även helsyskon där den ena gått på bana o den andra inte,jätte skillnad i början innan bann XXan landat efter något år.
Jag har använt dom alla till ridning men även avel och innan dom lär sig att uppsittning inte innebär att någon kastas upp på ryggen (finns tränare som sitter upp som normalt folk oxå) sen är det fullt ös medvetslös,eller att ett tygeltag betyder inte spring fortare utan stanna så är det lite ovant för dom som inte är van.
Min stalltjej fick rida en av banhästarna när jag trodde att hon var omvänd ,vi var på en gräsförsedd flygraka (nedlagt flygfält) när hastigheten började öka,tyvärr satt jag på avatarhästen som både var ung och inte ens var i närheten av XX snabb,så ni kan ju tänka er hennes reaktion när det var full sula o jag skrek för fulla lungor,SLÄPP TYGLARNA!!!!!!!!!!!

Första gången jag red fullblod var instruktionen; börjar han skena släpp tyglarna.