Sv: Är tuggbehov en myt?
Jag upptäckte för ett par veckor sen, att jag som lade in 4.5 kg hösilage på kvällen, fick mocka ut 2.5 kg hösilage på em, som var nedtrampat i bädden och att damen magrade ur... Så nu får hon natthösilaget i väl upphängt hönät och inte ett hösilagestrå, går till spillo.
Frukost och em hö ges än så länge på golvet. Men jag får se, om det blir hönät på morgonen med. För det går "fortare" att äta för henne med hönätet och det blir gärna morgonhö kvar, om det inte är stallägaren som morgonfodrat, pga att övriga hästar äter fortare än min dam och när de hamrar för att få gå ut, ger sig min vita dams franska nerver till känna och då blir hon också mer intresserad av att gå ut, än att äta.
Så det finns säkert både för- och nackdelar med hönät. Jag har alltid varit inne på den idén att jag vill att det ska ätas så naturligt som möjligt och bete vore naturligast från marken ju. Men så har jag tänkt efter, när jag tittat på hur min dam gör i hagen. Hon står nämligen också gärna och äter från träd och buskar. Då tänker man efter lite i hästens utveckling... den var från början bladätare... och var växer blad? Jo på träd och buskar och i vilken höjd är träd och buskar...
Så, summa summarum, får man nog anpassa fodringsrutinerna efter hästen. Hästar är individer och inte något som man sköter ur en instruktionshandbok, som när man har bil. Där det finns specifika handböcker för saab, volvo, opel och ford. Det finns inte instruktionshandböcket efter halvblod, fullblod, varmblodig travhäst, shetlandsponny och islandshäst.
Sorry, för långt inlägg. Men jag kom i mitt esse, när jag hade funderat en stund och jag hoppas att ni förstår andemeningen...
Jag har funderat fram och tillbaka på det här med hönät. Jag har fått för mig att det kan ske läskiga olyckor om de fastnar i näten. Samtidigt är det nog en klar fördel att ha dessa hönät om man har en häst som glufsar i sig lite för fort. För att minimera risken att de ska fastna i näten så sätter man väl dom långt upp, men är det verkligen naturligt för hästar att inte äta på marken "hela tiden"?
Jag upptäckte för ett par veckor sen, att jag som lade in 4.5 kg hösilage på kvällen, fick mocka ut 2.5 kg hösilage på em, som var nedtrampat i bädden och att damen magrade ur... Så nu får hon natthösilaget i väl upphängt hönät och inte ett hösilagestrå, går till spillo.
Frukost och em hö ges än så länge på golvet. Men jag får se, om det blir hönät på morgonen med. För det går "fortare" att äta för henne med hönätet och det blir gärna morgonhö kvar, om det inte är stallägaren som morgonfodrat, pga att övriga hästar äter fortare än min dam och när de hamrar för att få gå ut, ger sig min vita dams franska nerver till känna och då blir hon också mer intresserad av att gå ut, än att äta.
Så det finns säkert både för- och nackdelar med hönät. Jag har alltid varit inne på den idén att jag vill att det ska ätas så naturligt som möjligt och bete vore naturligast från marken ju. Men så har jag tänkt efter, när jag tittat på hur min dam gör i hagen. Hon står nämligen också gärna och äter från träd och buskar. Då tänker man efter lite i hästens utveckling... den var från början bladätare... och var växer blad? Jo på träd och buskar och i vilken höjd är träd och buskar...
Så, summa summarum, får man nog anpassa fodringsrutinerna efter hästen. Hästar är individer och inte något som man sköter ur en instruktionshandbok, som när man har bil. Där det finns specifika handböcker för saab, volvo, opel och ford. Det finns inte instruktionshandböcket efter halvblod, fullblod, varmblodig travhäst, shetlandsponny och islandshäst.
Sorry, för långt inlägg. Men jag kom i mitt esse, när jag hade funderat en stund och jag hoppas att ni förstår andemeningen...