Varför lägger du ens tid på tankar om socioekonomisk bakgrund? Jag är så trött på att alltid först vid möten få ta mig upp ur en grop jag inte grävt. Nä, jag sminkar mig inte, jag går i jeans o tunika, jag pratar dialekt. Nä, jag tar inte "hand om mig". Jag jobbar hårt, har ett ärvt kapital som jag vårdar, är jävligt bra på mitt jobb, har koll på samhällsfrågor. Och då sitter du och ska sortera mig. Och tro mig, det märks. - Jobbar du? Eh, jaha heltid? Med vad sa du? Oj, det är väl tufft?
För att det är viktigt för att kunna ge likvärdig vård till alla. Människor som av olika anledningar har ett svårare liv behöver och förtjänar mer stöttning/uppbackning i vissa situationer. Och jag skulle aldrig fråga på det sättet du beskriver. Jag brukar fråga vad de jobbar med, vilken arbetsgrad och om de trivs. Och med "inte ta hand om sig" menar jag alltså har du hela plagg på kroppen, är du smutsig, luktar du alkohol, etc. Tecken till social misär, alltså.
Det här är givetvis ingenting jag säger till personen, dokumenterar i journalen eller dylikt. Jag bara använder det som en av faktorerna när jag väljer lämplig handläggning ("kommer den här personen höra av sig själv om det blir värre eller ska jag boka en uppföljning redan nu").
Jag förstår inte riktigt hur du menar med att behöva "ta dig upp ur en grop du inte grävt" i det här sammanhanget jag diskuterar.