Är mitt hästliv över?

[tesora]

Sv: Är mitt hästliv över?

Var ska jag börja

ett ortoligt mjukt steg en rygg som inte studsar och slänger dig ur sadeln
Otroligt mjuka i handen en ENORM willing to please !!!
Kommer säkert finna dom som säger tvärt om , men dom lyssnar man inte på
Har ridit många många PRE hästar och ja är man tuff i handen och sparkar i sidorna och rider hårt så blir dom stressade !! Därför passar dom oss med fibro , Många är dom männsikor som jag har introducerat i rasen och alla säger att det är som sol och måne mellan att rida en PRE en tex halvblod ,
Och PRE hästen är solen
Sedan har du detta med hanterings frågan , Jag har aldrig blivit sparkad av en av mina PRE hästar aldrig översprungen , Har däremot halkat mellan frambenen på ett av mina då 2 års ston och reaktionen var att hon tvär nitade väntade tills jag atgit mig upp, detta gjorde jag genom att dra mig upp med hjälp av att klättra på hennes framben

För det är inte bara ridningen du ska tänka på nu när du har fibro !! Du ska kunna lita på att hästarna INTE drar i dig springer över dig m,m . det är MIN svaga punkt då jag har haft betäknings ston av andra raser här hemma ,

Är inte van numera med hästar som drar över dig när du öppnar dörren , eller inte står still när du ska ta in dom m,m,m, eller sparkar dig när du ska borsta dom , Det är då jag har blivit skadad ,
Så inga mera ston hit av andra raser en PRE (säger inte nu att ALLA är så )
Önskar du kunde kmma och hälsa på mig så du kunde få uppleva PRE hästen , både rid mässigt och hanterings mässigt,
Vill du veta mer kan vi ju ta detta över Pm

Tesora

 

[illernettan]

Sv: Är mitt hästliv över?

Fast jag har två nackdelar till, jag har ingen bil så jag har svårt att ta mig någonstans och min knappa ekonomi sätter också stopp. I närheten finns det hästar men alla rids engelskt vad jag vet. Har väl tappat lite självförtroende så att gå och fråga om jag kan få rida känns lite oöverstigligt (heter det så?)

Vet inte riktigt om jag vågar mig på att ta på mig ansvaret med att rida. Det är ju inte bara ridningen, det ska ryktas, kratsas hovar, tränsas och sadlas. Är jag medryttare så räknar jag också med att mocka boxen, fixa mat och vatten. Alltså...........det är i mina ögon ett stort ansvar. Tänk om jag just den dagen ska rida och min kropp bara vägrar......nä, jag är nog inte där än . Än så länge räcker det med att drömma och titta .

Men man vet aldrig......

 

[sambaengi]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag är 30 år gammal, och har ridit till och från i mitt liv; dels på ridskola och dels på medryttarhästar. Nivån ligger på "hellre än bra", LB-LA.

Jag har tyvärr fått diagnosen fibromyalgi.

Senast jag var i kontakt med hästar, så red jag en lektion på en ridskola samt jobbade i ett stall i en vecka i samma veva. Kroppen knäcktes utav det, och jag hade ont länge som följd utav att jag hade tagit i.

Allting känns så tröstlöst, jag saknar mitt hästliv, men det känns som om det definitivt är över. Jag tränade tidigare för C-tränare en gång i veckan (dressyr) på min f.d. medryttarhäst, och jag saknar det SÅ. Det var verkligen det jag uppskattade mest, att träna, få till det där samspelet och utvecklas tillsammans med den fina läromästaren till medryttarhäst jag hade.

Skogsmulleri har inte gett mig nämnvärt mycket tidigare, och jag är tveksam till att det skulle ha ändrats; även om jag känner att jag griper efter halmstrån.

Finns det andra former av ridning som inte tar lika mycket på kroppen som att rida engelskt?

Finns det någon här som har mycket värk i kroppen, kanske t.o.m. fibromyalgi liksom jag; som kan ha ett aktivt hästliv trots allt?
Finns det någon som kan tipsa eller råda mig?

Jag som drömde om en egen häst, om att kanske komma ut och tävla lite lätt...

Är mitt hästliv över för gott?
Eller måste jag bara revidera mina drömmar, kan det hjälpa att ändra "formen på ridningen"?
/Nedslagen

Jag har en en whiplashskada och fick av läkare veta för 10 år sen att jag visade fibromyalgi och inte skulle klara arbeta mer än 25% mer, inte orka med hästar osv. Blablabla. Jag lyckades ta mig upp och arbeta 100% och har aldrig slutat med hästar men jag rider inte stora hästar mer eller stötiga hästar. Jag hade både stora hästar, ponnyer och islandshästar och numera har jag bara de senare. Jag har sållat hårt och håller mig till hästar med mjukt vägvinnande steg och rena gångarter med mycket tölt, mjuka i munnen och känsliga för skänkeln. Inga med superlyft och jättesteg som är jobbiga för rygg och nacke och inga superheta som kräver arbete hela tiden och att jag måste vara på min vakt. Mao, både psyke, gångarter och mjukhet som inte tar på min kropp. Jag orkar inte rida som före min skada 1999 då jag red 3-4 hästar 3-4 ggr i veckan, men jag orkar träna 1-2 hästar och jag har en flock på 9 att sköta om. Jag rider islandshästridning med mjuk AR-hand och lätta hjälper. Hästarna är väldresserade och lyhörda sedan föl. Det är fart i dem men de är trevliga o samarbetsvilliga, ingen kamp. Jag rider så gott som alltid ut och tränar gångarterna mm i terrängen. Gillar inte paddock och det gör inte mina hästar heller. Det är mer jobb med huvudet och lydnad för små hjälper och sen att utnyttja terrängen för att träna in gångarterna och få dem rena. Jag lovar det är lika mycket träning, det är roligare, det är friare och islandshästens många gångarter ger en ny dimension på ridningen. Jag har ridit i 40 år och jag fyller 50 i år och har inga planer på att sluta, men jag håller mig till mjuka, snälla, pigga islandshästar med gott lynne. Hästar alla kan rida, inte tävlingshästar. Som Alexandra Montan sade; hon skulle inte vilja rida på tur på Bragi, för det vore inte behagligt. Därför motsätter jag mig elitavel. De flesta tävlar inte och det behövs avel på "vanliga" hästar.

 

[illernettan]

Sv: Är mitt hästliv över?

Tesora: jag bara drägglar över den beskrivningen. Tänk om........

 

[orcide]

Sv: Är mitt hästliv över?

*knapplån*

Nej nej !!
Jag har oxå fibro o rejält svår sådan oxå .
Jag har tre hästar själv.
Dom går på lösdrift -jag får hjälp var 4de dag då hösilagebalen ska ut -vatten ger jag ur vattenslang = minimi belastning .
En av hästarna är en unghäst som jag tar ut någon eller några dagar i v o tömkör långsamt
Den andra rider min dotter o sköter sjäv o den tredeje är en aldeles underbar äldre tinkerherre på 155cm .
Otroligt mjuka gångarter och flytande gång , inget skumpande och ja jag rider western o en BRA sadel .
Detta är jätteviktigt att du har en sadel som ger dej stöd så du kan slappna av .
Min häst kan jag styra med viktskiftningar på en hand o det gör att jag kan klara att rida ännu .
Han är bombsäker o skyggar aldrig det är oxå superviktigt .
Inte för hög då skulle jag aldrig kunna sadla .
Tänk utanför ramen så funkar det .
Vill du prata mera fibro så pma mej om du bor i närheten så är du välkommen hit att rida med mej på mina trygga tinkerhästar .

 

[MamaJustify]

Sv: Är mitt hästliv över?

Fast jag har två nackdelar till, jag har ingen bil så jag har svårt att ta mig någonstans och min knappa ekonomi sätter också stopp. I närheten finns det hästar men alla rids engelskt vad jag vet. Har väl tappat lite självförtroende så att gå och fråga om jag kan få rida känns lite oöverstigligt (heter det så?)

Vet inte riktigt om jag vågar mig på att ta på mig ansvaret med att rida. Det är ju inte bara ridningen, det ska ryktas, kratsas hovar, tränsas och sadlas. Är jag medryttare så räknar jag också med att mocka boxen, fixa mat och vatten. Alltså...........det är i mina ögon ett stort ansvar. Tänk om jag just den dagen ska rida och min kropp bara vägrar......nä, jag är nog inte där än . Än så länge räcker det med att drömma och titta .

Men man vet aldrig......

Men är man medryttare till en human människa så fattar hon/han att du inte fixar allt jämt och kör med raka puckar, berätta!
Ridskola!?
Ska börja rida nu i januari, ska bli superkul. Även om jag säkerligen kommer ha jätteont ibland och kanske inte klara allt jag vill. Det är lite tänket också, man får inte begränsa sig för mycket i tänket, då blir det så. Sen får man vara snäll mot sig själv (vilket jag inte alltid är mot mig själv men jag försöker) och inse att man gör så gott man kan

 

[MamaJustify]

Sv: Är mitt hästliv över?

Var ska jag börja

ett ortoligt mjukt steg en rygg som inte studsar och slänger dig ur sadeln
Otroligt mjuka i handen en ENORM willing to please !!!
Kommer säkert finna dom som säger tvärt om , men dom lyssnar man inte på
Har ridit många många PRE hästar och ja är man tuff i handen och sparkar i sidorna och rider hårt så blir dom stressade !! Därför passar dom oss med fibro , Många är dom männsikor som jag har introducerat i rasen och alla säger att det är som sol och måne mellan att rida en PRE en tex halvblod ,
Och PRE hästen är solen
Sedan har du detta med hanterings frågan , Jag har aldrig blivit sparkad av en av mina PRE hästar aldrig översprungen , Har däremot halkat mellan frambenen på ett av mina då 2 års ston och reaktionen var att hon tvär nitade väntade tills jag atgit mig upp, detta gjorde jag genom att dra mig upp med hjälp av att klättra på hennes framben

För det är inte bara ridningen du ska tänka på nu när du har fibro !! Du ska kunna lita på att hästarna INTE drar i dig springer över dig m,m . det är MIN svaga punkt då jag har haft betäknings ston av andra raser här hemma ,

Är inte van numera med hästar som drar över dig när du öppnar dörren , eller inte står still när du ska ta in dom m,m,m, eller sparkar dig när du ska borsta dom , Det är då jag har blivit skadad ,
Så inga mera ston hit av andra raser en PRE (säger inte nu att ALLA är så )
Önskar du kunde kmma och hälsa på mig så du kunde få uppleva PRE hästen , både rid mässigt och hanterings mässigt,
Vill du veta mer kan vi ju ta detta över Pm

Tesora

Underbar läsning
Är dessa hästar bra som familjehästar?

 

[sambaengi]

Sv: Är mitt hästliv över?

Var ska jag börja

ett ortoligt mjukt steg en rygg som inte studsar och slänger dig ur sadeln
Otroligt mjuka i handen en ENORM willing to please !!!
Kommer säkert finna dom som säger tvärt om , men dom lyssnar man inte på
Har ridit många många PRE hästar och ja är man tuff i handen och sparkar i sidorna och rider hårt så blir dom stressade !! Därför passar dom oss med fibro , Många är dom männsikor som jag har introducerat i rasen och alla säger att det är som sol och måne mellan att rida en PRE en tex halvblod ,
Och PRE hästen är solen
Sedan har du detta med hanterings frågan , Jag har aldrig blivit sparkad av en av mina PRE hästar aldrig översprungen , Har däremot halkat mellan frambenen på ett av mina då 2 års ston och reaktionen var att hon tvär nitade väntade tills jag atgit mig upp, detta gjorde jag genom att dra mig upp med hjälp av att klättra på hennes framben

För det är inte bara ridningen du ska tänka på nu när du har fibro !! Du ska kunna lita på att hästarna INTE drar i dig springer över dig m,m . det är MIN svaga punkt då jag har haft betäknings ston av andra raser här hemma ,

Är inte van numera med hästar som drar över dig när du öppnar dörren , eller inte står still när du ska ta in dom m,m,m, eller sparkar dig när du ska borsta dom , Det är då jag har blivit skadad ,
Så inga mera ston hit av andra raser en PRE (säger inte nu att ALLA är så )
Önskar du kunde kmma och hälsa på mig så du kunde få uppleva PRE hästen , både rid mässigt och hanterings mässigt,
Vill du veta mer kan vi ju ta detta över Pm

Tesora

Du låter som du har samma krav på dina hästar som jag på mina. Har ridit fina och trevliga PRE hos Alain Roland också så jag tror dig!

 

[ainasoja]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag har sållat hårt och håller mig till hästar med mjukt vägvinnande steg och rena gångarter med mycket tölt, mjuka i munnen och känsliga för skänkeln. Inga med superlyft och jättesteg som är jobbiga för rygg och nacke och inga superheta som kräver arbete hela tiden och att jag måste vara på min vakt. Mao, både psyke, gångarter och mjukhet som inte tar på min kropp.

Nu klippte jag i ditt inlägg.

Jag har valt att rida in min häst själv för att få henne att lyssna på mina hjälper och få henne som jag önskar ha henne. Tyvärr har hon stor och vägvinnande trav som jag inte klarar av att sitta ner i pga att jag inte kan hålla mig kvar så jag får vackert rida lätt på henne.

Tölten har vi dock inte kommit till men jag hoppas att den är mjuk och fin att rida och att det inte är några superlyft på henne som gör att jag kommer att skutta av henne.

Hon är mjuk och fin i munnen och lyssnar jättefint på små hjälper, har ett otroligt psyke och kommer numera på inkallning när hon är i hagen vilket gör att jag slipper gå och hämta henne.

Jag kan inte klaga på mitt grisen i säcken köp fast det hade inte skadat om hon hade ett mindre steg i traven!

Hur upplever du det? Är det skillnad på "skumpigheten" på en 4 och en 5 gångare?

 

[sambaengi]

Sv: Är mitt hästliv över?

Rena 4-gångare är oftare stötigare men jag har en rejäl, toppavlad 5-gångshingst med massor av pass som har ett enormt steg med höga lyft i alla gångarter och han är inte den man sitter ner på i traven precis... Det är en snäll häst, han lyssnar bra men det är ändå för mycket motor och steg när man har skador och ont... Bäst är mjuka naturtöltare med lagom steg. Men sen behöver man ju inte skämmas för att man rider lätt! Det är ju inget fel precis!

 

[tesora]

Sv: Är mitt hästliv över?

Finns inte bättre hästar som familjehästar
Min sambo hade enbart sett hästar på vykort och Tv innan han träffade mig , Och det tog några år innan jag skaffade häst och detta blev PRE ,

som sagt sambon kunde nada om hästar ,men har från början tagit min hingst och lett ut i hagen i grimma och grimskaft ,varit med på betäckningar , i dag har vi som sagt 9 vuxna PRE hästar varav en vuxen hingst en treårs hingst två ungston och en 9 månaders hingst och några ston, han hanterar alla utan problem

den vuxna hingsten har haft ryttare från ettåringar till 70 åringar på ryggen,

mina ston har varit sporadiskt ridna av och till kan ha stått i ett år , men bara att slänga sig upp och rida

jag får ALLTID säga till mina praktikanter att så här KAN ni göra med mina hästar men inte andras

Kan skriva hur mycket som helst som ni märker !!
tesora

 

[ainasoja]

Sv: Är mitt hästliv över?

Mitt sto är tyvärr allt annat än en naturtöltare, tippar dock på att hon är en 5 gångare om jag utgår från exteriören med tölten långt inne.

I hagen gör hon allt annat än att tölta och passa. Hon har en rejäl schvung i traven och är som tur är en "mjuk" häst i övrigt. Med mina skador är det livsviktigt att min häst inte springer över mig, drar iväg från mig, dansar på bakbenen mm jag kommer aldrig att vinna en fajt med mina sjukdomar utan där skulle hon gå vinnande ur striden eftersom jag inte har något att sätta emot så det var det första vi övade på.

 

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

Fast jag har två nackdelar till, jag har ingen bil så jag har svårt att ta mig någonstans och min knappa ekonomi sätter också stopp. I närheten finns det hästar men alla rids engelskt vad jag vet. Har väl tappat lite självförtroende så att gå och fråga om jag kan få rida känns lite oöverstigligt (heter det så?)

Vet inte riktigt om jag vågar mig på att ta på mig ansvaret med att rida. Det är ju inte bara ridningen, det ska ryktas, kratsas hovar, tränsas och sadlas. Är jag medryttare så räknar jag också med att mocka boxen, fixa mat och vatten. Alltså...........det är i mina ögon ett stort ansvar. Tänk om jag just den dagen ska rida och min kropp bara vägrar......nä, jag är nog inte där än . Än så länge räcker det med att drömma och titta .

Men man vet aldrig......

Jag har också självförtroendeproblem... Och är också rädd för att det ska bli för mycket. Om jag misslyckas och inte klarar av att komma tillbaka på något sätt, så kommer jag att bli så knäckt.

 

[Lightfellow]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag har en en whiplashskada och fick av läkare veta för 10 år sen att jag visade fibromyalgi och inte skulle klara arbeta mer än 25% mer, inte orka med hästar osv. Blablabla. Jag lyckades ta mig upp och arbeta 100% och har aldrig slutat med hästar men jag rider inte stora hästar mer eller stötiga hästar. Jag hade både stora hästar, ponnyer och islandshästar och numera har jag bara de senare. Jag har sållat hårt och håller mig till hästar med mjukt vägvinnande steg och rena gångarter med mycket tölt, mjuka i munnen och känsliga för skänkeln. Inga med superlyft och jättesteg som är jobbiga för rygg och nacke och inga superheta som kräver arbete hela tiden och att jag måste vara på min vakt. Mao, både psyke, gångarter och mjukhet som inte tar på min kropp. Jag orkar inte rida som före min skada 1999 då jag red 3-4 hästar 3-4 ggr i veckan, men jag orkar träna 1-2 hästar och jag har en flock på 9 att sköta om. Jag rider islandshästridning med mjuk AR-hand och lätta hjälper. Hästarna är väldresserade och lyhörda sedan föl. Det är fart i dem men de är trevliga o samarbetsvilliga, ingen kamp. Jag rider så gott som alltid ut och tränar gångarterna mm i terrängen. Gillar inte paddock och det gör inte mina hästar heller. Det är mer jobb med huvudet och lydnad för små hjälper och sen att utnyttja terrängen för att träna in gångarterna och få dem rena. Jag lovar det är lika mycket träning, det är roligare, det är friare och islandshästens många gångarter ger en ny dimension på ridningen. Jag har ridit i 40 år och jag fyller 50 i år och har inga planer på att sluta, men jag håller mig till mjuka, snälla, pigga islandshästar med gott lynne. Hästar alla kan rida, inte tävlingshästar. Som Alexandra Montan sade; hon skulle inte vilja rida på tur på Bragi, för det vore inte behagligt. Därför motsätter jag mig elitavel. De flesta tävlar inte och det behövs avel på "vanliga" hästar.

Det låter helt underbart! Jag hoppas att jag kan hitta hästen för mig, och en ridningsform som jag klarar av utan att klappa ihop. Det ska vara gott att leva!

 

[Chine]

Sv: Är mitt hästliv över?

Det finns nog "behagliga" hästar inom alla raser. Jag har turen att ha en Connemara med extremt behagliga gångarter OCH stora luftiga mycket fina gångarter samtidigt.

 

[Domino_s]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag är diagnostiserad med Fibromaylgi. Jag äger 2 egna hästar, en som numera endast ska få gå som skogsmulle (pga skada på hästen) och en yngre 10-åring som jag har till träning och tävling (dressyr).

Det jag får tänka på är att alltid ha tid på mej i stallet, vissa dagar tar saker längre tid. Ett av mina största problemområde är mina händer som jag har väldigt ont i ibland.

Jag köpte även lill-hästen just pga hon har så extremt mjuka gångarter, aldrig skulle bråka eller försöka stegra, bocka eller liknande.

Mår jag piss i kroppen en dag tar jag en skrittur i skogen eller longerar (longerar för det mesta med lös häst, slipper jag hålla i linan om dom skulle dra (inte skönt för axlar, armbågar, händer.)

Så ja, jag tror att du kan ha ett fungerande "hästliv", min läkare säger alltid till mej att ju mer jag själv håller igång och ju mer vältränad jag själv blir desto bättre mår jag.

Visst gör det så ont att jag illgråter eller skriker rätt ut ibland, men det får på nåt sätt vara värt det. Men man får nog tänka på att skaffa rätt häst. En häst med jättesteg och hett temperament som kan hitta på bus kanske inte än det mest passande...

Mvh Domino_s

 

[sambaengi]

Sv: Är mitt hästliv över?

Mitt sto är tyvärr allt annat än en naturtöltare, tippar dock på att hon är en 5 gångare om jag utgår från exteriören med tölten långt inne.

I hagen gör hon allt annat än att tölta och passa. Hon har en rejäl schvung i traven och är som tur är en "mjuk" häst i övrigt. Med mina skador är det livsviktigt att min häst inte springer över mig, drar iväg från mig, dansar på bakbenen mm jag kommer aldrig att vinna en fajt med mina sjukdomar utan där skulle hon gå vinnande ur striden eftersom jag inte har något att sätta emot så det var det första vi övade på.

Knappast en 5-gångare som varken töltar eller travar i hagen! Låter som en ren 4-gångare utan passanlag. 5-gångare brukar antingen visa alla 5 gångarter, visa mycket tölt eller passa mycket i alla möjliga tempon...

 

[illernettan]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag är diagnostiserad med Fibromaylgi. Jag äger 2 egna hästar, en som numera endast ska få gå som skogsmulle (pga skada på hästen) och en yngre 10-åring som jag har till träning och tävling (dressyr).

Det jag får tänka på är att alltid ha tid på mej i stallet, vissa dagar tar saker längre tid. Ett av mina största problemområde är mina händer som jag har väldigt ont i ibland.

Jag köpte även lill-hästen just pga hon har så extremt mjuka gångarter, aldrig skulle bråka eller försöka stegra, bocka eller liknande.

Mår jag piss i kroppen en dag tar jag en skrittur i skogen eller longerar (longerar för det mesta med lös häst, slipper jag hålla i linan om dom skulle dra (inte skönt för axlar, armbågar, händer.)

Så ja, jag tror att du kan ha ett fungerande "hästliv", min läkare säger alltid till mej att ju mer jag själv håller igång och ju mer vältränad jag själv blir desto bättre mår jag.

Visst gör det så ont att jag illgråter eller skriker rätt ut ibland, men det får på nåt sätt vara värt det. Men man får nog tänka på att skaffa rätt häst. En häst med jättesteg och hett temperament som kan hitta på bus kanske inte än det mest passande...

Mvh Domino_s

Just det där med händerna kan jag bara instämma i. Vissa dagar gör det så fruktansvärt ont så det är inte sant. När jag var i början av sjukdomen och fisk sk kallad hjälp av en sjukgymnast sa h*n bara "att man kan inte ha ont i båda händerna"! Nähä, men jag har det. "Antingen har man ont i vänster eller höger men inte i båda". Blev inte så långvarig hos denne.

Eller svaret jag fick hos företagsläkaren: "Fibromyalgi är en slasksjukdom som tas till när inget annat finns". Ingen hänsyn till att mamma och syster har diagnosen.

Eller överläkarens kommentarer om mina handleder: "Så smala handleder du har. Hur kan du leva med dom?" Jag trodde jag skulle dö!

Förlåt för OT-ämnet.......

 

[illernettan]

Sv: Är mitt hästliv över?

Jag har sållat jättemycket i mitt liv. Innan kraschen så var jag väldigt aktiv inom illervärlden, arrangerade utställningar, drev egen butik, drev en förening, for på olika utställningar inom norden, avlade illrar. Hade ett 9-18 arbete, familj, hus, ja ni fattar

Efter kraschen så har jag flyttat ut på landet (ensam), har "bara" fem illrar och katten, sporadiskt socialt liv, aveln ligger på is (drömmar och spaning bedrivs i det tysta). Mina utställningar har jag inte gett upp, inte ens när jag var som sämst. Jag tror att jag har missat två sedan kraschen. En nära vän sa: en utställning där inte jag är med på något sätt är ingen utställning Arrangerar inga just nu men far gärna på andras. Det är där jag har mitt sociala liv tillsammans med andra illerfantaster.

Men samtidigt har jag insett, jag får ge upp för stunden. Alltså, inte fastna i uppgivenhet utan tillåta känslan och sedan acceptera så här är det. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst.........

 

[Myzan87]

Sv: Är mitt hästliv över?

Min mor har blivit diagnostiserad med fibro och hon klarar stallarbetet på sina bra dagar. Visst tar det tid och är luckan stängd till höloftet får hon inte upp den så då får andra hjälpa henne med det. Och andra grejer som att lägga på sadel, dra sadelgjord, vissa dagar lägga på utetäcket, får hon ofta hjälp med.

Det vi har gjort är att hitta en kombination som passar henne. Ridningen tar vi det lugnt med när vi rider ut och på ridbanan jobbar hon mycket med små hjälper som hon blivit lärd i ar/cr ridning. Och hon rider mest när det är varmt ute eftersom kylan gör att hon får mer ont. Så istället för sommarbete får hon vinterbete

Dessutom exprementerar hon mycket med sin kost och levnadsstil. Stress tillsammans med dålig kost (gluten eller laktos) gör att hennes dag är förstörd. En lugn dag där hon fått bra sömn, bra kost och det är varmt ute är hennes bästa dagar