Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

Sv: Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

Men nu är det ju sm jag skrev nyss, alla vapenhanterar är inte jägare

Nej, men mitt val kvarstår: om möjligt, så påverkar jag mina barn så att de inte väljer sportskytte. Eller någon annan form av vapenhantering. Tex har jag inte uppmuntrat sonen att göra lumpen (trots att han i princip är så gammal att lumpen fanns kvar).

(Det är möjligt att det finns jägare som inte är blodtörstiga, jag har dock aldrig sett något exempel på det, varken här på buke eller i mitt vanliga liv.)
 
Sv: Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

:eek: Forhoppningsvis ska mina barn slippa bli bra pa att hantera skjutvapen!

Skjuta för skojs skull ser jag ingen mening med, och här är det också total avsaknad av vapen som gäller. Men så är vi heller ingen jägarfamilj. Hade jag och min man jagat så det hade varit en del av vårt liv hade våra barn fått följa med ut vid lämplig ålder. I jaktsammanhang kan jag se vapen som en självklar del, men inte annars.

Däremot anser jag inte att en tvååring har på en skjutbana att göra, knappt äldre barn heller, om de inte själv ska ta licens (när man nu får göra det!)
 
Sv: Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

Ok, fast då sällar jag mig till TS sambo. Bara man ser till att barnet är i säkerhet i samband med skjutandet så kan det väl följa med? Det finns säkert en blomma eller en tennisboll eller något att greja med. Att varenda upplevelse för småbarn ska vara pedagogiskt givande, tycker jag är att gå till överdrift.

Min gissning är ju att det inte blir något skjutet för sambon om barnet är med, men det bör han ju ha minst lika bra koll på som jag.

Precis vad jag också menar.
 
Sv: Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

Jag skulle ju inte själv ta med mig en tvååring på ett sådant ställe eftersom jag inte räknar med att det skulle bli praktiskt genomförbart att göra det jag var där för att göra och samtidigt ha kul med barnet så om min man hade velat göra det så hade jag velat prata om varför och hur han tänkte sig det hela. Och ingen har hittills kunnat presentera några idéer om varför hen ska med om hen inte måste. Hade jag tyckt att det var en bra idé för egen del så hade självklart pappan kunnat göra samma sak. :crazy:

Men jag är av åsikten varför göra det besvärligt för sig om man inte måste, särskilt med ett så litet barn där det inte finns någon fördel för barnet och där barnet förmodligen kommer att ogilla smällandet. Det räcker ju med att vänta ett par år så har man en betydligt mer lämplig "kompis" att hänga med.
 
Sv: Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

*kl*
Jag kommer ifrån en jägarfamilj och är tillsammans med en som jagar hela säsongerna så jag ser vapen som en del av min vardag. Jag tar för givet att mitt barn kommer börja med jakt faktiskt. Om han är lik mig och sin far så kommer han också bli en jäkel på luftgevär (sambon håller redan på och letar efter ett bra till honom trots att det dröjer minst två år innan han kan börja). Jag har absolut ingenting emot om mina barn blir bra på att hantera vapen och tror på att man är rädd för det man inte kan något. Man ska ha respekt för vapen och ett bra sätt att få respekt för vapen är att lära sig hantera dem (och ta jägarexamen)

Men jag skulle INTE låta min sambo ta med sig sonen till skjutbanan på några år, eftersom det är spring i benen och även om man har kontroll på sig själv vet man aldrig med andra.
(Däremot skulle han få vara med och övningsskjuta på gården om någon passar honom samtidigt som t.ex sambon skjuter)
 
Sv: Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

Jag har haft med min dotter till skjutbanan, när jag och hennes pappa har övningsskjutit (Han för att hålla sig i "form", jag för att ta jägarlicens).
Hon har haft kåpor, och inte lämnats obevakad minsta sekund.

Min sambo/hennes pappa är aktiv jägare, så ja, vapen är en "naturlig" del i vårt hushåll. Självklart förvarade i vapenskåp, och hon får inte så mycket som peta på dem, men hon vet att de finns, och att de är farliga.

Så länge ett barn är fullständigt skyddat (ska lixom inte kunna springa ens 5 meter för att föräldern vred på huvudet) så ser jag inget fel på att ha med det till skjutbanan.
 
Sv: Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

om min man hade velat göra det så hade jag velat prata om varför och hur han tänkte sig det hela. Och ingen har hittills kunnat presentera några idéer om varför hen ska med om hen inte måste.

Fast för mig är det också att göra livet krångligt för sig. Jag vill inte så att säga sila den andra förälderns föräldraskap genom mitt, utan lämnar det åt den föräldern, i huvudsak (självklart diskuterar man, men inte varje detalj). Jag förutsätter nog att en normalt fungerande förälder reder ut det där utan min handledning. Och om så inte är fallet, har vi betydligt större problem.

Jag tycker inte att det behövs genomtänkta skäl till att barnet ska följa med, jag tycker att just den aspekten också verkar krångla till livet.

(Mina värderingar kring vapen låtsas jag just nu inte om, som du förstår.)
 
Sv: Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

Går väl inte att jämföra med stall och skjutbana? :confused:
På skjutbanan är det ju stark ammunition? Det säger väl sig självt att en 2 åring inte hör hemma på ett sådant ställe, dels för den höga risken att bli träffad och få hörselproblem. Det är väldigt högt ljud. Jag hade sagt nej.
Min sambo som är officer skulle aldrig komma på tanken.
I stallen finns det ju olycksrisker, ju fler människor ju lättare händer det olyckor. Många som inte har barn ser inte farorna och förstår inte hur en 2 åring tänker. Har ett eget stall, men är så noga med att barnen inte är ensamma med hästarna. Ett barn i taget, annars har jag ingen koll. Mina hästar är snälla, men de är ju flockdjur och har ett flyktbeteende. Ungarna får borsta, mata, rida när jag är med.
 
Sv: Är jag en överbeskyddande hönsmamma med problem att klippa navelsträngen?

Går väl inte att jämföra med stall och skjutbana? :confused:

Vadå går inte att jämföra? 2007 var hästsport den tredje största sporten gällande akutvård. Jag hittar inga nya siffror, men 1983-1995 dog 23 personer, alltså ungefär 2 om året vid ridning eller hästhantering. Ingen annan sport har så höga dödssiffror.

Tyvärr hittar jag ingen statistik ang just skjutbanor, kanske googlar jag för dåligt.

Stall är farliga, på många vis. Skjutbanor är så klart också farliga, men lämnar inte barnet utan uppsikt och har dess uppmärksamhet hela tiden så tror jag inte det är farligare än i ett stall. Jag är övertygad om att människor som hanterar vapen lagligt på en skjutbana går att lita på mer än på hästar.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp